Region Östergötland are responsible for deliveries of consumable goods to hospitals, health centres, public dental clinics and other customers in Östergötland county. Today, this is done through two different material flows. These are the inner and the outer material flows. Deliveries from the inner material flow pass through a central warehouse located in Norrköping, before they are delivered to customers, whereas deliveries in the outer material flow are delivered straight from an external supplier to the customer. Today, Region Östergötland wants to gain a better control over the material flow of consumable goods. They also want to investigate how a more coordinated freight distribution, and therefore a greater inner material flow, would affect their own business, seen from a holistic perspective.  The purpose of this study was to investigate how the handling of goods, the delivery service and the total cost of ownership would be affected by a more coordinated freight distribution of consumable goods to the health care system within Region Östergötland. This to provide a basis for future decision making regarding the material flow of consumable goods. The conclusions drawn are mainly based on the empirical studies that were carried out during the study. The empirical studies were collected in various ways and were of qualitative, as well as quantitative, nature. Interviews were conducted with employees from Region Östergötland as well as with employees from some contracted companies. Delivery protocols, as well as surveys, were handed out to and answered by customers in the health care system. Data from Region Östergötland’s enterprise resource planning systems, as well as contracts, were also examined. The reports frame of reference, mainly based on literature studies, have also been an important part in the analysis that was executed. In general, it can be concluded that it is difficult to draw any conclusions about how handling of goods, delivery service and total cost of ownership would be affected by the implementation of a more coordinated freight distribution. Regarding the handling of goods, it is believed that the time spent handling goods will be reduced and that the amount of storage needed will increase, within the boundaries of the studied system. Since the information regarding delivery service in the outer flow is very limited, it is hard to draw any conclusions regarding the potential future changes to the delivery service with a greater inner flow.  The results of the total cost of ownership analysis indicates decreased costs. However, the different elements of the model cannot be compared to one another, and since the model is based on qualitative reasoning and empirical studies collected during the course of two weeks, the results must be viewed with caution. In conclusion, the study indicates that a more coordinated freight distribution could be a good idea. However, this should be investigated further, and data should be collected during a longer period of time. Furthermore, tangible plans for what a more coordinated freight distribution would look like in Region Östergötland, should be designed. / Region Östergötland ansvarar för leveranser av förbrukningsmaterial till sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och övriga kunder i regionen. Detta sker i nuläget genom två olika material-flöden, det inre respektive det yttre flödet. Leveranser från det inre flödet levereras till kund via det centrallager som ligger i Norrköping medan leveranser i det yttre flödet går direkt från extern leverantör till kund. Regionen vill idag få en bättre kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och vill undersöka hur en mer samordnad varudistribution, och därmed ett ökat inre flöde, skulle påverka verksamheten sett ur ett helhetsperspektiv.  Syftet med detta arbete var således att studera hur hantering, leveransservice och totalkostnad skulle komma att påverkas vid införandet av en mer samordnad varudistribution av förbrukningsmaterial till vården i Region Östergötland. Detta för att ge beslutsunderlag för framtida beslut om materialförsörjningen inom regionen. De slutsatser som dragits bygger till stor del på den empiri som samlats in under arbetets gång. Empirin har samlats in på flera olika sätt och har varit både kvalitativ och kvantitativ. Intervjuer har genomförts med regionens anställda likväl som med anställda på några av de företag regionen har skrivna avtal med. Vidare så har både leveransprotokoll och enkäter skickats ut till regionens kunder och data från regionens affärssystem och nuvarande avtal har granskats. Rapportens referensram, till stor del baserad på litteraturstudier, har även den varit en viktig del i den analys som genomförts. Generellt kan det konstateras att det är svårt att dra slutsatser kring hur hantering, leveransservice och totalkostnad kommer att påverkas av en i större grad samordnad varudistribution. Hanterings-mässigt tros tid kunna sparas in sett ur ett helhetsperspektiv medan mer utrymme troligtvis kommer att krävas. Då informationen kring leveransservicen i det yttre flödet är väldigt knapphändig är det svårt att dra slutsatser kring hur leveransservicen ut till kund skulle påverkas av en potentiell förändring. Sett till genomförd totalkostnadsanalys indikeras minskade kostnader, men då de olika totalkostnadselementen är svåra att jämföra med varandra och då resultaten till stor del bygger på kvalitativa resonemang och empiri insamlad under två veckor bör resultaten beaktas med försiktighet. Sammanfattningsvis tyder studien på att en mer samordnad varudistribution skulle kunna vara en god idé. Detta bör dock undersökas närmre och data samlas in under en längre tidsperiod. Vidare bör konkreta planer utformas för hur en samordnad varudistribution skulle se ut i regionen.

