Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald.  Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

In this study the medieval re-use of early Christian grave monuments and runestones in church buildings in the Swedish region of Östergötland is analysed in relation to contemporary church imagery and practices. Analysis of the practice show differences in application, especially during the early parts of the medieval period, which suggests differences in meaning. Although no single reason can explain the practice, the re-use of the monuments during the early medieval period is, in several cases, understood as different ways for the local elite to increase their social standing and for the Church to legitimise their new role as centre for social gatherings. During the later parts of the period the practice seems to be more standardised and may have become a local variation of the Church´s broader practice to re-use spolia.

Konst- och kulturskapare blir allt viktigare aktörer vid marknadsföringen av platser och konst och kultur får ett allt större inflytande på hur små och stora städer bygger upp sin image. Den mindre lansbyggdsortens förutsättningar för attraktivitet är under ständig förändring likväl som dess förhållande till storstadsregionerna. Hur kan mindre orter skapa attraktivitet med hjälp av konst och kultur? Syftet med uppsatsen är att med orten Vadstena i Östergötland som exempel, utforska en mindre ort på landsbygden och hur dess identitet och attraktivitet formas genom olika konstformer, kommunal- och regional styrning samt genom konstutövare. Uppsatsen är strukturerad utifrån ett antal interjuver gjorda med personer knutna till konst- och kulturverksamhet i Vadstena och Östergötland. Genom kvalitativa intervjuformer har utfallet jämförts med Philip Kotlers platsmarknadsföringsteorier samt Richard Floridas teori om den kreativa klassen. Av uppsatsen framgår att Vadstenas image i stor utsträckning bygger på dess kulturtillgångar men kommunen har även bedrivit ett aktivt varumärkesarbete som knyter an till stadens rika kulturhistoria och det samtida kulturlivet. Fördelana med att vara verksam i Vadstena är många. Bland annat handlar det om närheten till det mesta, det breda kulturutbudet öppenhet och mångfald samt att synas och därmed få sin kreativa identitet bekräftad. Vidare utrycker de konstskapare som intervjuats att de har en relativt fri roll i Vadstena, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv och att detta kan i sin tur sätta avtryck i konsten.

<p>Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa.</p><p>Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping.</p><p>Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp.</p><p>Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden.</p> / <p>For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.</p>

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa. Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping. Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp. Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden. / For many people, Göta Canal is a tourist attraction for people on their holiday. Not so many know that the canal was originally built for trade purposes and to secure the Swedish import during times of war. Göta Canal was built 1813-1832 by Swedish workers, Swedish soldiers and Russian deserters. This essay denies the myth saying that the canal was built by Russian prisoners of war. Instead it indicates that they were deserters from Russia. The essay shows how these Russian men were greeted by the Swedish Lutheran Church. In Russia, the majority of the people belonged to the Russian Orthodox Church. This essay’s purpose is to give a first insight about who the people were that came from Russia to Sweden to work with the canal. It will also give a basic understanding about how they were integrated into the Swedish Church and if they accepted the Lutheran beliefs or if they were allowed to practise their Orthodox traditions. This essay is the very first study of all the Russians who worked with Göta Canal and lived in the county “Östergötland” close to the city “Söderköping”. The congregations in Söderköping that I’ve chosen to study closer are “S:t Laurentii” (during that time called Söderköping), “Skönberga”, “Drothem” and “Västra Husby”. I have excluded the other congregations since I haven’t been able to find any Russians moving to their areas. When the building of Göta Canal was finished, many of the families probably sought other work - either at the canal or at farms around Söderköping. I believe that the prospects to find more interesting information about these people are very good. There is a great need to control the files that this essay doesn’t take part of. To seek the roots of people can give a feeling of them coming back to life and a wish of getting to know them better. The Russians that I’ve followed came to Sweden for a reason, probably in hope of a better life. But their life didn’t become as good as they hoped for since many of them lived under very poor circumstances.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap. Därmed är det av intresse att studera hur en sådan kan utvecklas mellan kommuner. Vilka faktorer är viktiga för att samverkan ska utvecklas? Är ömsesidig förståelse mellan kommunerna av betydelse? Vilken vikt har förtroende och tillit för samverkan? Inverkar geografin och demografin på kommuners samverkan? Påverkas samverkan av resursberoende och ekonomiska faktorer? Vilken betydelse har politiska beslut för kommuners samverkan? Detta är uppsatsens fokus där samverkan mellan fem kommuner kring krisberedskap studeras med stöd av policynätverksteori med kollektiv handling. Studien visade bland annat att faktorer såsom geografisk närhet, demografi, ekonomi och resursutbyte var viktiga för samverkan och skapandet av policynätverk bland de fem kommunerna. Även en samstämmig problemdefinition, förtroende och en ömsesidig förståelse mellan aktörerna inbegreps som betydelsefulla liksom regelverk samt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Länsstyrelsen i Östergötland. / Through several crises of extraordinary nature in peacetime the capacity of emergency management has been brought up on to the agenda. Recently, in year 2005, Sweden faced a big storm named Gudrun that caused total devastation. In order to cope with crises like Gudrun a proficient emergency management has shown to be essential in which municipalities have a fundamental function. With a well developed emergency management at the local level society is better equipped to manage crises. According to research on and experiences from crises, cooperation and networking among municipalities is crucial for an efficient emergency management. Consequently there is an interest in studying how cooperation between municipalities can develop within the area of emergency management. Which factors are important for the development of cooperation? Is mutual understanding among the actors important? Which implications do trust and confidence have upon cooperation? Are resource dependencies and economic factors central for the shaping of policy network? Do the geographic and the demographic characterise municipalities’ cooperation? Do political decisions have any significant role in the shaping of policy network? This is the focus of the essay where cooperation between five municipalities in emergency management is studied using policy network theory with collective action. The essay shows that geographical, demographically and economical factors as well as resource dependencies are important for cooperation and the development of policy networks among the five municipalities. Also important were a common foundation, trust and a mutual understanding between the actors. Additionally, new regulations and two authorities – Swedish Emergency Management Authority (SEMA) and the County administrative board of Östergötland – also influenced the cooperation in a positive way.

