Denna rapport visar hur ett företag kan gå tillväga för att sammanställa utvecklingen av proprietär tillägg till öppen källkod. Rapporten presenterar en strategi för hantering av extern källkod. Examensarbetet har utförts på Ericsson AB i Linköping och har gått ut på att sammanställa deras internutveckling av protokollavkodare till Wireshark. I rapporten presenteras hur ett program som licensierats under öppen källkod kan utvärderas. Vidare ges en kort introduktion till de legala grunderna för öppen källkod. Rapporten tar även upp de risker som kan associeras med öppen källkod. Examensarbetet resulterade praktiskt i ett system som sammanställde Ericssons internutveckling av proprietär tillägg till öppen källkod.

Studien ämnar undersöka hur en LiveCD kan stödja en säkrare datormiljö för distansarbetarepå ett enkelt sätt. Distansarbetare arbetar utanför arbetsplatsens säkrare datormiljö vilket gördem till en mer utsatt grupp av datoranvändare. Många av dagens datoranvändare tyckerdessutom säkerhet relaterat till datorer och nätverk är komplicerat. Implementerad lösningtillhandahåller därför möjligheten att med hjälp av en LiveCD och ett USB-minne få tillgångtill både en säker fjärranslutning och fjärrskrivbord, genom att enbart skriva in ett lösenord.Tjänsterna konfigureras alltså automatiskt i bakgrunden; användaren behöver inte hålla redapå mer än ett lösenord. En LiveCD är också ett skrivskyddat medium vilket innebär attskadlig kod har svårt att få fäste i systemet. Resultatet är att distansarbetare med olika behovoch kunskapsnivå gällande dator- och nätverksäkerhet erbjuds möjligheten till en säkraredatormiljö på ett enkelt sätt.

Organizations that want to maintain a good innovation capability can seek knowledge both within and outside its boundaries. Opening up innovation processes, through so-called open innovation, allows organizations to combine internal and external knowledge sources in order to include previously excluded perspectives to the innovation process. This study examines how knowledge is created and transferred when conducting open innovation through crowdsourcing. It is done based on Nonaka’s (1991; 1994) theory of how knowledge is created through conversion processes, where implicit knowledge can be converted into explicit knowledge and vice versa. How the crowdsourcing process can generate knowledge transfer is analyzed with the support of Nonaka’s theory and a number of empirically based illustrations. The gathered empirics primarily consist of interviews conducted at companies working with different crowdsourcing platforms. The paper clarifies how the crowdsourcing process gives support for knowledge transfer according to Nonaka’s conversion processes, and that additional knowledge transfer is made possible through the collaborative nature of crowdsourcing. The analysis also shows that extensive planning for how crowdsourcing initiatives should be handled is required in order for them to strengthen the organization’s innovation capability. / Organisationer som vill upprätthålla en god innovationsförmåga kan söka kunskap både inom och utom dess gränser. Att öppna sina innovationsprocesser, genom s.k. öppen innovation, innebär att organisationer kombinerar interna och externa kunskapskällor för att inkludera tidigare uteslutna perspektiv till innovationsprocessen. I studien undersöks hur kunskap skapas och överförs vid öppen innovation genom crowdsourcing. Det görs med utgångspunkt från Nonakas (1991; 1994) teori om hur kunskap skapas genom omvandlingsprocesser, där tyst kunskap kan omvandlas till explicit kunskap och vice versa. Med stöd av Nonakas teori och ett flertal empiriskt baserade illustrationer analyseras hur crowdsourcingprocessen kan generera kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består främst av intervjuer som genomförts på företag som arbetar med olika crowdsourcingplattformar. Uppsatsen tydliggör hur crowdsourcingprocessen ger möjlighet till kunskapsöverföring enligt Nonakas omvandlingsprocesser, och att ytterligare kunskapsöverföring möjliggörs med hjälp av crowdsourcingens kollaborativa karaktär. Analysen visar även att det krävs genomgående planering för hur crowdsourcinginitiativ ska hanteras för att de ska stärka organisationens innovationsförmåga.

Med innovationer kan företag som samarbeta med externa partners öka sina prestationer, intäkter och påskynda sina innovationsprocesser. Innovation med sociala plattformar är ett verktyg som har förmågan att förbättra befintliga produkter samt skapa nya lösningar och produkter. Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur ett arbetssätt inom öppen innovation benämnt innovation med sociala plattformar kan tillämpas i en textil innovationsprocess. I följande kvalitativa studie utgjorde uppsatsens primärdata av insamlad data från ett nätverksforum och semi-strukturerade intervjuer med företag som jobbat med projekt om öppen innovation. Vi genomförde en undersökning om produkten löparbyxor via en plattform där medlemmar diskuterade sina individuella erfarenheter av löparbyxor. I uppsatsens teori förklaras begreppen öppen innovation, innovation med sociala plattformar och användarinnovation. Parallellt med undersökningen utfördes semi-strukturerade telefonintervjuer med fyra företag som jobbar med öppen innovation. Vi har sedan i empirin framförallt koncentrerat på innovation med sociala plattformar. Innovation med sociala plattformar har visats vara betydelsefulla inom en mängd olika branscher som till exempel sport- och friluftsindustrin, och genom denna studie har konsumenterna bidragit med värdefull information som kan användas i en textil innovationsprocess. Med hjälp av inlägg som skrevs av användare i forum, kom vi fram till en modell som urskiljer tre olika varianter av användarinnovation som uppstod i forumet: kompletterande innovationer, utvidgade innovationer och existerande innovationer. Studien resulterade i en innovationsmodell som förklarar att öppen innovation inte bara kan leda till en produktutveckling utan även en marknadsföring och idégenerering, men även att en idégenerering kan leda till en produktutveckling och en marknadsundersökning kan leda till produktutveckling. Genom studien drogs även slutsatser om att innovation med sociala plattformar kräver gemenskap, kunskap, förtroende, motivation, tydliga riktlinjer och tid.