Abstract  Alvastra pålbyggnad, en rituell samlingsplats? Alvastra pile dwelling, a ritual gathering place? The aim of this essay is to examine whether or not Alvastra pile dwelling in Östergötland, Sweden was used as a rituell gathering place for people living here during the prehistoric time that is refered to as neolitikum 4000-1700 B.C. This analysis is done by examining the objects that was discovered during the excavations in 1909-1930 and 1976-1980 and by comparing Alvastra pile dwelling to other similar places in Sweden and enclosures called pallisades during this period. The conclusion is that there are objects that can be interpreted to have been part in ritual contexts in connection to Alvastra pile dwelling and thus the place could have function as a ritual gathering place during this period.

<p>This study examines landownership structures and settlement during the Middle Ages in the province of Östergötland in Sweden. It departs from a critical approach to the established view of social structure and property in the Scandinavian medieval society.</p><p>The investigations are made at two levels. The first level is a cross section of the mid 16th century. This investigation shows that lay aristocrats and ecclesiastical institutions controlled most of the land, especially in the core areas of the parishes. The second level is a detailed investigation at the farm level in six parishes starting from the middle of the 16th century and working retrogresively to the early Middle Ages. This study shows that the landowning structure of the 16th century can be traced back to about AD 1300. For the early Middle Ages reconstructions are made through inheritance successions and genealogies of the aristocratic families. These reconstructions show that, in some parishes, most of the land was probably controlled by a few very rich families or dynasties during the early Middle Ages. The results lead to a question about the Viking Age and medieval society in general. This question is answered in a hypothesis stressing the development of the concept of land ownership in combination with the development of the land tenure system as one of the important factors for reproduction of local power during the Viking Age and early Middle Ages.</p>

<p>Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.</p><p>Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.</p>

