Bakgrund: I takt med den stigande börsen så har intresset för aktiehandel ökat. Det finns ett stort antal investeringsstrategier att använda i jakten på att generera maximal avkastning. Två sådana strategier är att investera i företag med låga respektive höga multiplar. Tidigare studier har primärt fokuserat på icke teoretiska (redovisade) multiplar för stora bolag, varför det kan vara relevant att undersöka hur väl investeringsstrategier baserade på teoretiska multiplar för små och medelstora bolag presterar. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av teoretiska multiplar identifiera undervärderade bolag listade på Stockholmsbörsen Large, Mid samt Small Cap, för att sedan studera om en sådan strategi kan användas för att överavkasta över tid. Investeringarnas optimala tidshorisont undersöks också. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Bolagen som undersöks är listade på OMXSPI under perioden 2016–2022 med 3, 6, 9 och 12 månaders portföljer. De redovisade och teoretiska multiplarna P/E, EV/EBITDA och EV/Sales jämförs och totalt har nio portföljer skapats. Dessa portföljer utvärderas med avseende på årlig avkastning och ackumulerad avkastning samt med olika utvärderingsmått såsom Sharpekvot, Treynorkvot, Modigliani-Modigliani och Jensens alfa. Resultat: Resultatet visar att det inte är möjligt att överavkasta genom att investera i teoretiskt undervärderade bolag. Ingen av årsportföljerna hade en riskjusterad avkastning som översteg index. Den multipel som lyckades bäst i denna studie var EV/EBITDA, och den marknadslista som presterade bäst var Mid Cap, dock utan signifikans i resultaten vilket innebär att det kan ha varit slumpmässigt. Vad gäller portföljerna med kortare tidshorisont presterade de klart bättre än årsportföljerna, men även här är det svårt att dra några slutsatser eftersom signifikansen överlag var låg. / Background: With a stock market rising for a long time, interest in the share trading has increased. There is a great number of investment strategies to use in the pursuit of generating maximum returns. Two of these are to invest in companies with low and high multiples, respectively. Previous studies have primarily focused on non-theoretical (reported) multiples for large companies. Thus, it is relevant to examine how well investment strategies based on theoretical multiples will perform for small and medium companies. Purpose: The purpose of this study is to identify undervalued companies listed on the Stockholm Stock Exchange Large, Mid and Small Cap by means of theoretical multiples, and then study whether such a strategy can be used to over-return over time. The optimal time horizon for the investments is also examined. Method: In this study, we have used a quantitative research strategy with a deductive approach. The companies under investigation are listed on OMXSPI during the period 2016–2022 with 3, 6, 9 and 12- month portfolios. The reported and theoretical multiples P/E, EV/EBITDA, and EV/Sales are compared and a total of nine portfolios were created. These portfolios are evaluated with respect to annual returns and accumulated returns and with various evaluation measures such as Sharpe ratio, Treyone ratio, Modigliani-Modigliani, and Jensen's alpha. Result: The results of the study show that it is not possible to over-return by investing in theoretically undervalued companies. None of the annual portfolios managed, risk-adjusted, to outperform the market. The multiple that succeeded best in this study was EV/EBITDA, and the market list that performed best was Mid Cap, although without significance in the results, which means that it may have been random. As for the portfolios with a shorter time horizon, they performed clearly better than the 12-month portfolios, but even here it is difficult to draw any conclusions as the significance was generally low

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Background: The value of stock recommendations have been debated for a century andthe debate has escalated since Alfred Cowles (1933) published his research in “Can StockMarket Forecasters Forecast”? As of late, savings in stocks has increased and the householdsare managing their savings more actively. The consequence of the increased interestin stocks has resulted in a growing market for stock recommendations. Not just financialmedia but daily newspapers have embraced this new found interest, hence stock recom-mendations can be found in almost all large newspapers in Sweden. Furthermore, this phe-nomenon has also lead to intensified research within stock recommendations. Researchers have under the 20th and 21st century investigated a wide number of issues concerning stock recommendations. The most common issue with different angles has been whether stockrecommendations generate abnormal returns or not? Earlier research on this issue havehowever mostly been based on the American stock market. According to us, not enoughnational research has been done on whether stock recommendations generate abnormal returnsor not on the Swedish stock market. Further we think that there is a lack of research with regards to a short time span. