Eutrophication is a major problem in the Baltic Sea, as a result of increased loading of nitrogen and phosphorus. In the coastal parts of Östergötland the soil largely consists of clay and contains high levels of phosphorus bound to clay particles. Erosion of the soil in agricultural areas makes the water turbid and transports phosphorus to the Baltic Sea. The aim of this project was to examine the relationship between phosphorus and turbidity in the coastal streams of Östergötland. The aim was also to evaluate the possibility to use turbidity as a surrogate measure for phosphorus. Water samples from 41 streams along the coast of Östergötland were collected once from each location 7 – 11 of April 2014. Variables examined were turbidity, total phosphorus, molybdate reactive phosphorus and water color (absorbance 420 nm). On average, particulate phosphorus made up 80 % of total phosphorus. The study showed a significant correlation between total phosphorus and turbidity (R2adj=0.879, P<0.01, linear regression). Water color was not correlated with total phosphorus. A multiple regression with turbidity and water color as independent variables resulted in a slightly improved model (R2adj = 0,886), but was regarded as not meaningful considering the additional efforts. The conclusion of the project is that is it possible to use turbidity as a surrogate measure in these streams. / Övergödning av Östersjön är ett stort problem orsakat av ett överskott av kväve och fosfor. I de östra delarna av Östergötland består jordarna till stor del av lera och innehåller rikligt med fosfor bundet till lerpartiklarna. Vid erosion från jordarna grumlas kustmynnande vattendrag och fosfor transporteras ut till Östersjön. Syftet med projektet var att undersöka om mätning av turbiditet kan användas för att uppskatta koncentrationen av totalfosfor i Östergötlands kustmynnande vattendrag. En fältstudie genomfördes där 41 vattendrag provtogs en gång per lokal den 7 - 11 april 2014. Vattenprover från lokalerna analyserades med avseende på totalfosfor, molybdatreaktiv fosfor, turbiditet och färg (absorbans 420 nm). I genomsnitt så bestod 80 % av totalfosfor av partikulärt bunden fosfor. Det fanns ett signifikant samband mellan totalfosfor och turbiditet (R2 adj =0,879, P<0,01, linjär regression) men inte mellan färg och totalfosfor. Vid multipel regression med turbiditet och färg som oberoende variabler förbättras förklaringsgraden så marginellt (R2adj=0,886) att det inte motiverar analys av färg, då det ger en ökad arbetsinsats. Projektet visar att turbiditet går att använda som ersättningsmått för totalfosforhalt i kustmynnande vattendrag i Östergötland.

No description available.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman. Det är tydligt att lönsamhet är viktigt för att lantbrukare skall ställa om sin produktion men även andra faktorer påverkar valet och behöver beaktas om en ökad konvertering är önskvärd. / This study aims to identify motivations and barriers for farmers in Östergötland regarding conversion to organic farming and if the identified factors of influence differ between the conventional and the organic farmers. We used semi-structured interviews with three conventional farmers and four organic farmers to examine their personal experience regarding organic farming. The experiences from the respondents are presented in six identified themes: Farm specific conditions, Economy, Politics, Administration and regulations, Environment and health and Production techniques. This is followed by a comparison between the groups, and the empirical material is linked to scientific sources on the subject. The result of the study indicates that differences between identified motivations and barriers exists between the two groups, but not within every theme. It is clear that profitability is an important factor for farmers to convert their production, but other factors may influence the choice as well. It is necessary to consider these factors if an additional increase in organic farming is desired.

<p>This thesis deals with individuals buried at Smörkullen, Västra Tollstad parish, Östergötland, Sweden. The aim is to reconstruct the diet of the individuals through stable isotope analyses and then try to identify if social hierarchy correlates with the diet. To do this, 35 individuals were divided into different groups (males, females, high status graves, low status graves, young adults, adults, seniors and trepanned individuals) and then subjected to stable isotope analyses of carbon, nitrogen and sulphur. The results show that all individuals lived mainly on freshwater fish with a few exceptions that had a more mixed diet of terrestrial protein and freshwater fish. The sulphur analyses showed that one female (possibly two) has moved to the area sometime after the age of seven. Because of the homogenous diet of freshwater fish no social hierarchy based on diet could be established.</p>

