Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Sedan dess har ungefär 80 företag initierat återköpsprogram. Tidigare empiriska studier, både utländska och svenska, har visat på en positiv aktiekursutveckling för de återköpande företagen. Motiven bakom återköpen anses vara signalering om undervärdering, reducering av ”free cashflow” och därigenom av agentkostnader samt options- och flexibilitetsrelaterade motiv. Vi har studerat aktiekursutvecklingen justerad för branschindex för återköpande företag upp till fem år efter återköpets annonsering. I vår studie ingår 47 företag som initierat sitt återköpsprogram under perioden mars 2000 till november 2005. Vi finner en signifikant överavkastning på +48 procent efter tre år och +122 procent efter fem år. Vidare finner vi en signifikant högre överavkastning för företag med ett högt ”book-to-market”, det vill säga potentiellt undervärderade företag.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att insynspersoner tenderar att överavkasta på investeringar i eget bolag. Det råder dock delade meningar kring varför insynspersoner tenderar att överavkasta. Vid genomgång av tidigare studier påträffades ingen kvalitativ studie, varav vi ansåg det vara av intresse att studera fenomenet genom intervjuer med insynspersoner. Syfte: Uppsatsen syftar till att studera och kartlägga motiven bakom insynspersoners köp- och säljtransaktioner i eget bolag. Med hjälp av tidigare forskning samt en ny infallsvinkel i form av teorier inom behavioural finance analyseras varför insynspersoner tenderar att uppnå överavkastning på investeringar i eget bolag. Genomförande: Studien har genomförts med utgångspunkt i åtta intervjuer med insynspersoner. Resultat från tidigare studier på området låg till grund för vilken information vi med intervjuerna ville uppnå djupare förståelse kring. Den insamlade empirin har analyserats utifrån empirisk forskning och teorier inom behavioural finance. Slutsats: I studien presenteras en ny hypotes vilken förklarar insynspersoners överavkastning som en följd av befintlig lagstiftning. Vi menar att lagstiftningen förhindrar ofördelaktiga handlingar, vilket i sin tur leder till att insynspersoner i större utsträckning än övriga investerare tenderar att undvika psykologiska fallgropar. / Background: Previous researches have shown that insiders tend to achieve excess returns on investments in own companies. However there are still disagreements regarding possible explanations for this phenomenon. In our review of previous research we did not discover any qualitative studies in the area and therefore we found it interesting to study the phenomenon by interviews with insiders. Aim: The purpose of this paper is to study and identify the motives behind insider buy and sell transactions in own companies. By using previous research and also create a new approach through apply theories within behavioural finance we aim to analyze why insiders tend to achieve excess returns on investments in own companies. Completion: This study was conducted based on eight interviews with insiders. Results from previous research formed the basis of what information we wanted to achieve a deeper understanding of through our interviews. The empirical data has been analyzed based on empirical research in the area and theories within behavioural finance. Conclusion: In this paper a new hypothesis is formed which try to explain insiders excess return as an indirect result from the regulations of insider transactions. Thanks to the regulations, impulsive actions are prevented and insiders thereby tend to avoid psychological pitfalls to a greater extent than other investors.

Denna studie undersöker om en enkel värdeinvesteringsstrategi, anpassad för en privat investerare, kan generera överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Investeringsstrategin testas under perioden 01.04.2012–31.03.2018. Tre nyckeltal används, book-to-market (B/M), earnings-to-price (E/P) och historisk försäljningstillväxt (SG), för att bilda tre likaviktade portföljer. En tvådimensionell sorteringsmetod används för att sortera urvalet och identifiera undervärderade bolag som väljs in i portföljerna. Tre portföljer skapas den 1 april 2012 och hålls i ett år innan innehavet omfördelas. Portföljernas avkastning riskjusteras med CAPM och Jensens alfa. Två av de tre portföljer som studien undersöker når en statistiskt signifikant överavkastning på enprocentsnivån och säkerställer att investeringsstrategin kan användas för att generera överavkastning.