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether stock recommendations on Nasdaq OMXSLarge-Mid-Small CAP, First North and Aktietorget generate abnormal returns? Central for the study is to investigate if stock recommendation generates abnormal returns in the short-term. Secondary the study will also investigate stock recommendations effect on stock prices in the long run. Method: First step was to create databases from high frequency data, 10 minute OHLCVbars, and from closing prices. Thereafter use these as a base for statistical calculations. Conclusion: The results from this study show that analysts have succeeded with generat-ing significant abnormal returns with their recommendations. Above all it is the business journals buy recommendations that generate the highest abnormal return. Sell recommen-dations didn’t give high significant results in our measurements. Our results also show thatabnormal returns from buy recommendations are sufficiently high and the transaction costsare sufficiently low so that investors can capitalize on the analyses. We found that buy recommendations effect companies noted on Small Cap etc to a higher extent than companies noted on Large- and Mid-Cap because of the lower degree of transparency in the smaller companies. Our results also indicate that the weekly magazines generate approximatelyequal abnormal returns. The monthly generates the lowest abnormal returns in our study. In our research we also found that buy recommendations that are published when thestock market has a positive momentum perform better than when the stock market has anegative momentum. We also found that investor should closely monitor the information flow before the recommendation is published, since a positive information flow can have afavorable outcome on the size of the abnormal return. Last but not least, we observe a correlationbetween the numbers of investors the recommendation reaches and the magnitudeof the observed abnormal return. / Bakgrund: Värdet av aktierekommendationer har debatterats i snart ett sekel, och debat-ten har eskalerat ända sedan Alfred Cowles (1933) publicerade sin forskning ”Can StockMarket Forecasters Forecast?" De senaste åren har sparandet i aktier ökat och hushållenblir allt aktivare i sitt pensionssparande. Konsekvensen av det ökade intresset för sparande iaktier har resulterat i en växande marknad för aktierekommendationer. Inte bara finansiellmedia utan också dagliga tidskrifter har tagit till sig detta ökade intresse och nästan samtligastörre dagstidningar publicerar numera aktierekommendationer. Vidare har detta fenomen också lett till att forskningen kring aktierekommendationer intensifierats de senaste decennierna.Forskare har under 1900-talet och 2000-talet undersökt en mängd olika problem-ställningar kring aktierekommendationer. Varav den vanligaste problemställningen med varierandevinklar, har varit huruvida aktierekommendationer genererar överavkastning ellerej? Tidigare forskning har dock framförallt baserats på den amerikanska aktiemarknaden. I vår mening råder det brist på nationell forskning som visar huruvida aktierekommendatio-ner genererar överavkastning på bolag noterade på svenska marknadsplatser. Vidare råderdet brist på forskning som tar hänsyn till det korta tidsperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida aktierekommendationer på Nasdaq OMXS Large-Mid-Small CAP och First North samt Aktietorget genererar överavkastning? Centralt för studien är attundersöka om aktierekommendationer är kursdrivande på kort sikt, Sekundärt kommer också studienundersöka aktierekommendationers inverkan på aktiekurser på lång sikt. Metod: Första steget var att konstruera databaser från högfrekvensdata, 10M OHLCVbars, och stängningskurser. Därefter använda dessa som grund för statistiska beräkningar. Slutsats: Resultat från vår studie visar att ekonomijournalister har lyckats med att genererasignifikant överavkastning med deras rekommendationer. Framför allt är det affärstidskrifternasköprekommendationer som genererar högst överavkastning. Säljrekommendationergav ett lägre signifikant utslag i våra mätningar. Våra resultat indikerar också på att överavkastningen från köprekommendationer är tillräckligt hög och transaktionskostnaderna tillräckligtlåga för att investerare skall kunna kapitalisera på rekommendationerna. Vi finneratt köprekommendationer är mer kursdrivande på Small Cap etc. än bolag noterade på Lar-ge- och Mid Cap på grund av den lägre graden av transparens i de mindre bolagen. Våra resultatpekar också på att Affärsvärlden, Börsveckan &amp; Veckans affärer genererar ungefärlika stor överavkastning. Aktiespararen &amp; Privata Affärer genererar den lägsta överavkastningeni våra mätningar. I våra efterforskningar ser vi också en stark tendens för att aktiersom rekommenderas när börsen har ett positivt momentum presterar bättre än aktier somrekommenderas när börsen har ett negativt momentum. Vi finner också att investerare börbeakta informationsflödet innan rekommendationstidpunkten då ett positivt informations-flöde kan får en gynnsam effekt på överavkastningens storlek. Sist men inte minst observe-rar vi en korrelation mellan antalet investerare rekommendationen når och magnituden påden observerade överavkastningen.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen. / This study, has examined the possibility of achieving abnormal returns in the Swedish stock market on the day when stocks no longer trade with its dividend rights. All stocks on Nasdaq OMX Stockholm had been analyzed during 2007-2011, a total of 699 observations. By also including market fluctuations and weight of these fluctuations with the stock’s unique risk, the results have been adjusted for the normal return during the observed day. The results from Large Cap, Mid Cap and Small Cap have then been compared to one another. The overall result shows that abnormal returns are possible on the day stocks no longer trade with the rights of dividends. The result also shows larger, abnormal returns for smaller companies.