Bakgrund: Ljumskbråck är den vanligaste operationen inom allmänkirurgin, varje år utförs nästan 20 000 operationer i Sverige. I Östergötland utförs ljumskbråcksoperationer på tre ställen inom ramen för dagkirurgi; vid Aleris Specialistvård i Motala (ASM), Närsjukvården i Finspång (NiF) samt Medicinskt Centrum i Linköping (MCL). Det finns en teori om att privata vårdgivare är mer tidseffektiva än offentliga vårdgivare. De privata anses kunna utföra fler operationer under en given tid, men ingen studie har gjorts på tidseffektiviteten kring operationerna hos respektive vårdgivare. Denna studie har genomförts för att detektera om det finns en skillnad i hur lång tid olika moment tar att utföra och vad denna skillnad i sådana fall beror på, samt om patientunderlaget skiljer sig mellan klinikerna. Metod: Studien omfattade 70 patienter fördelade på tre kliniker; ASM, MCL och NiF. Ljumskbråcksoperationerna delades upp i flertalet moment som mättes med digital klocka. Dessutom samlades uppgifter in om patientens ålder, ASA-klass, BMI samt information om vilka som närvarade i operationssalen. Statistisk analys gjordes enligt Kruskal-Wallis. Programvaran som användes var SPSS version 22. Resultat: Studien fann ingen signifikant skillnad i BMI, ASA-klass eller ålder mellan klinikernas patienter (p &gt; 0,05 för samtliga). Däremot fanns stora skillnader vad gäller hur lång tid ett flertal av momenten under ljumskbråcksoperationen tog. Slutsats: Studien påvisar att det finns stora skillnader i olika moment vid ljumskbråcksoperationer. De privata klinikerna var alltid snabbare än den offentliga kliniken. Då det saknas studier inom området vore det intressant att se om det finns liknande skillnader vid andra ingrepp som utförs av olika aktörer. / Background: Inguinal hernia surgery is one of the most common surgeries within general surgery, with approximately 20 000 surgeries per year in Sweden. There are three places in Östergötland County where inguinal hernias are executed within outpatient surgery; at Aleris Specialistvård in Motala (ASM), Närsjukvården in Finspång (NiF) and at Medicinskt Centrum in Linköping (MCL). There is a theory that private health care providers are more time-efficient than public health care providers. The private health care providers are considered to perform more operations over a given time though no studies has been done on time efficiency. This study was performed to detect if there is a difference in time in the various steps during the surgery between the clinics, what causes these differences and if the patients differ. Methods: The study includes 70 patients distributed on three outpatient surgery clinics; ASM, MCL and NiF. The inguinal hernia operations were divided into shorter steps measured with a digital watch.  Furthermore, data were noted about the patients’ age, ASA-score, BMI and who were present in the operating room. Statistical analyses were performed with the Kruskal-Wallis one-way analysis of variance. The software used was SPSS version 22. Results: The study found no significant difference in BMI, ASA-score and age between the health care providers (p &gt; 0,05). However, regarding the time efficiency, there were significant differences between the clinics. Conclusions: The study concludes that there are big differences in time, within the various steps in the inguinal hernia surgeries, between the clinics. The private health care providers were always faster than the public health care provider. Since no earlier studies have been made in this area, it would be interesting to see if there are similar differences in other types of surgeries.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.