This thesis deals with individuals buried at Smörkullen, Västra Tollstad parish, Östergötland, Sweden. The aim is to reconstruct the diet of the individuals through stable isotope analyses and then try to identify if social hierarchy correlates with the diet. To do this, 35 individuals were divided into different groups (males, females, high status graves, low status graves, young adults, adults, seniors and trepanned individuals) and then subjected to stable isotope analyses of carbon, nitrogen and sulphur. The results show that all individuals lived mainly on freshwater fish with a few exceptions that had a more mixed diet of terrestrial protein and freshwater fish. The sulphur analyses showed that one female (possibly two) has moved to the area sometime after the age of seven. Because of the homogenous diet of freshwater fish no social hierarchy based on diet could be established.

Svensk hälso- och sjukvård är en verksamhet som till största del är finansierad av skatteintäkter och omsätter varje år flera 100 mdkr. Trots stor budget sker det prioriteringar som innebär att någonting väljs bort till förmån för något annat. Att hitta och förstå vad som prioriteras bort är av stor vikt för att på ett bättre sätt förstå implikationerna av de val som görs. Tidigare studier har på aggregerad nivå försökt skatta kostnaden per QALY samt leta efter vad som mönstras ut ur ett hälso- och sjukvårdssystem när något nytt ska mönstras in. Syftet med denna uppsats är att försöka hitta de alternativkostnader som uppstår inom hälso- och sjukvården när prioriteringar görs på mikronivå.Till vår hjälp använder vi en metafor som brukar kallas kostnadseffektivitetsbokhyllan för att på ett pedagogiskt och teoretiskt sätt illustrera vad som mönstras ut. Metoden som använts i studien är triangulering och består av dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och fallstudier. Syftet med triangulering är att med flera metoder fånga upp olika delar av ett fenomen för att till sist kunna tolka resultaten till en helhet. Från dokumentanalysen har vi lärt oss att resursfördelningen inom hälso- och sjukvården är ett komplext system som kräver samspel mellan olika beslutsfattare. Till fallstudierna används två fall av resursfördelningsprocessen, ett för år 2020 och ett för år 2018.Resursfördelningsprocessen utgör ett forum där olika vårdcentrum inom Region Östergötland kan äska pengar från en förbestämd pott till sina inskickade förslag. Potten med pengarna som ska delas ut brukar variera mellan 30–120 mnkr medan summan för de äskade pengarna kan uppgå till flera 100 mkr. Beslutet från resursfördelningsprocessen visar därför exakt vad som har valts bort i förmån för annat. Våra resultat visar att ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt skulle kunna generera stora hälsovinster till Region Östergötlands hälso- och sjukvårdssystem. Det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen 2020 visade att 131,3 QALYs hade producerats och det optimala utfallet med ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt hade kunnat generera 303,38 QALYs. Det resulterar i en alternativkostnad på 172,08 QALYs. För år 2018 blev det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen att 324,55 QALYs hade producerats medan de optimala utfallet uppgick till 963,42 QALYs. Det betyder att alternativkostnaden uppgick till 638,87 QALYs.

