Local heritage societies were established in Sweden for about a hundred years ago. The societies responded to the large changes of industrialisation, emigration and urbanisation during that time. Today there are about 2 000 societies with almost half a million members altogether. Why do people turn to local heritage societies today? The image of them, associated with folklore costumes and quaint old cottages, is not consistent with the extensive activity in the 21st century. That raises questions that have not been clarified in previous research. The aim of this thesis is to find out what today's local heritage societies do, as well as to investigate what their meanings are for people and the local society. Thereby the intention is to contribute to an understanding of their present extent and endurance over time. The activities of three local heritage societies in and around the city of Linköping are mapped out in this thesis. The survey shows extensive and very broad activities that are well adjusted to present time. The traditional image has become rigid, but in parts it is accurate since the activities are still dominated by local use of history., which also contributes to their extent and continuity. Place and history as common ground is something universal: The need for people to be oriented in time and space contributes to the persistence of the local heritage societies. At the same time there seems to be something strong in society today which contributes to their extent. The thesis shows that the societies can have knowledge-generating, ideological, existential and social meaning. Through the local heritage society people can learn about, evaluate and gain feelings for the place. The society also contributes to strengthening the power of togetherness in the local community as a part of the civilian society. The multifaceted meaning of the activities makes it possible for the societies to keep or even strengthen their attraction, especially among the large group of retired people. / Hembygdsföreningar etablerades i Sverige för omkring hundra år sedan. Föreningarna svarade mot den tidens stora förändringar med industrins framväxt, emigrationen och flykten från landsbygden. Idag finns det omkring 2 000 föreningar med sammanlagt nära en halv miljon medlemmar. Varför söker sig människor till hembygdsföreningar idag? Den gängse bilden av föreningarna som bakåtsträvande och förlegade stämmer inte in på en omfattande verksamhet på 2000-talet. Det väcker frågor om hembygdsföreningar, som inte har klargjorts i tidigare forskning. Avhandlingen syftar till att ta reda på vad samtida hembygdsföreningar gör och att undersöka deras betydelser för människor och lokalsamhälle. Härigenom vill avhandlingen också bidra till att förstå deras nutida omfattning och uthållighet över tid. I avhandlingen kartläggs verksamheten i tre hembygdsföreningar i och omkring staden Linköping i Östergötland. Kartläggningen visar på en omfattande och mycket bred verksamhet som är väl anpassad till sin samtid. Den traditionella bilden är stelnad, men till delar stämmer den genom att föreningarnas verksamhet domineras av lokalt historiebruk, som också bidrar till deras omfattning och kontinuitet. Det står å ena sidan för något allmänmänskligt: Människans orientering i tid och rum, som bidrar till att föreningarna alltid är aktuella. Å andra sidan framträder intresset för det lokala och för historia som två starka strömningar i samtiden. Avhandlingen visar att föreningarna har kunskapsgenererande, ideologiska, existentiella och sociala betydelser. Genom hembygdsföreningen kan människor lära sig om, värdera och få känslor för platsen. Föreningen bidrar också till att stärka kraften och gemenskapen i lokalsamhället som en del av det civila samhället. Den mångfasetterade betydelsen av verksamheten gör att föreningarna har lyckats behålla eller till och med stärka sin attraktionskraft, särskilt bland den stora gruppen pensionärer.