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden. Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier? Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden. Ett annat delsyfte är att undersöka om den svenska aktiemarknaden effektivt värderar offentlig redovisningsinformation. Teori: Studien baseras huvudsakligen på tidigare periodiseringsbaserad forskning utförd på den amerikanska aktiemarknaden där Sloan (1996) anses vara den som introducerade teorin kring periodiseringsanomalier så som den ter sig idag. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen baseras på redovisnings- och aktiedata under tidsperioden 1996-12-31 till 2013-06-30 som kommer från Thomson Reuters Datastream och Worldscope. Empiri &amp; analys: Resultatet av studien tyder på att det finns en negativ korrelation mellan periodiseringar och avkastning samt visar stöd för att periodiseringsanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. Av de periodiseringsmått som testats visade det sig att ΔNOA och ΔWC gav högst överavkastning. Slutsats: Studien indikerar att felprissättningar förekommer och att periodiseringsanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. Den höga exponeringen mot riskfyllda småbolag innebär att vinstmöjligheterna minskar något på grund av höga implementeringskostnader samtidigt som det gör strategierna mindre attraktiva för institutionella investerare. Det är därför upp till privata investerare att utnyttja dessa felprissättningar.

Bakgrund Coronapandemin har haft en global påverkan på den finansiella marknaden, inte minst på Stockholmsbörsen, som rasade 11,1 procent under en dag. När det råder en osäkerhet på marknaden ökar informationsasymmetrin mellan marknadsaktörer. Tidigare studier har visat att insiders kunde uppnå överavkastning utifrån insiderinformation under kriser. Insiderhandel kan vanligen tolkas som något olagligt och trots regleringar existerar det fortfarande på marknaden. Antalet misstänkta insiderbrott ökade från 199 till 368 under tidsperioden 2015-2017. Syfte Syftet med denna studie är att analysera om det uppstår överavkastning på Stockholmsbörsen när en vd förvärvar aktier i det egna bolaget genom att studera ett urval av bolag under coronapandemin. Vidare kommer studien även att analysera huruvida det förekommer skillnader i överavkastningen beroende på transaktionsstorlek och storleken på företaget. Metod Studien tillämpar en kvantitativ forskning genom en eventstudie. Vidare tillämpas en deduktiv ansats med sekundärdata från Finansinspektionen och Nasdaq. För att beräkna eventuell överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Statistiska tester har genomförts i SPSS för att tolka och analysera studiens resultat samt huruvida transaktionsstorlek och företagsstorlek påverkar eventuell överavkastning.Slutsats Utifrån studiens resultat återfinns inga signifikanta resultat under tidsperioden 2019-2021 som visar att det uppstått överavkastning i samband med att företagets vd köpt aktier i bolaget. Studien stödjer inte heller att det återfinns ett samband mellan insiderns avkastning och transaktionsstorlek eller företagsstorlek. Resultatet indikerar på att Stockholmsbörsen kan antas vara effektiv under den studerade perioden / Background: The corona pandemic has had a global impact on the financial market, not least on the Stockholm Stock Exchange, which fell 11.1 percent in one day. When there is uncertainty in the market, the information asymmetry increases. Previous studies have proven that insiders could achieve excess returns based on insider information during crises. Insider trading can usually be interpreted as something illegal and despite regulations, it still exists. The amount of suspected insider crimes increased from 199 to 368 during the period 2015-2017.Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is an excess return on the Stockholm Stock Exchange when a CEO acquires shares in his own company by studying a selection of companies during the corona pandemic. Furthermore, the study will also analyze whether there are differences in the excess return depending on the transaction size and the size of the company.Methodology: The study applies a quantitative research strategy through an event study. A deductive approach is applied with secondary data from Finansinspektionen and Nasdaq OMX Nordic. To calculate excess return, the adjusted market model has been used. Statistical tests have been performed in SPSS to analyze and interpret the results of the study and whether transaction size and company size affect any excess return. Conclusions. Based on the results of the study, there are no significant results during the period 2019-2021 which show that there has been an excess return in connection with the company's CEO buying shares in the company. The study also does not support that there is a connection between the insider's return and transaction size or company size. The result takes us further to the fact that the Stockholm Stock Exchange can be assumed to be efficient during the period studied

Does the 4-factor model have a higher degree of explanation than CAPM and the 3-factor model on the Swedish stock market? The purpose of this thesis is to investigate whether the 4-factor model's ability to explain the systematic risk on the Swedish stock market is better than CAPM and the 3-factor model. Furthermore, we want to investigate whether it is possible to create portfolios based on the 4-factor model that generates excess returns. In addition, we will also compare our results with the results of previous international studies to see what results we get in the Swedish market.