The orthography of Östergötland’s 11th century runic inscriptions varies widely, in part due to the lack of spelling norms at the time. This thesis seeks to identify other causes for the observed variation, based on the frequency and distribution of aspects of inscription orthography. The Old Norse words ræisa and stæin in the phrase “raised the stone” were analyzed based on the main vowel and its status as a monograph or digraph. The presence or absence of þ in inflected ræisa was also included as an indicator of age. All runic inscriptions in Östergötland with definite key word orthography were included, 169 in total. The analysis reveals that most inscriptions are clustered in three regions, each with a dominant vowel. By region, these are ei (west), i (central) and ai (east), with vowel consistency between ræisa and stæin the norm. The consonant þ in inflected ræisa is most common in the west and east. The vowel orthography together with the distribution of þ implies a relative chronology for Östergötland’s runic inscriptions, where the ongoing monophthongization is reflected in digraphs and monographs. The detailed orthography distribution of these variables shows that the main clusters align with the known 11th century quarries at Borghamn (west) and Vreta (central). Stoneworking at a shared site resulted in a transfer of knowledge, including runestone design and orthography which became a local norm as it spread. The lack of a unifying quarry in eastern Östergötland resulted in a more diverse local orthography, and possibly hampered the building of the first stone churches during the early 12th century. / Östergötlands runinskrifter från 1000-talet varierar stort i sin ortografi, delvis på grund av bristen på stavningsnormer när de ristades. Uppsatsen eftersträvar att identifiera andra orsaker för denna variation, baserat på frekvensen och distributionen av vissa aspekter i inskrifternas ortografi. De fornnordiska orden ræisa och stæin i inskriftsfrasen “reste sten” analyserades baserat på huvudvokalen samt om den var en monograf eller digraf. Användning av þ i böjda former av ræisa inkluderades som ett tecken på inskriftens ålder. Samtliga runinskrifter i Östergötland med en säker nyckelordsortografi analyserades, totalt 169 stycken. Resultaten visar att de flesta inskrifterna är grupperade i tre regioner som har varsin dominant vokal. Vanligast i väster är ei, i den centrala regionen råder i och i öster råder ai, med normen att samma vokal används i både ræisa och stæin. Konsonanten þ i böjd ræisa är vanligast i väster och i öster. Vokalortografin tillsammans med þ-distributionen indikerar en relativ kronologi för Östergötlands runinskrifter, där vokalernas monoftongering under 1000-talet återspeglas i digrafer och monografer. De analyserade variablernas distribution visar att huvudgrupperingarna sammanfaller med de kända stenbrotten från 1000-talet vid Borghamn (i väster) och Vreta (centrala regionen). Att stenarbetet skedde vid en gemensam site ledde till en omedveten kunskapsöverlämning mellan ristare. Inskriftsortografi kopierades och blev lokala normer allt efter att den spreds. Bristen på ett större stenbrott som informell, gemensam arbetsplats i östra Östergötland ledde till en mer varierad lokalortografi. Detta kan ha hindrat stenkyrkobygget lokalt under tidigt 1100-tal.

För att studera hur omställningen från vertikal till horisontell energiutvinning kommer att påverka samhället har två fallstudier gjorts. Fallstudierna tillsammans med teorin om socialekologiska fix har använts för att analysera de socialekologiska transformationerna som sker på landskap och politiken som finns kring dessa transformationer. En fallstudie har studerat vindkrafts projektet Markbygden i Norrbottens län och den andra studerar vindkraftsetableringen i Östergötlands län. Dessa fallstudier har genomförts genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med aktörer som är med och påverkar samt påverkas av dessa vindkraftsetableringar. Fallstudierna visar att landskapet har förändrats fysiskt av byggnationen av vindkraftverken vilket har bidragit till en transformation av markanvändningen. Karteringar som har gjorts i samband med vindkraftsetablering har påverkat hur människor använder och förhåller sig till marken samt hur ägandeförhållandena ser ut. Vidare har vindkraftsetableringen i Östergötland och Norrbotten lett till olika konflikter som exempelvis störningar av ljus och buller samt konflikter med renskötseln som tidigare bedrivits i området Markbygden. Dessa konflikter har alltså uppkommit till följd av den landskapstransformation som har skett i samband med vindkraftsutbyggnaden. I Norrbotten och Östergötland är en ekonomisk kompensation respektive en markhyra aktuell, dock anses dessa vara otillräckliga för att kompensera för den förlust av betesmark för renar som sker i Norrbotten respektive för de besvär lokalbefolkningen upplever med bullret i Östergötland. Slutligen visar resultatet även på att den största drivkraften för företag att etablera vindkraft är vinst och därmed sker otillräckliga karteringar av vind och markanvändning vilket försvårar implementeringen av vindkraft. Slutsatserna för denna rapport är därmed att olika kartläggningar av främst vind har förändrat markanvändningen och andra verksamheter som tidigare bedrivits i landskapet har begränsats och i stor utsträckning ersatts av produktion av vindkraft. Då vindkraften i Östergötland och Norrbotten har byggts ut med otillräckliga kartläggningar som inte tar de sociala relationerna i beaktning har dessa olika konflikter uppstått. / To study how the transition from vertical to horizontal energy recovery will affect society, two case studies have been conducted. The case studies, together with the theory of socio-ecological fixes, have been used to analyze the socio-ecological transformations that take place on landscapes and the politics that exist around these transformations. The first case study concerned the wind power project called Markbygden in Norrbotten County and the second case study concerned wind power establishment in Östergötland County. These case studies were conducted through a qualitative study in the form of interviews with actors who are involved in and are affected by these wind power establishments. The case studies show that the landscape has changed physically by the construction of wind turbines, which has contributed to a transformation of land use. Mappings that have been made in correlation with wind power establishment have affected how people use and relate to the land and what the ownership conditions look like. Furthermore, the establishment of wind power in Östergötland and Norrbotten has led to various conflicts such as disturbances caused by light and noise as well as conflicts with reindeer husbandry that was previously conducted in the Markbygden area. These conflicts have thus arisen as a result of the landscape transformation that has taken place in connection with the expansion of wind power. In Norrbotten and Östergötland, financial compensation and land rent are current, however, these are considered insufficient to compensate for the loss of grazing land for reindeer that occurs in Norrbotten and for the problems the local population experiences with the noise in Östergötland. Finally, the results also show that the biggest driving force for companies to establish wind power is profit and thus insufficient mapping of wind and land use takes place, which makes it more difficult to implement wind power. The conclusions of this report are thus that various mappings of mainly wind have changed land use and other activities previously conducted in the landscape have been limited and to a great extent been replaced by the production of wind power. As wind power in Östergötland and Norrbotten has expanded with insufficient mappings that disregard existing social relations, the various conflicts have arisen.