<p>Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.</p><p>Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt.</p><p>Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå.</p><p>Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport.</p><p>Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping.</p><p>Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns.</p> / <p>The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low.</p><p>The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes.</p><p>CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres.</p><p>When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic.</p><p>The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital.</p><p>By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.</p>

<p>Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling.</p><p>Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland.</p> / <p>Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action.</p><p>The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.</p>

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga. Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser. Genom att införa enhetstaxa inom huvudorterna Motala, Linköping och Norrköping och ortstaxa för övriga verksamhetsorter kan avtalsförhandlingar i möjligaste mån undvikas, eftersom det redan i avtalet är stipulerat hur förändringar ska hanteras ekonomiskt. Landstinget i Östergötland har ett köp-och-säljsystem där varor och tjänster interndebiteras varje enhet. Huvuddelen av landstingets transporter är av sådan art att de inte kan påverkas av den betalande enheten, till exempel måste medicinska prover skickas in till centrallaboratoriet dagligen. Eftersom den styrande effekten av internpriset då uteblir kan transportkostnaden istället tas på högre nivå, vilket minskar administrationsbehovet. Därför rekommenderas Landstinget i Östergötland att föra upp kostnaden från varje enskild enhet upp på centrumnivå. Då flera enheter från olika centrum delar på en transport bör kostnaden fördelas efter en viktningsprocent där enheter av olika typ har olika vikt. En vårdcentral har till exempel större behov av en provtransport än vad en tandvårdsklinik har av att frakta post med samma transport. Därför ska också vårdcentralen betala mer för denna transport. Transportavtalet föreslås upphandlas i fem olika delar: lättgodstransporter i Motala, Linköping, Norrköping och Övriga Östergötland, samt förrådstransporter. Centrum för lättgodsnätet blir Universitetssjukhuset i Linköping. Genom att genomföra de föreslagna förändringarna bör Landstinget i Östergötland kunna effektivisera sin avtalshantering, samtidigt som möjligheten för låga kostnader finns. / The County Council of Östergötland (CCÖ) purchases since year 2001 all transportation of goods from external suppliers. The purpose of this report is to investigate the need for transportation of goods and how to distribute the costs for the transports within the CCÖ. The underlying reason is a new procurement in year 2006. The goal was to simplify the supplier contracts and find a solution to how to handle changes in the transportation net with minimal need for administrative work. The solution should also make it possible to keep transportation costs low. The study has shown that it through standardisation of transport time limits is possible to achieve considerable simplifications of contracts. The transport supplier is also given more time space to adjust the CCÖ transports to those of other customers. This will reduce the transportation cost and make lower prices possible. By introducing a unified fare for transports within the main cities Motala, Linköping and Norrköping and a specified fare to each other town or village where CCÖ has any activity, time consuming contract negotiations can be avoided. This can be achieved thanks to the fact that it is stipulated in the contract how to economically handle changes. CCÖ uses a buy-and-sell system where costs for goods and services are distributed through transfer pricing to each unit. The main part of the CCÖ transports is of a kind that is not possible for each unit to have any influence on. For example the laboratory tests must be sent daily to the central laboratory. Since the cost managing effect of the transfer price then is zero the transportation cost can be moved to a higher organisational level instead, which will reduce administrative work. Therefore, the CCÖ is recommended to move transportation costs from single units to centres. When several units from different centres share one transport a percentage share should divide the cost where different types of units will have different shares. A health centre is in more need of a test transport, than a dental clinic is of transporting mail with the same transport. Therefore the health centre should pay a bigger part of the cost than the dental clinic. The transportation contract is suggested to be divided into five parts: supply transports as one and transport of mail, tests and parcels in Motala, Linköping, Norrköping and Other Östergötland as the other four. The transportation centre for mail, tests and parcels will be the Linköping University Hospital. By conducting the suggested changes the CCÖ should be able to make its contract handling more effective. By doing that, there is also a possibility for low costs.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrågan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som är testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnå långsiktiga strategiska mål inom vård och omsorg. Därför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning på testbäddar inom vård och omsorg. En testbädd kan liknas vid en innovations- och testmiljö där samarbete mellan vårdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjänster som är anpassade till den miljö där dessa sedan ska tillämpas. Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gå till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation. Detta har genomförts med hjälp av en fallstudie kring utvecklingen av en testbädd i Landstinget i Östergötland (LIÖ). Teorier inom områdena intressenter, utveckling och innovation används för att stödja analysen och skapa förståelse för vissa begrepp. Den empiriska undersökningen utförs genom semistrukturerade intervjuer med representanter från olika intressentgrupper till testbädd LIÖ. Analysen genomförs även med hjälp av dokumentstudier som en del i den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet diskuteras i relation till den teoretiska referensramen för att uppnå ett kunskapsbidrag i form av en slutsats. Denna berör hur en innovations- och testmiljö kan utvecklas och organiseras, intressenternas roll och behov i utvecklingen samt hur innovationer kan genereras och utvecklas i organisationer. Med fallets hjälp kan praktiken ge ny kunskap om dessa områden inför kommande utvecklingsprojekt av liknande karaktär. / The topic of this paper is based on an increased demand for the introduction of technology and information technology (IT), which is better tested and adapted for a business before the implementation. Furthermore, there is a need that through new innovations, achieve long-term strategic objectives in the care sector. Therefore, the Swedish innovation agency Vinnova started a venture in test beds in healthcare. A test bed can be likened to an innovation and testing environment. In these, collaboration between healthcare professionals, businesses and research is done to develop products, processes and services that are adapted to the environment in which they are then applied. This study concerns the development and organization of an innovation- and testing environment and what the challenges are. It also concerns the roles and the needs of the stakeholders in the development and how innovation can be achieved in an organization. This has been studied by a case concerning the development of the testbed LIÖ in Östergötland County Council. Theories in the fields of stakeholders, development and innovation are used to support the analysis around these parts, and to create an understanding of some concepts. The empirical study is carried out through semi-structured interviews with representatives from various stakeholder groups to testbed LIÖ. The analysis is also carried out with the help of document studies as part of the empirical investigation. The empirical data are discussed in relation to the theoretical framework for achieving a knowledge contribution in the form of a conclusion. This affects how an innovation and test environment can be developed and organized, stakeholder roles and needs of the development and how innovations can be generated and developed in organizations. The study of the case can provide new knowledge in these areas for future development projects of similar nature.