<p>Bakgrund: Genom läkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för läkemedel från staten till landstingen med syfte att dämpa de skenande läkemedelskostnaderna. I dagsläget är det patientavgifterna och förskrivningen av läkemedel som landstingen kan påverka. Om förskrivningen ska ändras för att minska kostnaderna är det läkarna som måste påverkas till att ändra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur läkare möter krav på ekonomistyrning har tre starka institutioner – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper – identifierats. Om nämnda institutioner är starka inom läkarkåren, kan det vara svårt att styra läkarna mot mål som inte överensstämmer med institutionerna.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för ekonomistyrning riktad mot läkare som profession.</p><p>Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där Landstinget i Östergötlands ekonomistyrning av läkemedelsförmånen studeras ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt studier av dokument i form av utredningar, rapporter och statistik.</p><p>Resultat: Direktstyrning i svag form, det vill säga hur professionen bör istället för ska agera, kan tillåtas av professionen om den utformas i samförstånd med densamma. Social styrning, som innebär att de anställda ska påverka varandra, leder till att autonomin inom professionen upprätthålls i förhållande till den administrativa ledningen. Målstyrning samt en långtgående decentralisering medför att de professionella har handlingsutrymme och därmed en stor autonomi. Genom ett stort handlingsutrymme tillåts professionen även att följa sina etiska regler. Professionens kunskapsövertag gentemot den administrativa ledningen innebär att det är svårt att styra en profession med byråkratisk auktoritet, eftersom kunskapsauktoriteten har större inflytande över läkarna som profession. För att kunna styra med kunskapsauktoritet måste professionen styras med social styrning det vill säga genom att påverka varandra. Ekonomistyrning som syftar till att åstadkomma ekonomialisering, det vill säga institutionaliserad ekonomisk medvetenhet, måste verka i samspel med de tre institutionerna – etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper.</p> / <p>Background: With the Pharmaceutical reform cost responsibility for pharmaceuticals was transferred from the state to the county councils with the purpose of reduce the runaway costs for pharmaceuticals. Today it is the patient fees and prescriptions of pharmaceuticals that the county councils can affect. If prescriptions are to be changed to reduce costs it is the doctors that have to be influenced to change their prescription patterns. Studies of how doctors meet demands of management control have three strong institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and superior knowledge towards other groups – been identified. If these institutions are strong within the medical faculty, it can be difficult to control the doctors towards goals that are not in compliance with the institutions.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to contribute to a greater understanding of management control aimed at doctors as a profession.</p><p>Method: The thesis is a qualitative case study where the County Council of Östergötland management control of the pharmaceutical reform is studied from a top-down perspective. The empirical material has been gathered through interviews and studies of documents in the form of inquiries, reports and statistics.</p><p>Results: Direct control in a weak form – that is how the profession should react instead of how it will react – can be accepted by the profession if it is formed in consensus with the same. Social control – that involves employees to influence each other – leads to that the autonomy within the profession is maintained in relation to the administrative management. Result control and a far-reaching decentralization gives the professionals freedom of action and with that, greater autonomy. With greater freedom of action the profession is also able to follow its ethical rules. The professions superior knowledge compared to the administrative management means that it is difficult to control a profession with bureaucratic authority due to the fact that the knowledge authority has a greater influence over the doctors as profession. To be able to control with knowledge authority the profession has to be controlled socially, that is by influencing each other. Management control aiming to achieve “financial normalization”, that is institutionalised financial consciousness, has to act in cohesion with the three institutions – ethical rules, a high degree of autonomy and knowledge superiority towards other groups.</p>

<p>Summary</p><p>Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.</p><p>The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization.</p><p>Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference.</p><p>Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan & Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över.</p><p>Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan & Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget.</p><p>Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen.</p><p>Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.</p>

<p>The purpose of this essay is to present, from a theoretical framwork about regional democracy, possible methods to handle the regional democratic problems in Östergötland in Sweden and to investigate the opinion of the political parties regarding this issue. Both the national and the local/regional level are investigated. The contents of the essay is based on literature studies and interviews of politicians in Östergötland. Regional democratic problems that is discussed are the political responsibility and the power distribution between the political actors on the regional level. A solution of the problem could be to organize the regional society structure in accordance with one of the following organization models"Statligt regionalt ansvar","Kommuner i samverkan"or"Regionalt folkstyre". The result of the study indicates that the Centre Party, the Liberal Party, the Christian Democrats, the Green Party and the Left Party can accept the model namned"Regionalt folkstyre". The Moderate Party has another political opinion that coincide with the model"Kommuner i samverkan". The opinion of the Social Democratic Party does not fully correspond to any of the defined models. A compromise model supported by all parties might give good opportunities for a stable and successful development of the region.</p>

<p>Rural development in Southeast Sweden</p><p>- three different views and their consequences for the agrarian landscape</p><p>This paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.</p><p>Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals – and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape. What shapes the development of the rural areas is to have – or should have – remains to be seen, but regardless form or shape it will effect the agrarian landscape.</p>

Rural development in Southeast Sweden - three different views and their consequences for the agrarian landscape This paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas. Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals – and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape. What shapes the development of the rural areas is to have – or should have – remains to be seen, but regardless form or shape it will effect the agrarian landscape.

