This report deals with the attitudes within municipalities of open source software and open standards and if open source software may be an option to gain open standards. The aim has been to find out if open source software and open standards would be able to solve the lock-in problems that municipalities have against proprietary software. The study is conducted as an exploratory, inductive and qualitative study with depth interviews of subjectively selected informants as data collection method. A literature review has also been implemented by the relevant books and articles. Some economic determinants of municipalities to make use of open source software have not been considered in this study. The informants used in this study are all IT managers in a Swedish municipality and our key informants have been selected in a subjective manner based on the expertise they have in the subject. The conclusions drawn were that municipalities have been difficult to define standards and open standards, and that they do not automatically see the connection between open standards and open software. They also see different areas of interest for standardization. / Denna rapport tar upp kommuners inställning till öppna program och öppna standarder och om öppen programvara kan vara ett alternativ för att få öppna standarder. Syftet har varit att ta reda på om öppna program och öppna standarder skulle kunna lösa de problem som kommuner har med inlåsningar mot proprietär programvara. Studien är genomförd som en explorativ, induktiv och kvalitativ studie med djupintervju av subjektivt utvalda informanter som datainsamlingsmetod. En litteraturgranskning har också genomförts av relevanta böcker och artiklar. Några ekonomiska faktorer för kommuner att använda sig av öppen programvara har inte beaktats i denna studie. De informanter som använts i denna studie är alla ITchefer inom någon svensk kommun och nyckelinformanterna har valts ut på ett subjektivt sätt utifrån den expertkunskap de besitter inom ämnet. Slutsatserna som drogs var att kommuner har svårt att definiera standarder och öppna standarder, och att de inte med automatik ser kopplingen mellan öppna standarder och öppen programvara. De ser också olika områden som intressanta för en standardisering.

