Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och förorsaka beslut om att genomföra en aktiesplit. I den här uppsatsen undersöks, genom en eventstudie, om annonsering och genomförande av aktiesplit ger upphov till överavkastning för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2004- 2014. I följande eventstudie har bolag kategoriserats efter börsvärde för att åskådliggöra om det föreligger skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek. Vidare har vinst per aktie efter genomförd aktiesplit och förändring i handelsvolym använts som förklarande variabler till överavkastning. Resultatet visar att överavkastning sker för småbolag vid annonsering av aktiesplit och för det totala antalet bolag vid genomförande av aktiesplit, där även en tilltagen handelsvolym observerats.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden. Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser. Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat. Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer. Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning. Ingen statistisk signifikant överavkastning har kunnat påvisas. Resultaten både styrks och motstrids av tidigare studier, vilket försvårar möjligheten att helt och hållet värdera studiens resultat. Resultaten tyder på att man bör vara försiktiga med att använda insiderhandel som investeringsstrategi, då de inte har kunnat påvisas någon generell överavkastning. / .

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent onormal avkastning från dag till dag. Resultaten är inte signifikanta i någon dag ieventfönstret för de två grupperna.

Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga. Vi finner överavkastning i Sverige och Finland samt för branscherna tobak, alkohol och spel. Sammantaget måste dock hypotesen om att oetiska investeringar ger överavkastning i de nordisk­a länderna förkastas, eftersom att majoriteten av urvalet inte ger överavkastning.

In today's globalized business world, it has become easier to get information from both the market and the companies. This leads to the fact that, from the last decades, companies are continuously expanding through mergers & acquisitions through the need for constant development and optimization of asset value. But how does it look in reality? What conditions do we have in Sweden in relation to outside markets such as, for example, USA and the rest of Europe? As both institutional and cultural conditions differ from one country to another, it may result in mergers & acquisitions being different. Underlying variables that affect the excess return on mergers & acquisitions differ depending on where the mergers or acquisitions occurs. Hostile acquisitions in the United States clearly show that it gives a negative excess return, while in Europe it shows that it was the hostile acquisitions that generated a positive excess return. How is it in Sweden? To find out how the excess return looks like in Sweden and to find out what kind of underlying variables affect the excess return, we made a quantitative event study between 2003 and 2015. During this period, we found 64 Swedish companies that met the study criteria. In this study, we found that the excess return generated a more positive over return for target companies than bidding companies, which is consistent with previous research in the area. The underlying variables that affect the excess return in Sweden are as follows: Type of tender, method of payment and partial cross-border merger and acquisition (target companies).

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare förtjänar att få full information inför de investeringsbeslut de möter dagligen. Finns det fördelar eller nackdelar med att välja bort oetiska bolag från sin portfölj bortsett från att sova bättre om natten? Det finns en teori som menar att oetiska bolag överavkastar just på grund av att de väljs bort av många investerare. Olika tidigare studier har både bekräftat och dementerat att detta förhållande skulle äga rum. Studien ämnar att undersöka om något sådant samband kan påvisas som statistiskt signifikant och i så fall hur stor avkastningen är.Problemformulering: Vilken riskjusterad avkastning ger sin stocks över tid?Syfte: Studiens huvudsyfte är att granska om sin stocks runt om i världen kan generera en överavkastning. Studien har delat in detta huvudsyfte i två delsyften. Det första delsyftet är att redogöra utifrån syndfulla industrier om aktier som ses som syndfulla genererar en signifikant överavkastning. Det andra delsyftet är att undersöka vilka aktier som stora svenska institutioner väljer att inte investera i. Studien har sammansatt dessa i en gemensam Svart lista som därefter testas om dessa genererar en överavkastning.Teori: Studien behandlar teorin om riskjusterad avkastning för sin stocks överstiger avkastningen för index på grund av försummelse-effekten, dvs. att sin stocks väljs bort och således får en underprissättning.Metod: Studien har använt en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Aktiedata från syndfulla industrier har inhämtats mellan 1998/01/01 till 2018/12/31 för att jämföras mot index för respektive region under samma tidsperiod. Studien har utgått från att klassa industrierna alkohol, betting, tobak och vapen som syndfulla och inkluderas i urvalet. Dessa bolag blev 752 till antalet när ett världsurval motsvarande tidigare studien utförd av Lobe & Walkshäusl (2016) valts. Vidare har studien insamlat svarta listor från svenska institutionella investerare för att sammanställa till en egen sindex att jämföra dess avkastning mot index.Empiri/analys: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning i regionerna Europa och Asien. Vidare är även branschen Alkohol visat som signifikant. Världen som helhet, efter justeringar för autokorrelation, visades inte ha signifikant riskjusterad avkastning om än att Världen låg väldigt nära gränsen för påvisad signifikans. Vidare fann studien ingen signifikant riskjusterad avkastning för bolagen på svarta listan.Slutsats: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning förekommer hos sin stocks, om än inte världen som helhet. Om en investerare gjort selektiva investeringar och förhållit sig till sin stocks inom Europa, Asien eller alkoholbranschen har denne fått en överavkastning givet den undersökta tidsperioden. Vidare kan bolag som hamnar på institutioners svarta listor möjligtvis hamna där eftersom att de är syndfulla men även underpresterande gentemot sina branschkollegor som bedriver liknande verksamheter men inte har svartlistats.

<p>I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhålla riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mått som baseras på graden av periodiseringars storlek. Detta då tidigare forskning visar på att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan på bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de två portföljerna, testas huruvida det går att erhålla riskjusterad överavkastning genom användandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder på att strategin är framgångsrik beträffande identifiering av förväntat köpstarka aktier, men att den däremot misslyckas med att särskilja svaga aktier.</p>

<p>I den klassiska litteraturen om avkastningskurvan antas riskpremier vara tidsinvarianta medan modernare jämviktsteorier tillåter risken att variera över tiden. Studien utgår från båda teorierna när korta investeringar i långa obligationer från Storbritannien analyseras. Vidare analyseras vilken effekt olika löptider har på obligationernas överavkastning. När vi kontrollerar för direkta löptidseffekter, givet konstant kortränterisk erhålls ett direkt samband som är i paritet med likviditetspreferenshypotesen. När kortränterisken tillåts att ha olika effekter över löptiden är det uppenbart att den dokumenterade löptidspremien är en kompensation för kortränterisken. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den korta räntan utgör en tillfredställande beskrivning av risk på avkastningskurvans extremt senare del i en relativt enkel modell.</p>

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhålla riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mått som baseras på graden av periodiseringars storlek. Detta då tidigare forskning visar på att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan på bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de två portföljerna, testas huruvida det går att erhålla riskjusterad överavkastning genom användandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder på att strategin är framgångsrik beträffande identifiering av förväntat köpstarka aktier, men att den däremot misslyckas med att särskilja svaga aktier.