"Speak up! I can’t hear you" This qualitative study is built on an investigation of a newly instated model that is used when building or renovating schools. The principles of the model are based on building schools with an open plan design where the walls are made of glass and the classrooms are not shut closed by walls, instead the classrooms are completely open except from screens that are used to indicate the ambit of the rooms. This model has been well debated and that is the reason why we chose to do this study. The purpose of this study is to find out how students and teachers experience this model. To do this we have done interviews and observations. This study is based on the following questions: What are the pros and cons with this model according to pupils and teachers? How does the open environment affect the teachers’ way of working? What are the students’ thoughts on colours, noises and brightness in this environment? The conclusions of this study are that the main concern is the level of noise that according to the teachers have a negative impact on the students who have difficulties concentrating. The teachers mainly talked about the downsides of the model, while the students were more positive regarding the environment, although they did mention the downside of the level of noise. The students did appreciate the physical environment and referred to it as fresh and cosy.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls. Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna. Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier. Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna. Under operationen hade ÖA-patienter högre blodförlust, mer blodtransfusion samt längre tid i respirator efter operationen än patienterna i EVAR-gruppen. Implantatrelaterade komplikationer var vanligare vid EVAR, medan ärrbråck var vanligt hos ÖA-patienter. Konklusion: Under de första 30 dagarna efter operation och upp till ett år efter är mortalitets- och komplikationsrisken signifikant lägre hos EVAR-patienterna. Komplikationer och risk för endoläckage, ruptur trots operation och reinterventioner blir dock vanligare hos EVAR-patienterna med tiden.