Är det möjligt att överprestera aktiemarknaden genom investeringsstrategier eller bör den långsiktigeinvesteraren följa indexportföljen? I denna studie appliceras Joel Greenblatts investeringsstrategi ”TheMagic Formula” på den svenska aktiemarknaden under åren 2000-2020. Strategin bygger på systematiskvärdeinvestering där nyckeltalen Return On Invested Capital (ROIC) och Earnings Yield (EY)kombineras för att hitta undervärderade bolag med god resultateffektivitet. En fiktiv portfölj beståendeav 20 likaviktade bolag från NASDAQ Stockholm testas mot SIXRX under denna 20 år lång tidsperiodför att undersöka huruvida strategin överträffat marknadsportföljen på längre sikt. The Magic Formulaportföljen genererade en genomsnittlig avkastning på 13,5% per år i jämförelse med marknadsportföljenSIXRX som under samma period avkastat 6,6% per år. Störst överavkastning finner vi under turbulentabörsår där marknadsportföljen genererat negativ avkastning. I enlighet med tidigare studier på dennordiska marknaden finner vi ett signifikant alfa efter att ha justerat för småbolags- ochvärdebolagseffekten enligt Fama French trefaktormodell. Momentumeffekten tycks dock vara enförklarande faktor då vi ej finner signifikant alfa när månadsavkastning jämförs mot Carhartfyrfaktormodell som tar hänsyn till denna kända anomali.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

Investeringar i aktier eller aktiefonder kan få ens pengar att växa genom den kumulativa avkastning som genereras. Genom ränta-på-ränta-effekten kan en liten ökning i avkastning från dessa investeringar få en stor effekt över en lång tidsperiod. På grund av detta etablerar många investerare strategier för att försöka uppnå en högre avkastning än den generella aktiemarknaden. Att slå marknaden har historiskt sett varit svårt vilket går i linje med det rådande paradigmet om att marknader är effektiva. Empirisk forskning har dock visat på återupprepande prismönster, som inneburit att det funnits möjligheter att strategiskt och systematiskt investera för att generera en högre riskjusterad avkastning än marknaden. Dessa prismönster kallas för anomalier och när de är tidsbaserade benämns de vanligtvis som kalendereffekter. Syftet med studien var att undersöka huruvida kalendereffekter även varit förekommande på marknader med mindre utvecklade institutioner och begränsad tidigare forskning. Studien är avgränsad till aktiemarknader i Afrika och har ställts i relation till motsvarande marknader i några av västvärldens mest välutvecklade ekonomier. En jämförelse har gjorts för att undersöka vart och vilka kalendereffekter som funnits samt hur resultatet skiljer sig mellan Afrika och västvärlden. Studien omfattar en tidsperiod från år 2000 fram till 2020. Resultatet visar något vanligare och mer signifikanta kalendereffekter på de afrikanska marknaderna men inte någon annan tydlig övergripande skillnad vid jämförelse med de västerländska marknaderna. Långa positioner vid månadsskiftet och efterföljande dagar alternativt vid slutet av handelsveckan har kunnat ge en högre riskjusterad avkastning än den generella marknaden i flera länder. Under tidsperioden finns det således belägg för att överavkastning kunnat uppnåtts på ett flertal afrikanska aktiemarknader genom systematiskt planerade investeringar. / Investments in equities or equity funds can help to make your money grow through the cumulative returns generated. Through compound interest, a small increase in return on these investments can have a large effect over a long period of time, resulting in many investors establishing strategies to achieve a higher return than the general stock market. Beating the market has historically been difficult which supports the prevailing paradigm that markets are efficient. However, empirical research has shown recurring price patterns, implying that there have been opportunities to strategically and systematically invest to generate a higher risk-adjusted return than the market. These price patterns are called anomalies and when time-based, are usually referred to as calendar effects. The purpose of this study was to examine whether calendar effects were also present in markets with less developed institutions and limited previous research. The study is focused on stock markets in Africa, which have been compared to corresponding markets in some of the most developed economies in the Western world. A comparison has been made to examine where and what calendar effects existed and how the results differ between Africa and the Western world. The study covers a period from 2000 to 2020. The results show slightly more common and significant calendar effects in the African markets, but no other clear overall difference was observed when compared with the Western markets. Long positions at the end of the month and subsequent days, alternatively at the end of the trading week, have been able to produce a higher risk-adjusted return than the general market in several countries. Thus, during this time period, there is evidence that excess returns could have been achieved in a number of African stock markets through systematically planned investments.

