Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

The changing requirements in the modern labour market have led to a new form of economic geography of employment, where skills, wages and the uncertainty of employment play a primary role in the spatial division of labour. The main purpose of this project is to investigate the use of Geographical Information Systems (GIS) as a tool to illustrate employment and unemployment in Östergötland County for giving information on the development of the labour market. In addition, the use of GIS for population data analysis with the help of Oracle’s map viewer is closely examined. This descriptive thesis reveals that the labour market is characterized by the geographic extension of the market and its determination by how far the supply and demand forces go and the important role that GIS plays in illustrating the distribution of workforce in Östergötland’s labour market. GIS is an analytical tool for employer/employee demographics that can be used for visualization but also for analysis and pre-processing purposes with the use of graphic tools. With the use of thematic maps, GIS can visualise spatial data with labour data according to certain demographic criteria. GIS technology has ways of mapping thematically the local labour market demand and supply. In addition, it is capable of constructing a comprehensive workforce development system that can integrate the job seekers and employers. GIS can facilitate the development of visual web-based mapping systems that allow users to investigate and find employees within various industries.

Mitt projekt bemöter ett småstadstorg där flera av förutsättningarna byggts bort eller med tiden inte underhållits, och där platsen och de gamla butikerna samtidigt har svårt att hitta en ny roll i ett allt mer urbaniserat land. Torgets kvaliteter finns i olika skalor och dimensioner, därför har jag valt att hantera projektet på tre nivåer: stad, torg och byggnad. Platsen är det sk. Skvallertorget i Kisa, Östergötland, med omgivande befintliga hus och butiker från tiden 1890-1910, varav många idag är delvis stängda eller med eftersatt underhåll. Utgångspunkten är att återuppväcka den gamla torg-platsen och byggnaderna som ramar in det. Projektet handlar om att genom hänsynsfulla förändringar och tillägg kunna väcka de kvaliteter som glömts bort, och skapa nya i samma spår genom restaurering och referenser i den egna staden. Jag vill också med detta projekt väcka frågor kring omsorg, kvalitet och identitet och hur detta finns med i vår hantering av befintliga och nya byggnader. / My project deals with a small town square where many of the qualities and requirements have been deconstructed or not maintained over time, and where the square and the old stores have trouble finding its place in an increasingly urbanized country. The qualities of a town square are found in different scales and dimensions, and I have therefore decided to approach the project on three levels: town, square and building. The site is the so called Skvallertorget in Kisa, Östergötland, with its surrounding existing houses and stores from the time 1890-1910, out of which many are now partly closed and neglected. To revitalize the old town square and the buildings surrounding it was my starting point, and the project is about awakening the forgotten qualities with careful alterations and additions, and to create new in the same style through restoration and references in the town. With this project I also want to ask questions about care, quality and identity and how this is part of our way of dealing with existing and new environments and buildings.

<p>Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.</p><p>De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region.</p><p>I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar.</p><p>Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna.</p><p>Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.</p>

<p>The changing requirements in the modern labour market have led to a new form of economic geography of employment, where skills, wages and the uncertainty of employment play a primary role in the spatial division of labour.</p><p>The main purpose of this project is to investigate the use of Geographical Information Systems (GIS) as a tool to illustrate employment and unemployment in Östergötland County for giving information on the development of the labour market. In addition, the use of GIS for population data analysis with the help of Oracle’s map viewer is closely examined. This descriptive thesis reveals that the labour market is characterized by the geographic extension of the market and its determination by how far the supply and demand forces go and the important role that GIS plays in illustrating the distribution of workforce in Östergötland’s labour market.</p><p>GIS is an analytical tool for employer/employee demographics that can be used for visualization but also for analysis and pre-processing purposes with the use of graphic tools. With the use of thematic maps, GIS can visualise spatial data with labour data according to certain demographic criteria.</p><p>GIS technology has ways of mapping thematically the local labour market demand and supply. In addition, it is capable of constructing a comprehensive workforce development system that can integrate the job seekers and employers. GIS can facilitate the development of visual web-based mapping systems that allow users to investigate and find employees within various industries.</p>