Älvsjö stadsdel har genomgått dramatiska förändringar som många andra närförorter till Stockholm. Det växande bostadsbristen är en av orsakerna då staden växer kontinuerligt tack vare centraliseringen. En annan avgörande faktor är den attraktiva läget Älvsjö har, endast 10-15 minuter med tåg eller bil från stockholm central.det som utmärker platsen ytterliggare är älvsjömäsan eller stockholmsmässan som den kallas nuförtiden. Med en tillströmning av ett par miljoner besökare per år har tomten och kulturskolan/centret som ska ligga på den en unik möjlighet att etableras som en ny verksamhet. tomten befinner sig mellan älvsjö pendetågstation ochälvsjlömässsan.stockholm stad har planer på att förtäta området på andra sidan tågrälsen med ca 80 000 nya bostäder vilketkommer att ställa höga krav på stadsdelen, med behov av bl.a. nya utbildningsinstitutioner,som dennakulturskolan.tomten från början var en skymd och nedsänkt ca 8 m, halvmisskött park intill gångvägen från älvsjö stationtill stockholmsmässan. genom tomten gick en liten stig och en obetydlig liten ståltrappa som ledde ner til mässans personalingång. Förslaget innefattar en trevånings kulturcenter med angöring längst hela promenadstigen, med trappor och ramp ner mot parken som kommer att få ett lyft genom gatuanläggning, nyplanterade träd, en mindre lekpark, och möjlighet till uteservering i anslutning till kafét på bottenplan. Bottenvåningen innehåller verkstaden, aula/black box,backstage och personalrum.andra våningen har kontakt med promenadstigen genom en betongbo som löper runt halva byggnaden och leder nertill mässans personalingång. i andra våningen huserar danssalen, omklädning, personal och konferensrum,tremindre replokaler, samt ingång till blackboxens övervåning.tredje våningen innehåller två generösa bildsalar, två större replokaler, samt en galleri och personalrum.kommunikationen mellan våningsplanen sker genom en dubbelsidig hiss samt en spiraltrappa. deet finns enbrandtrappa på utsidan av huset. taket är beklädd med sedumväxter och är tänkt att kunna nyttjas av personaleneller sällskap vid vissa tillfällen.Den sydöstra glasfasaden ger en genomskinlighet och ett fönster mot parken och gångvägen till mässan. här harbrukarna möjligheten att öppna upp och visa sin verksamhet så mycket dem vill. Den nordvästra fasaden mot tåget när mer bortvända och skyddade med betongbeklädnad. Verksamheten ska kunna nyttjas både i sin helhet med paralella aktiviteter samt lånas av föreningar och sommaraktiviteter såsom kollon, kortkurser, och inte minst konferenser och kickoffs då det ordinariekulturkurserna har sommaruppehåll. då kulturskolan är mest tänkt för en begränsad användningstid med undervisningendast vardagseftermiddagar mellan september och maj som det ser ut idag, skulle man kunna tänkas en mer öppen verksamhet där verkstaden, dansstudion, bildsalen, replokalerna ch teatern borde kunna lånas av vuxna älvsjöbor, pensionärsföreningar, dansgrupper, m.m. / Älvsjö neighborhood has undergone dramatic changes that many other suburbs of Stockholm. The growing housing shortage is one of the reasons that the city is growing continuously thanks to centralization. Another crucial factor is the attractive location Älvsjö has only 10-15 minutes by train or car from Stockholm central.That  marks the location further is Älvsjömässan or Stockholm Fair as it is known nowadays. With an influx of a few million visitors per year,The New Culture school / center that will serve the unique opportunity to be established as a new business. The plot is between Älvsjö trainstation and Stockholm Fair. Stockholm City has plans to densify the area on the other side of the train with about 80 000 new residential units which will put high demands on the district, with the need for, inter alia, new educational institutions, as denna kulturskolan. The plot from the beginning was a hidden and submerged about 8 m, half unkempt park next to the walkway from Älvsjö station to Stockholm International Fairs. The plot was a small path and an insignificant small steel staircase that led down til the fair's staff entrance. The proposal includes a three-story cultural center with berthing at the whole walk the path, with stairs and ramp down towards the park that will get a boost through the street facility, newly planted trees, a small playground, and the opportunity for outdoor seating next to the café on the ground floor. The ground floor includes the workshop, assembly hall / black box, backstage and staff. The second floor has contact with the walking path through a concrete bridge that runs around half the building and leads hem fair's staff entrance. The second floor houses the dance hall, cloakroom, staff and conference rooms, three smaller rehearsal rooms, as well as entry to the black box The thirdh floor contains two generous picture theaters, two large rehearsal rooms, as well as a gallery and staff room .Teh communication between floors is by a double-sided elevator and a spiral staircase.  The roof is covered with sedum plants and is meant to be used by staff or company at certain situations.The southeastern glass facade provides a transparency and a window facing the park and the walkway to the fair. This will provide ability to open up and show their activities so much they want. The northwestern facade towards the train once more turned away and protected with concrete pavement. Operations will be utilized both in its entirety paralella activities and borrowed by associations and summer activities such as camps, short courses,  conferences and kickoffs when the ordinary culture courses have summer break. When the arts school is the most thought for a limited useful life, teaching only weekday afternoons between September and May as it looks today, one could conceivably a more open business where the workshop, dance studio, theater, rehearsal space,  should be borrowed by adults in the area,senior associations, dance groups , etc.

Sammanfattning Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl. Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige. Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara. De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara. Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden. / Abstract Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs. In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden. As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS. The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS. We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.

<p>Sammanfattning</p><p>Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl.</p><p>Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige.</p><p>Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara.</p><p>De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara.</p><p>Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden.</p> / <p>Abstract</p><p>Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs.</p><p>In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden.</p><p>As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS.</p><p>The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS.</p><p>We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.</p>

<p>This report deals with the attitudes within municipalities of open source software and open standards and if open source software may be an option to gain open standards. The aim has been to find out if open source software and open standards would be able to solve the lock-in problems that municipalities have against proprietary software. The study is conducted as an exploratory, inductive and qualitative study with depth interviews of subjectively selected informants as data collection method. A literature review has also been implemented by the relevant books and articles. Some economic determinants of municipalities to make use of open source software have not been considered in this study. The informants used in this study are all IT managers in a Swedish municipality and our key informants have been selected in a subjective manner based on the expertise they have in the subject. The conclusions drawn were that municipalities have been difficult to define standards and open standards, and that they do not automatically see the connection between open standards and open software. They also see different areas of interest for standardization.</p> / <p>Denna rapport tar upp kommuners inställning till öppna program och öppna standarder och om öppen programvara kan vara ett alternativ för att få öppna standarder. Syftet har varit att ta reda på om öppna program och öppna standarder skulle kunna lösa de problem som kommuner har med inlåsningar mot proprietär programvara. Studien är genomförd som en explorativ, induktiv och kvalitativ studie med djupintervju av subjektivt utvalda informanter som datainsamlingsmetod. En litteraturgranskning har också genomförts av relevanta böcker och artiklar. Några ekonomiska faktorer för kommuner att använda sig av öppen programvara har inte beaktats i denna studie. De informanter som använts i denna studie är alla ITchefer inom någon svensk kommun och nyckelinformanterna har valts ut på ett subjektivt sätt utifrån den expertkunskap de besitter inom ämnet. Slutsatserna som drogs var att kommuner har svårt att definiera standarder och öppna standarder, och att de inte med automatik ser kopplingen mellan öppna standarder och öppen programvara. De ser också olika områden som intressanta för en standardisering.</p>