Healthcare resources in Sweden are limited, and not everyone that wants care can receive it. Restrictions on access to care are therefore necessary. The restrictions can be implemented in various ways, but in Sweden, waiting lists are used. Waiting lists are often considered a more equitable way to distribute healthcare compared to using prices. Research has however shown that these waiting lists sometimes lead to inequalities, where, for example, higher income is associated with shorter waiting times. We study the relationship between socioeconomic status and waiting times for elective care in Region Östergötland during the period 2018-2023. Linear regression analysis is used to study this link. The overall delivery of care appears equal, but the specialty of Ophthalmology shows disparities in waiting times related to socioeconomic factors. A more detailed analysis also shows that the relationship varies depending on the length of the waiting time within Ophthalmology / Hälso- och sjukvårdens resurser i Sverige är knappa och alla som vill ha vård kan inte få det. Begränsningar i tillgången till vård är således ett måste. Det kan ske på flera olika sätt men i Sverige används vårdköer för detta. Köer anses ofta vara ett mer jämlikt sätt att fördela vård än att använda priser. Det finns dock studier som visar att dessa vårdköer ibland leder till ojämlikheter, där exempelvis högre inkomst är kopplat till kortare väntetider. Vi studerar sambandet mellan socioekonomisk status och väntetid till elektiv kirurgi i Region Östergötland under 2018-2023. Linjär regressionsanalys används för att analysera sambandet. Resultaten visar att vården i stor utsträckning levereras på ett jämlikt sätt. Det existerar dock ojämlikheter inom specialistområdet Ögonsjukvård kopplat till socioekonomisk status. En mer detaljerad analys visar även att sambandet varierar beroende på väntetidens längd inom Ögonsjukvård.