Affärssystemsprojekt är en väsentlig företeelse i organisationer. Allt ifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda förändringarna ett företag kan genomföra. Att studera affärssystemsprojekt är av intresse ur ett organisationsperspektiv eftersom resultatet får långvariga konsekvenser för organisationen. Interorganisatoriska affärssystemsprojekt består dessutom av parter från två organisationer, vilka har skilda typer av kompetenser och roller. I ett affärssystemsprojekt är begrepp som projektmål, tidsdimension, och interorganisatoriska team av vikt att diskutera. Kommunikation, funktionen som översättare mellan parterna och ledarnas delaktighet för att integrera informationsstrategier och affärsstrategier är, enligt tidigare forskning inom både informationssystems och projektforskning, av vikt att diskutera. Det finns olika synsätt på förändring och sambanden som råder vid genomförandet av affärssystemprojekt. Det ena är att projektdeltagarna bör vara slutna för förändring och det andra är att de bör vara öppna för förändring av projektmål, tid och team beroende på den kunskap som utvecklas. Studier som fokuserar på konsekvenser för organisationer av det ena eller andra synsättet är däremot begränsade. Studiens övergripande problem är att studera vilka konsekvenser det kan få för leverantörs respektive beställarorganisationerna om parterna är slutna respektive öppna för förändring. Avhandlingen avser att bidra till både näringsliv och affärssystemsforskningen genom att beskriva konsekvenser för leverantörs och beställarorganisationer av om parterna är slutna eller öppna för förändringar inom affärssystemsprojekt. Multipla och longitudinella fallstudier har genomförts för att uppmärksamma organisatoriska konsekvenser över tid. Studien har genomförts indelad i tre faser (1) en retrospektiv fas, (2) en observationsfas och (3) en longitudinell fas. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentgranskning för att beskriva konsekvenser för både leverantörs och beställarorganisationer som genomför affärssystemsprojekt. Resultaten visar att en öppenhet och en slutenhet för förändringar av projektmål, tid och team fick konsekvenser för de båda organisationerna. När båda parter var slutna för förändring blev det svårt att använda kunskap inom projekten. Leverantören identifierade strategiska lärandeprojekt innan de beslutade sig för att vara öppna för förändring. När beställarna var öppna för förändring och leverantören sluten för förändring genomförde beställarna lärande och förändringsprojekt utanför projekten och de gemensamma projekten sekventiellt. När båda parter var öppna för förändringar blev konsekvenserna varken system eller organisationsutveckling, vilket hade kunnat förväntas. Istället ledde det till kommunikationsbarriärer. I denna sammanläggningsavhandling sammanställs och beskrivs resultaten från studien av affärsystemsprojekt via fyra publicerade artiklar. / ERP-Projects are important activities within organizations. Most organizations use ERP-systems from small to large national and international companies. Actually, Business considers ERP projects as one of the most demanding and risky changes an organization can perform. An Investigation into ERP-projects is of interest from an organizational point of view because the result affects the organization in a long-term perspective. In addition, Interorganizational ERP-projects consists of team members from two different areas of business, who have different competencies and roles. Communication in-between the parties, the functionality for intermediary’s and the managers’ participation are important within information systems and project research. However, In ERP-projects are concepts such as project goal, timeframes and Interorganizational teams important to discuss. There are divergent approaches on change and associations that prevail in realization of the ERP-projects. One approach is that the project participants ought to be closed and the other is that they ought to be open for changes in project goals, time and team depending on the knowledge that is developed. The investigations comprehensive problem is to study organizational consequences within the supplier and the customers´ organizations if they are open or closed for change.   The aim of the dissertation is to contribute to both business and ERP research through a description of consequences for supplier and customer organizations if the parties are closed or open for change within ERP-projects.  Multiple and longitudinal case studies have been used to discover organizational consequences from a long-term perspective. The investigation is conducted in three phases (1) a retrospective phase (2) an observational phase and (3) a longitudinal phase. Data collection methods used is interviews, observations and document investigations to be able to describe consequences for both supplier and customers’ organizations that are performing ERP-projects. In the results, an openness and closeness to change of project goals, time frames and team resources within the projects were associated with consequences for both of the organizations. When both parties were closed to change it was difficult to utilize knowledge developed within the projects. The supplier identified strategical learning projects before they decided to be open for change. When the customers were open for change and the supplier closed for change the customers performed learning and change outside the common projects and the Interorganizational project sequential. When both parties were open for change the expected system and organizational development did not appear. Instead, when both parties had an openness for change there were plenty of communication barriers.  In this dissertation, the results from the investigation of ERP projects is compiled and described through four published articles.

Inför sommaren 2015 var 40 % av alla bygglovsansökningar som skickades in till Karlstads kommun antingen felaktiga eller ofullständiga och det leder till stora förseningar på tiden det tar från inskickad ansökan till att beslut fattas från kommunens handläggare. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det med hjälp av gamification och öppna data går att förenkla e-tjänster och på vilket sätt, med ansökan av byggnadslov som exempel på en kommunal e-tjänst på hos Karlstads kommun. Gamification innebär att applicera spelmekanismer eller spelupplevelser i icke spelrelaterade sammanhang för att öka motivationen och engagemanget hos användarna. Öppna data är när data som tidigare inte varit tillgänglig blir disponibel för allmänheten att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse. Kandidatuppsatsen har genomförts i form av litteraturgenomgång som bas och kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med gamification, öppna data eller kommunala e-tjänster. Slutsatserna av undersökningen visar att e-tjänster kan behöva bli mer självförklarande och enklare så att fler medborgare klarar av att använda e-tjänsten. Genom att applicera enklare spelmekanismer som passar till kontexten hos en e-tjänst och informationen som går att få ut genom öppna data är det möjligt att förenkla e-tjänster och göra de mer motiverande för slutanvändaren. Gamification kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Ge användaren mer feedback  Sparfunktion så att användaren får möjlighet att spara sina framsteg  Förloppsindikator så att användaren kan följa hur långt i processen den kommit Öppna data kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Geografisk data  Korslänkning av olika öppna data

