Syftet med studien var att undersöka och belysa tre lärares syn på interkulturellt perspektiv i skolan med fokus på bildämnet, samt ge en bredare inblick i deras erfarenheter om ämnet i fråga. Studiens frågeställningar handlar om hur de tillfrågade bildlärarna resonerar kring interkulturellt perspektiv inom bildämnet och hur de anser att en inkluderande läromiljö kan skapas för elever som har en annan kulturell bakgrund. Studien är grundad i det interkulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod. Resultaten visade enligt tillfrågade lärarna att interkulturalitet kan gynna elevernas lärande, dock finns det en del svårigheter som kan försvåra för lärare för att kunna inkludera elevernas kulturella bakgrund i undervisningen på ett bra och givande sätt.

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär. Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen. Genom att jämföra de förutsägelser och frågor eleverna ställde vid korta intervjuer före och efter undervisningsinsatsen studerades elevernas utveckling. En utveckling kan möjligen anas men det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet då studien är liten och mätmetoden osäker. Utifrån det sammanlagda resultatet av elevernas lärande och vad loggboken berättar gjordes en tolkning av undervisningssammanhanget. Studiens två delar kan sägas spegla och komplettera varandra. Loggboken berättar att delaktigheten och ömsesidigheten ökade efterhand när undervisningen gav utrymme för det vilket skulle kunna tyda på att studien var tidsmässigt kort och att strategiundervisning och förståelsearbete torde gynnas av ett mer långsiktigt arbete.

The aim of the present study is to examine a self-help group on facebook for people with social phobia as to organization and content, but also to analyze how its function is related to the characteristics of traditional self-help groups. The study is based on a qualitative case study design in the context of internet research and it consists of two parts: a document analysis and an interview study. The empirical material is based on documents about how the group is presented online and the interviews are conducted with people active in a closed support group on facebook for people with social phobia. By means of analytical concepts from previous research on traditional self-help groups it seems likely that self-help online also can be characterized by mutual aid and experiential knowledge. However, as self-help online is not limited as to geographical or cultural aspects, it opens up a chance to receive help and support for people who experience social phobia in countries where social phobia is not an acknowledged phenomen. It is interesting to note that the findings seem to suggest that the size of the group does not play a particular role in the participants' sense of trust and experience of intimacy. The study overall suggests that self-help online can have a function of both compensation and complement to the ordinary health care system as well as to traditional self-help groups. Key concepts: self-help, mutual aid, experiential knowledge, social phobia / Syftet med studien är att undersöka självhjälp på facebook för personer med social fobi med avseende på organisation och innehåll samt analysera hur fenomenet förhåller sig till traditionell självhjälp.  Det är en kvalitativ studie som består av två delar, en dokumentanalys och intervjuanalys. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie i kontexten e-forskning. Det empiriska materialet består av en textanalys av hur gruppen presenteras online samt av intervjuer med personer som är aktiva i en sluten stödgrupp på facebook för personer med social fobi. Med hjälp av analytiska begrepp som tidigare forskning om traditionella självhjälpsgrupper genererat så kan konstateras att självhjälp på facebook också kännetecknas av ömsesidig hjälp och erfarenhetsbaserad kunskap. Det framkommer dock till skillnad från självhjälp face to face att självhjälp online inte är begränsad utifrån geografiska eller kulturella aspekter. Det innebär att personer som upplever social fobi trots att social fobi inte är ett accepterat fenomen/tillstånd i det land där personen bor kan finna både stöd och hjälp genom självhjälpsgruppen på facebook. Anmärkningsvärt är att storleken på gruppen inte verkar spela någon roll när det gäller deltagarnas känsla av tillit och upplevelse av intimitet. Självhjälp på nätet som studien visar har funktionen av både ersättning och komplement till hälso- och sjukvårdssystemet samt till traditionella självhjälpsgrupper.   Nyckelbegrepp: självhjälpsgrupp, ömsesidig hjälp, erfarenhetsbaserad kunskap, social fobi, facebook.

I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

Vissa ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ”ömsesidig hostilitet” för de ungdomarna. Syftet med studien var att se om ungdomar som själv rapporterade hög kriminalitet utmärktes av att de levde med ”ömsesidig hostilitet” i olika vardagsmiljöer – hemma, i skolan och på fritiden. Urvalet bestod av 2009 ungdomar i ålder 13-15 år från en mellanstor stad i Sverige. Data användes ifrån redan befintlig forskning utifrån olika skolor. Enkäter var utformade med frågor om hostilitet och kriminalitet. Resultaten visade att de ungdomar som upplevde ömsesidig hostilitet i olika vardagsmiljöer var kriminaliteten specifik högre. Ju fler olika miljöer ungdomen upplevde ömsesidig hostilitet i desto högre var den självskattade kriminaliteten. / Some youths are characterized by exposing others to hostility in a particular environment. Other young people are characterized by being exposed to hostility from others in the same environment. A third group of youngsters are characterized by both exposing others to hostility, and exposed to other people's hostility in the environment, explained "mutual hostility" for these young people. In this study the aim was to examine whether the young people who were high-criminal distinguished that they lived with "mutual hostility" in everyday environments - at home, at school and at spare time. The sample consisted of 2009 adolescents aged 13-15 years from a medium-sized city in Sweden who participated in a research project. The data from two questionnaires hostility and criminality were analyzed. The results showed that the young people who were experiencing mutual hostility in everyday environments engaged more in criminal activities. The study showed that youths who experienced mutual hostility in many different environments, were significant higher in self-reported crime.

Tidigare forskning tyder på att risken för agentkostnader är höga inom ömsesidiga bolag, i och med den unika ägarstrukturen som separerar ägandet och kontroll. Detta belyser vikten av ett fungerande kontrollsystem, samtidigt är controllern starkt kopplad till övervakning och granskning utav verksamheter. Däremot beskrivs controllern som diffus och svårdefinierad, varpå det är svårt att uttala sig om dennes relation till agentkostnader. Således undersöker denna studie hur en controller kan konkretiseras och om det finns en roll som minskar agentkostnader inom ett ömsesidigt bolag samt hur den i så fall gör detta. Vilket motiverar en teoretisk referensram innehållandes agentteori och tidigare forskning gällande controllern. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats med en fallstudiedesign. Varpå resultatet tyder på att konkretisering utav en controller inte är möjlig utefter distinkta kategorier, utan är mer riktig då dess roll inte definieras utefter skarpa kategorier utan kan infinnas på en skala. Dessutom innehar controllerrollen som minskar agentkostnader i ett ömsesidigt bolag egenskaper som återfinns inom rollen affärspartner. Detta gör hen genom att lägga mindre tid på rutinmässiga arbetsuppgifter och mer fokus på strategiska ställningstaganden utefter kundernas, det vill säga ägarnas, intressen. Något som minskar risken för agentkostnader.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.