This study examines landownership structures and settlement during the Middle Ages in the province of Östergötland in Sweden. It departs from a critical approach to the established view of social structure and property in the Scandinavian medieval society. The investigations are made at two levels. The first level is a cross section of the mid 16th century. This investigation shows that lay aristocrats and ecclesiastical institutions controlled most of the land, especially in the core areas of the parishes. The second level is a detailed investigation at the farm level in six parishes starting from the middle of the 16th century and working retrogresively to the early Middle Ages. This study shows that the landowning structure of the 16th century can be traced back to about AD 1300. For the early Middle Ages reconstructions are made through inheritance successions and genealogies of the aristocratic families. These reconstructions show that, in some parishes, most of the land was probably controlled by a few very rich families or dynasties during the early Middle Ages. The results lead to a question about the Viking Age and medieval society in general. This question is answered in a hypothesis stressing the development of the concept of land ownership in combination with the development of the land tenure system as one of the important factors for reproduction of local power during the Viking Age and early Middle Ages.

I Östergötlands län fyller Östgötatrafiken en viktig samhällsroll som ansvariga för kollektivtrafiken. I länet sker över 30 miljoner resor årligen med Östgötatrafikens buss- och pendeltågstrafik. I Sverige och internationellt har det tidigare genomförts försök med nolltaxa i kollektivtrafiken, bland annat för att få fler att resa kollektivt, för att minska utsläpp och uppnå tidsbesparingar. Syftet med uppsatsen är att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för nolltaxa i kollektivtrafiken i Östergötland. Lönsamhetskalkyler bygger på välfärdsteori, där målet är att undersöka om ett projekt ökar välfärden för att slutligen användas som underlag till beslutsfattare. Arbetets lönsamhetskalkyl visar att nyttorna för samhället i första hand består av värdet av ökade resor och tidsbesparingar. Utsläpp från koldioxid och andra emissioner minskar även då fler börjar resa kollektivt. Kostnaderna i kalkylen utgörs främst av en ökad resursåtgång för att möta ett ökat resande. Totalt är nettonuvärdet negativt med cirka 0,5 miljoner kronor, vilket indikerar att projektet inte är lönsamt för samhället. Eventuellt är nettonuvärdet mer negativt beroende på om en omdiskuterad snedvridningseffekt även inkluderas i beräkningen. Vidare är nettonuvärdet avhängigt ett antagande om viss beläggningsgrad i busstrafiken under högtrafik, varför vidare undersökning kring den faktiska beläggningsgraden är av intresse.