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

<p>The thesis presents annual price series for rye and barley in Östergötland during the period 1592-1735. Prices of wheat, oats, animal products, building materials, iron, nails, horse shoes and horse shoe nails from about the mid-17th century up to 1735 are also presented and analysed. New data has been excerpted from four hospitals and about fifty parishes in Östergötland. Prices from other provinces have also been excerpted for the study. This nes data is compared to already published prices from Sweden´s capital and from several provinces in central parts of the western national region of Sweden of that time. This area constituted Sweden´s core region. By linking the studies results to previous research, a description is made of the price developments for rye, butter and tallow up to 1775, that is, during Sweden´s period of great power and age of freedom. A principal result for the roughly 150 years primarily covered by the thesis is that it was chiefly the prices of rye and barley, the most important food at the time, that fluctuated in twelve cycles. Periodically there were large fluctuatons. The price cycles for corn (half rye, half barley) had an average amplitude of somewhat more than 100 % and a duration of 11 years on average. The prices were on average higher further north in the country. The causes of the price fluctuations are complex. During the major part of the period studied, Sweden was at war or in armistice period, which occupied a large part of the male population. Politically, increasingly great power was gradually concentrated to the king and autocracy was introduced, culminating at the end of Charles XII´s regency. The peasantry was burdened by high taxes and other onuses. After the middle of the 17th century the country was no longer self-subsistent but largely dependent on corn import. The production of foddstuffs decreased, partly through a smaller part of the country´s resources beeing used for production, and partly due to bad harvests. Recurrent epidemics reduced the population even up to the early 18th century.</p>

The thesis presents annual price series for rye and barley in Östergötland during the period 1592-1735. Prices of wheat, oats, animal products, building materials, iron, nails, horse shoes and horse shoe nails from about the mid-17th century up to 1735 are also presented and analysed. New data has been excerpted from four hospitals and about fifty parishes in Östergötland. Prices from other provinces have also been excerpted for the study. This nes data is compared to already published prices from Sweden´s capital and from several provinces in central parts of the western national region of Sweden of that time. This area constituted Sweden´s core region. By linking the studies results to previous research, a description is made of the price developments for rye, butter and tallow up to 1775, that is, during Sweden´s period of great power and age of freedom. A principal result for the roughly 150 years primarily covered by the thesis is that it was chiefly the prices of rye and barley, the most important food at the time, that fluctuated in twelve cycles. Periodically there were large fluctuatons. The price cycles for corn (half rye, half barley) had an average amplitude of somewhat more than 100 % and a duration of 11 years on average. The prices were on average higher further north in the country. The causes of the price fluctuations are complex. During the major part of the period studied, Sweden was at war or in armistice period, which occupied a large part of the male population. Politically, increasingly great power was gradually concentrated to the king and autocracy was introduced, culminating at the end of Charles XII´s regency. The peasantry was burdened by high taxes and other onuses. After the middle of the 17th century the country was no longer self-subsistent but largely dependent on corn import. The production of foddstuffs decreased, partly through a smaller part of the country´s resources beeing used for production, and partly due to bad harvests. Recurrent epidemics reduced the population even up to the early 18th century.

Region Östergötland has encountered issue in ecological and economical overconsumption of single-used garments in healthcare sector among medical staff in Universitetssjukhuset Linköping. Proper approaches to reach solutions towards decrease of usage of single-used garments were targeted to be implemented for employees of healthcare sector. Two goals were established for this study. First of all, it was aimed to analyse consumer behaviour of employees in healthcare sector of Östergötland region to find out reasons that lay behind increase of single-time garments by employees. Secondly, the aim was targeted to examine what nudging techniques, if any, are feasible to use in positively changing current consumer behavior. The findings showed that nudging has a strong potential to be regarded as an effective tool in influencing healthcare workers of Linköping University Hospital disposable garments usage. Main behavioural reasons that triggered increase of disposable garments usage were detected as lack of information and old habits of medical staff. Application of information disclosure, framing, feedback and social norms nudging techniques were identified to have promising possibilities in impacting current behaviour and raise healthcare workers awareness about their consumption patterns.