Företag som arbetar med innovativa idéer och patent har traditionellt sett varit rädda att andra företag ska få ta del i vad de gör, med risk att deras teknologi och kunskap stjäls av konkurrenter. Denna syn, att företags innovationsprocess ska vara stängd för utomstående, har börjat ifrågasättas allt mer under de senaste åren. Allt fler företag går mot en mer öppen syn på innovationsprocessen och använder sig av vad som kallas öppen innovation. Genom en fallstudie på en startup i Sverige, ämnar denna studie undersöka hur öppen innovation hos en startup ser ut i praktiken, vilka risker och möjligheter det medför samt hur det skiljer sig gentemot forskning på mer etablerade små och medelstora företag. Det studerade företaget använder sig av flera dimensioner inom öppen innovation där sökandet av kunskap, återkoppling med kunder och köp av tjänster står för huvuddelen av öppenheten. Resultatet går i linje med tidigare forskning på mindre mer etablerade företag.

I Vem får plats? Om tjejers plats på öppen fritidsverksamhet utforskas varför tjejer besöker eller inte besöker öppen fritidsverksamhet i lika hög grad som killar. För att göra detta görs en fallstudie på två öppna fritidsverksamheter i Uppsala, med liknande verksamheter men där den ena besöks av en majoritet tjejer medan den andra nästan uteslutande har nyanlända killar som besökare. Enligt studiens resultat så är de viktigaste faktorerna för om tjejer känner sig välkomna på en fritidsgård kunskap om verksamheten, dess rykte, vad aktiviteterna på plats signalerar enligt rådande könsnormer, vilka möjligheter som finns att hänga med sina vänner samt vilket bemötandet  är och hur tryggheten upplevs. Dock så tas det också upp i uppsatsen att tjejer inte är en homogen grupp utan att även andra aspekter än deras kön påverkar om tjejer kommer till öppen fritidsverksamhet eller ej.

Energy company Vattenfall AB has set an ambitious goal in trying to transform their business into a climate neutral and more resource effective company - all within thetime frame of one generation. Through the business concept “SamEnergi” within the heat sector, Vattenfall looks for district heating customers who are willing to sell heat at a price corresponding to Vattenfall’s own production cost. This report examines the change in ordinary heat production in the partially Vattenfall-owned district heating system in the city of Ludvika, Sweden, arising from the delivery of waste heat from a data center to the system. The data center delivers 1 MW heat at 60 degrees Celsius which is lower than the desired temperature in the district heating grid. The change in ordinary heat production is evaluated in four different scenarios where each scenario represents a way to connect the heat source to the district heating grid, so that the delivery temperature to the costumer is not affected. In two of the scenarios, the data center is placed on site of the main heat production units. For all four scenarios, the ability to deliver heat during normal annual fluctuations in flow and temperature in the district heating grid are assessed. Also, in one scenario the effecton a flue gas condenser is considered. The heat production for a normal year is then modelled and simulated using an optimization software called BoFiT, with and without the excess heat. The results show that the 1 MW excess heat is worth between 0,9 and 1,8 million SEK depending on how the heat is delivered. The lowest value of the excess heat source comes from the scenario requiring a heat pump. The other three scenarios yield similar savings on the ordinary production. The best scenario is when the waste heat is delivered together with the main production unit.

<p>Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap.</p><p>This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad Open Source är och försöka kartlägga hur användningen av Open Source-program ser ut på de svenska folkbiblioteken.Jag tittar även på vilka Open Source-program som kan vara aktuella för ett bibliotek att titta närmare på. Resultatet visar att Open Source inte används i någon större utsträckning men att man är positivt inställd till rörelsen. Några få program har börjat användas men man är orolig för hur supporten fungerar för Open Source-program, sen verkar biblioteken inte ha någon större kontroll över vilka program som faktiskt används utan är styrda av de regler som kommunens IT-avdelning har satt upp.</p>

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap. This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.