This study aims to examine the impact a released profit warning has on a company’s stock price. The effect will be examined using an event study. In addition, the market model will be applied to calculate the abnormal returns associated with the profit warning. Previous studies within the subject of profit warnings have shown that the abnormal return on the day of a published profit warning amounts to -14,72% (Jackson and Madura, 2003). Furthermore, the effect varies depending on the current state of the economy (Cox, Dayanandan, Donker and Nofsinger, 2017). The purpose of this study is to investigate the market response to a published profit warning on stocks associated with the Swedish all-share index OMXSPI. Calculations show that the abnormal returns on average totaled to about -8,3% during the first day of trading. In the longer perspective, up to 90 days following the profit warning, the study showed that stock prices recover the initial price fall. However, it should be noted that presented results are not statistically significant. / Studien avser att undersöka en negativ vinstvarnings effekt på aktuell aktiekurs. Effekten studeras genom en eventstudie som med hjälp av marknadsmodellen beräknar en akties överavkastning i samband med publicerad vinstvarning. Tidigare forskning inom området menar på att effekten är negativ om -14,72% (Jackson och Madura, 2003) samt att effekten är större ifall ekonomin befinner sig i en period präglad av tillväxt (Cox, Dayanandan, Donker och Nofsinger, 2017). Syftet med denna studie är att studera vinstvarningar hos företag som är en del av Stockholmsbörsens all-share index OMXSPI. Resultatet är att en vinstvarning i genomsnitt orsakade en överavkastning om ungefär -8,3% under den första handelsdagen efter offentliggörandet. På längre sikt, upp emot 90 dagar efter vinstvarning, har studien noterat att aktiekurserna återhämtar det initiala kursraset. Dock är resultaten inte statistiskt signifikanta.

Denna studie undersöker om det går att få överavkastning genom att använda periodiseringskvalitet som en investeringsstrategi. Studien utförs på 91 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden Q1 2012 - Q4 2019. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har visat ett positivt samband mellan periodiseringskvalitet och framtida avkastning samt att det utgör en övertygande anomali (Fama och French, 2008; Sloan, 1996). Denna anomali innebär att det varit möjligt att få överavkastning med en investeringsstrategi baserat på periodiseringskvalitet, vilket Bandyopadhyay et al. (2017) bekräftar i sin studie. För att mäta överavkastningen kopplat till periodiseringskvalitet skapar vi en hedgeportfölj som går lång i portföljen med högst periodiseringskvalitet och kort i portföljen med lägst periodiseringskvalitet. Hedgeportföljen ombalanseras kvartalsvis på periodiseringskvalitet och vi tar hänsyn till riskjusterad överavkastning genom Jensens alfa. Vi finner en underavkastning på 0,8 procent utan signifikans för hedgeportföljen. Studiens resultat ger tecken på att periodiseringskvalitet inte utgör en anomali på den svenska marknaden och att det således inte går att få överavkastning med denna investeringsstrategi.

Det har genom åren skett många försök att utmana den effektiva marknadshypotesen, som säger att aktiemarknaden är effektiv och att det därav inte bör gå att använda sig av aktiestrategier för att uppnå riskjusterad överavkastning. En faktor som använts i försök att utmana hypotesen är momentum, som innebär hur starkt en tillgångs pris trendar.  Många studier existerar kring momentumfaktorn som generellt kommer fram till att det går att erhålla en positiv riskjusterad överavkastning genom användningen av momentum i aktiestrategier (se t.ex: Jegadeesh & Titman, 1993; Bird & Casavecchia, 2007; Antonacci, 2014). Samtidigt finns det strategier som beroende på börsen som helhets absoluta momentum väljer allokering mot antingen aktiemarknaden eller räntebärande värdepapper. Men hur blir det om man kombinerar dessa strategier, och hela tiden är investerad i aktieportföljer, men skiftar mellan mer offensiva och defensiva portföljer beroende på börsens momentum?  Genom att undersöka hela Stockholmsbörsen mellan åren 1998-2022 kommer denna studie fram till att kvantitativa aktiestrategier med omallokering mellan offensiva och defensiva aktieportföljer beroende på börsens momentum kan leda till en bättre riskjusterad avkastning än börsen, med avsevärt högre årlig avkastning och endast något högre standardavvikelse. Studien använder sig av kvantitativa aktiestrategier för att testa enskilda nyckeltal men också kombinationen av dessa nyckeltal, och om det är bättre att skifta mellan större och mindre bolag baserat på börsens momentum eller inte göra någon omallokering alls. Aktieportföljerna i studien har utvärderats utifrån trefaktormodellen utvecklad av Fama & French (1992). Trefaktormodellen har använts istället för den mer traditionella modellen CAPM eftersom trefaktormodellen gav en högre förklaringsgrad och därmed bör vara bättre lämpad för att studiens resultat ska ha hög tillförlitlighet.  Studien kom alltså fram till att en aktieportfölj där man skiftar mellan en offensiva och defensiva portföljer baserat på börsens momentum kan generera en riskjusterad överavkastning, då alla portföljer med omallokering gav ett positivt alfa-värde, och mer än hälften av dessa (4 av 7) fick ett signifikant alfa på 5% signifikansnivå. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att omallokeringen efter börsens momentum varit gynnsam, då de andra portföljerna med samma nyckeltal utan omallokering också genererat positiva alfa-värden. Dock hade de offensiva portföljerna med endast småbolag högre standardavvikelse och något lägre alfa-värden, vilket tyder på att omallokeringen ger en något högre riskjusterad avkastning. Mer forskning behövs dock för att kunna dra några slutsatser kring detta.

