Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students’ opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history. However, compared to other non-European and non-western parts of the world East Asia is given relatively much space. Concerning the picture of East Asia I have found two different discourses that are dominating the scene. One discourse is characterized by a postcolonial and stereotypical perspective on East Asia, where the countries are described as passive and inferior to the Western world. The other discourse, however, shows a more nuanced perspective on East Asia. I have also found a number of problematic factual inaccuracies in the chapters on East Asia in these books. Conclusively my study shows the importance of a critical perspective on textbooks when using them in education. Keywords: Östasien, Kina, Japan, historiedidaktik, historieläroböcker, omvärldsbilder, postkolonial teori, orientalism, diskursanalys.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar.</p><p>Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management.</p><p>Syfte</p><p>Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats.</p><p>Avgränsning</p><p>Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea.</p><p>Metod</p><p>Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen.</p><p>Data</p><p>Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc.</p><p>Analys och slutsats</p><p>Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.</p>

Bakgrund och problem Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar. Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management. Syfte Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats. Avgränsning Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea. Metod Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen. Data Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc. Analys och slutsats Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.

Syfte med den här studien analyserar hur svenska historieböcker framställer Östasien, östasiater och deras historia. Studien inramas inom de postkolonialistiska studierna med särskilt referens till begreppet Orientalism som definierades av forskaren Edward W. Said. Studien använder innehållsanalys och Foucaults maktdiskursanalys som metoder för att framhäva eurocentriska dramaturgi och orientalistiska begrepp och framställningar som används i historieböckerna. Resultatet visar att orientalismen är fortfarande närvarande i historieböckerna, även om inte i samma utsträckning i alla serier och i mindre utsträckning i nyare publikationer. / The purpose of this study is to analyse how Swedish history books portray East Asia, East Asians and their history. The study is framed within post-colonial studies with particular reference to the concept of Orientalism as defined by the researcher Edward W. Said. The study uses content analysis and Foucault´s power of discourse as methods to highlight Eurocentric dramaturgy and Orientalist concepts and representations used in the history books. The result shows that Orientalism is still present in the history books, although not to the same extent in all series and to a lesser extent in more recent publications.

Länge har det funnits en föreställning om att den rasism som riktas mot öst- och sydostasiater är en ”positiv” sådan, eller så har asiater helt enkelt varit frånvarande i anti-rasistiska diskurser. I samband med covid-19 eskalerade hatbrott mot asiater, vilket synliggjorde anti-asiatisk rasism som ett aktuellt samhällsproblem som alltid funnits. I denna uppsats undersöks hur öst- och sydostasiater representeras diskursivt i det svenska internetforumet Flashback i syfte att öka medvetenhet om rasism mot asiater och vidare bidra till att motarbeta de kvarstående ojämlikheterna mellan olika etniska grupper. Studien tar avstamp i ett konstruktivistiskt perspektiv på språk och diskriminering och den kritiska diskursanalysen (CDA) som övergripande analysramverk. Sammanlagt 22 diskussionstrådar som behandlar ämnen som Asien, asiat och de östasiatiska nationerna har analyserats med hjälp av Membership Categorization Analysis (MCA) och den diskurshistoriska analysen (DHA).   Undersökningen utgörs av tre delstudier som ska belysa tre olika aspekter av diskriminering av asiater: 1) kategorisering av asiater; 2) de diskursiva strategier som används av skribenterna för att förneka och rättfärdiga nedsättande kommentarer; 3) diskussioner om den så kallade ”guling-humorn”, det vill säga de rasstereotypiska framställningarna av asiater som präglas av humor och komik. Resultatet visar bland annat hur kategorin asiat tillskrivs högst motsägelsefulla egenskaper och förväntningar, och att kontexten spelar en avgörande roll för att interaktionsdeltagarna ska kunna välja ut de mest relevanta föreställningarna om asiater. Detta påvisar att diskrimineringen av asiater inte enbart är ”positiv” utan kategorin kan ofta förknippas med tydligt negativa värderingar i olika sammanhang. Den andra delstudien har sedan belyst att olika diskursiva strategier kan användas beroende på två sammanhang: när rasism som sådan förnekas och när de enskilda nedvärderande kommentarerna riktade mot asiater rättfärdigas. Förnekandet av rasism förekommer främst i de diskussionsämne som har direkt koppling till det svenska samhället såsom mångkulturalism och invandring, medan nedsättande kommentarer om östasiater framträder mer frekvent i de trådar där de enskilda östasiatiska nationerna står i fokus. I den sista delstudien identifieras de olika diskursiva strategier som skribenterna använder för att förneka den kränkande aspekten hos ”humoristiska” karikatyrer av östasiater, vilket bidrar till att bevara Sveriges positiva självbild som världens mest toleranta och antirasistiska samhälle.