Summary Background: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan &amp; Norton in a pioneering article in 1992. The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden. The County Councils have generally introduced the concept before the municipalities, even though there is an exception to every rule. One county council which is in the forefront is the County Council of Östergötland, which found the Balanced scorecard interesting as early as in 1992, even though it was then a tentative idea. Today, the whole organization is marked by the Balanced Scorecard approach. Strangely enough, no external evaluation has ever been made of the Balanced scorecard in the County Council of Östergötland, which we consider is an argument for doing so in a master thesis. Purpose: The purpose is to investigate how the primary care sector in the County Council of Östergötland uses the Balanced scorecard as a management control tool, and to discuss if Balanced Scorecard is an appropriate model for managing the organization. Procedure: The study is based on a qualitative method, where we have made six personal interviews with people working at different levels in the primary care sector in the County Council of Östergötland, in order to be able to get some knowledge of the whole chain. This approach coincides with our hermeneutic basic view. We have, with regard to the scarcity of time within the thesis course, been forced to make a delimitation, which means that we have only investigated the primary care in the western part of Östergötland. Then the study contains a documentary investigation, used as the theoretical frame of reference. Results: The results show that the primary care sector in the County Council of Östergötland have been quite successful in their work with the Balanced Scorecard so far. With regard to the management’s purpose, the model is quite adequate to reach their objectives. Nevertheless, we consider that the situation today indicates that they did not use the potential of the scorecards. Further commitments has to be done within the areas of strategic learning and a frame of reference, to be able to use the Balanced Scorecard as a that management control tool its was inteded to be, originally / Sammanfattning Bakgrund: Ekonomistyrning är viktig i all verksamhet, oavsett om den bedrivs i privata företag eller i offentlig regi, då ekonomi i grunden handlar om att hushålla med knappa resurser. Synen på ekonomistyrning är dock inte homogen och har skiftat över tid. För svenskt vidkommande har ekonomistyrningen inom offentlig sektor under senare år genomgått stora förändringar, inte minst från i mitten av 1980-talet och framåt, en utveckling som varit ett resultat av en ökad fokus på effektivitet och allt knappare ekonomiska ramar, inte minst i kölvattnet av den ekonomiska krisen på 1990-talet. Många kommuner och landsting övergav den traditionella budgetstyrningen till förmån för andra styrverktyg, ofta hämtade från näringslivet. Ett exempel var balanserade styrkort, som ursprungligen introducerades av Kaplan &amp; Norton i en banbrytande artikel 1992 och som fått stor spridning världen över. Balanserade styrkort är ett uttryck för flerdimensionell styrning och var från början ämnat för det privata näringslivet, men har genom sin karaktär vunnit många anhängare också inom offentlig förvaltning, inte minst i Sverige. Landstingen är de organisationer som har varit snabbast att ta till sig konceptet. Till dem som kommit längst hör landstinget i Östergötland, vars intresse vaknade redan samma år som Kaplan &amp; Norton skrev sin artikel. Idag präglar styrkortstänkandet hela organisationen, på alla nivåer. Erfarenheterna av balanserade styrkort i landstinget i Östergötland har däremot inte utretts av någon extern part, vilket är en anledning till varför en sådan studie är motiverad att göra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur primärvården i landstinget i Östergötland använder och arbetar med balanserade styrkort och om de styr sin verksamhet med hjälp dem, samt om den valda modellen är adekvat för landstinget. Genomförande: För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört sex stycken personliga intervjuer med företrädare för primärvården i landstinget i Östergötland, från ekonomidirektören i Landstinget, via regionledningen, ned på enhetsnivå, som utgörs av vårdcentraler. Detta i syfte att få kunskap om hela kedjan, från högsta ledningen till enhetsnivå. Vi har avgränsat vår studie till primärsjukvården i västra länsdelen, eftersom arbetet i annat fall skulle ha blivit alltför tidskrävande inom ramen för uppsatskursen. Intervjumaterialet har kompletterats med en dokumentundersökning, som rymmer teoretisk litteratur och andra sekundärkällor, vilket har använts till referensramen. Slutsatser: Primärvården i landstinget i Östergötland har kommit ganska långt i sitt styrkortsarbete. Utifrån vad ledningen vill få ut av modellen, så är denna förhållandevis adekvat för att nå sitt syfte. Dock menar vi att man i dagsläget inte till fullo styr efter styrkortet. Genom ytterligare satsningar på strategiskt lärande och en tydlig begreppsbas, torde det finnas goda utsikter till att balanserade styrkortet används som ett väl fungerande styrverktyg.