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ.   Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang. Den empiriska undersökningen bygger på skriftlig dokumentation, huvudsakligen sammanträdesprotokoll, och på samtalsintervjuer.   Undersökningen visar ett klart samband mellan parternas ömsesidiga förtroende för varandra och en fungerande samverkan som kommer medborgarna till del. Nödvändigheten av att nå konsensus i Läns-SLAKO försvåras av att såväl kommuner som landsting är komplexa organisationer med sinsemellan olika styrlogiker. Statliga beslut inom vård-och omsorgsområdet påverkar såväl vilka uppgifter Läns-SLAKO arbetar med som hur väl samrådet fungerar och detta har varierat över tid. För närvarande står frågan om överflyttning av hemsjukvården från landstinget till kommunerna på agendan. Om Läns-SLAKO misslyckas att finna en konsensuslösning kan det få allvarliga följder för den fortsatta samverkan. Om tilliten försvinner mellan parterna kan processen att återuppbygga den bli både lång och mödosam. / The purpose was to examine Läns-SLAKO as a model for cooperation in healthcare issues for municipalities and the County Council of Östergötland, Sweden. The study aimed at increasing the knowledge concerning the forming and development of Läns-SLAKO. The study also aimed at finding relevant factors to explain why or why not the cooperation is successful. The study focuses on evaluating if the      organization of the network   the      degree of trust and reciprocity the      link between trust and legitimacy are factors of relevance. The study was designed as a case study. The method is suitable for an empirical study investigating a contemporary phenomenon in depth and within its real-life context. The empirical study is based on interviews with key-persons and mainly on meeting protocols.   The study suggests a clear connection between reciprocity and trust and successful cooperation. The influence of the precondition to reach consensus highly increases complexity. The participants need to have the same weight of mandate within their own organizations. With a lower degree of trust and reciprocity the cooperation may be at risk although the participants know they may benefit. The trust and reciprocity is currently under pressure by the central decision to transfer part of the responsibility for the home based care from the county council to the municipality. The government has left the organizations to find an agreement. If Läns-SLAKO fails a severe lack of trust may result. This may impact future cooperation. To loose trust may be a quick process. To regain trust takes time.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota. De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region. I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar. Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna. Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.

Human food consumption has changed from the late 19th century to the turn of the millennium, and so has the need for resources to sustain this consumption. For the city of Linköping, situated in southeastern Sweden, the environmental imprint of an average inhabitant’s food consumption is studied from the year 1870 to the year 2000. The average consumer is the driving factor in this study, since changes in food consumption have a direct influence on the environmental imprint. This thesis analyses the environmental imprint of human food consumption from a historical perspective, by applying two different methods. An analysis of the average Swedish food consumption creates the basis for a material flow analysis of nitrogen and phosphorus, as well as a study of the spatial imprint. Emissions of nitrogen and phosphorus into the hydrosphere have decreased over this period for the system of food consumption and production for an average consumer, while the input via chemical fertilizer has increased significantly. The efficiency of this system could be increased if for instance more phosphorus in human excreta would be reused within the system instead of large deposition and losses into the hydrosphere. The spatial imprint of human food consumption shows, given the changing local preconditions, that less space would be needed for regional production of the consumed food. However, the share of today’s import and thus globally produced food doubles this spatial imprint. The results of this study show not only a strong influence of the consumption of meat and other animal products on the environmental imprint, but also great potential in the regional production of food. In the context of an increasing urban population, and thus additional billions of people who will live at an increasing distance from the agricultural production land, concern for the direct effects of our human food consumption can be of decisive importance for future sustainable food supply.

The purpose of this essay is to present, from a theoretical framwork about regional democracy, possible methods to handle the regional democratic problems in Östergötland in Sweden and to investigate the opinion of the political parties regarding this issue. Both the national and the local/regional level are investigated. The contents of the essay is based on literature studies and interviews of politicians in Östergötland. Regional democratic problems that is discussed are the political responsibility and the power distribution between the political actors on the regional level. A solution of the problem could be to organize the regional society structure in accordance with one of the following organization models"Statligt regionalt ansvar","Kommuner i samverkan"or"Regionalt folkstyre". The result of the study indicates that the Centre Party, the Liberal Party, the Christian Democrats, the Green Party and the Left Party can accept the model namned"Regionalt folkstyre". The Moderate Party has another political opinion that coincide with the model"Kommuner i samverkan". The opinion of the Social Democratic Party does not fully correspond to any of the defined models. A compromise model supported by all parties might give good opportunities for a stable and successful development of the region.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.