Bakgrund: Det finns olika investeringsstrategier som investerare kan använda sig av, att investera i låga multiplar är en strategi som har studerats väl. Genom att använda sig av låga multiplar kan investerare finna undervärderade bolag som på sikt genererar en överavkastning gentemot marknaden.  Syfte: Studiens syfte är att analysera hur väl P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA och EV/S multiplarna skulle kunna appliceras som investeringsstrategi på Stockholmsbörsen. Vidare ämnar studien åt att analysera om det är möjligt att generera en högre avkastning än vad indexet OMXSPI har avkastat under tidsperioden 2008-2018. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsstrategi där två portföljer för respektive multipel har sammanställts. Portföljerna viktas om årligen och både den verkliga och den ackumulerade avkastningen beräknas fram. Vidare utvärderas portföljerna enligt utvärderingsmåtten Sharpekvot, M^2, Treynorkvot och Jensens Alpha. Resultat: Investeringsstrategin är implementerbar för tre av sex multiplar. Låga P/B, EV/EBIT och EV/EBITDA genererade en överavkastning och slog både index samt respektive hög portfölj. Medan för de resterande multiplarna P/E, P/S och EV/S resulterade det i att investeringsstrategin inte är implementerbar. EV/S hade den högsta riskjusterade överavkastning och presterade bäst av samtliga sex multiplar. Studieresultatet för samtliga multiplar kan statistiskt säkerställas med en signifikansnivå på 5%. Den månatliga portföljavkastningen är inte slumpmässig, utan marknadsavkastningen har en viss påverkan. / Background: There are several investment strategies investors can use, where the strategy to invest in low multiples is well studied. By using low multiples investors can find undervalued companies to generate an excess return. Previous studies have been focusing on the P/E and EV/EBITDA- multiples, and not as much on other used multiples in relative valuation. Therefore an interest exists to also analyze multiples such as P/B, P/S, EV/EBIT and EV/S. Purpose: The study’s purpose is to analyze how well the multiples P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA and EV/S can be applied as an investment strategy in the Stockholm Stock Exchange. Furthermore the study aim to analyze the possibility to generate a higher return than the index OMXSPI during the time period 2008-2018. Method: The study uses a quantitative research strategy, where two portfolios for each multiple has been created. The portfolio has been reinvested once a year, both the real and accumulated return was calculated. Also, the portfolios’ performance has been evaluated by adjusting it to risk by using the Sharpe ratio, M^2 , Treynor ratio and Jensen’s Alpha. Result: The investment strategy can be implemented for three of six multiples. The low P/B, EV/EBIT and EV/EBITDA generated a higher return than both index and their respective high portfolio. The other multiples P/E, P/S and EV/S cannot be used as an investment strategy. The high EV/S portfolio had the highest risk adjusted excess return meanwhile P/S had the highest accumulated return. The result of all multiples has been found to be statistically significant, therefore the market return has an effect on the portfolios’ monthly return.