Bakgrund: Aktieintresset i Sverige är stort trots turbulens på börsen. Antalet aktieägare är rekordhögt, samtidigt som marknadsvärdet på aktier sjunkit. För att välja aktier optimalt kan investeringsstrategier som relativvärdering användas som utnyttjar avvikelser i aktiers prissättning. Genom att använda investeringsstrategin teoretiska multiplar ska man enligt teorin kunna finna dessa avvikelser, vilket studien ämnar undersöka i praktiken.  Syfte: Syftet med studien är att analysera om en investeringsstrategi som baseras på teoretiskt härledda multiplar kan skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden.  Metod: Studien har en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Studien undersökte mätperioden 2014–2023 och undersökte bolag noterade på OMX Large Cap 2023. Författarna studerade multiplarna P/E, EV/EBITDA och EV/S och undersökte även tre olika tidshorisonter vilket var på tre, sex, nio och tolv månader. Författarna konstruerade även portföljer för respektive multipel för att kunna besvara studien syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att EV/EBITDA var den multipel som var bäst på att identifiera undervärderade aktier, följt av EV/S. Resultatet visade även att EV/EBITDA och EV/S var bristfälliga när det kom till att identifiera övervärderade aktier. P/E-multipeln lyckades inte identifiera de mest undervärderade aktierna då den övervärderade portföljen genererade högre avkastning än den undervärderade portföljen. Samtliga portföljer överavkastade dock index. Den tidsperiod som lämpade sig bäst för investeringsstrategin var portföljerna som hölls i tolv månader för den ackumulerade avkastningen. För den riskjusterade avkastningen presterade portföljerna som hölls i nio månader bäst. / Background: The interest in stocks in Sweden is high despite market turbulence. The number of shareholders is at a record high, even though the market value of stocks has declined. To choose stocks optimally, investment strategies such as relative valuation can be used, which exploit deviations in stock pricing. By utilizing the investment strategy of theoretical multiples, one can theoretically identify these deviations, which the study aims to investigate. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether an investment strategy based on theoretically derived multiples can generate excess returns in the Swedish stock market. Methodology: The study employed a quantitative research method with a deductive approach. The research period covered 2014-2023, focusing on companies listed on the OMX Large Cap 2023. The authors examined the multiples P/E, EV/EBITDA, and EV/S, and also investigated three different time horizons: three, six, nine, and twelve months. The authors constructed portfolios for each multiple to address the purpose and research questions of the study. Result: The results showed that EV/EBITDA was the multiple that performed best in identifying undervalued stocks, followed by EV/S. The results also demonstrated that both EV/EBITDA and EV/S were inadequate in identifying overvalued stocks. The P/E multiple failed to identify the most undervalued stocks as the overvalued portfolio generated higher returns than the undervalued portfolio. However, all portfolios outperformed the index. The investment strategy was most suitable for portfolios held for twelve months in terms of cumulative returns for all multiples. For risk-adjusted returns, the portfolios held for nine months performed the best.

In the realm of asset pricing models, the Fama-French five-factor model has become a foundational framework for explaining the variation of excess stock returns. However, as financial markets continue to evolve, there arises a need to explore potential extensions to capture additional sources of risk and return. One such extension involves incorporating the difference between the actual and expected interest rates as an additional factor. This report delves into the empirical testing of this extended model and assesses its implications for explaining the variation of excess returns on the Swedish stock market. The rationale behind introducing such a factor is rooted in its potential to capture variations in excess returns attributed to unexpected changes in interest rates. To evaluate its efficacy, a comprehensive analysis was undertaken, focusing on three key aspects: the statistical significance of the factor, its impact on model fit, and its role in explaining variations in excess returns. Upon conducting time-series regressions across three sets of nine portfolios, it was found that while the factor exhibited notable coefficients with substantial influence on explaining excess returns, it failed to achieve statistical significance. This outcome prompts a crucial question: can an extension with a factor of high explanatory power but low significance truly enhances our understanding of stock returns? The findings suggest that despite its influence, other factors present in the model might already absorb the explanatory potential attributed to the new factor. Further examination of the extended model's performance provides insights into the overall model fit. The GRS statistic indicates that the extended model offers a superior fit compared to the original five-factor model. However, the adjusted R2 values suggest that this enhanced fit is not translated into a meaningful improvement in the model's ability to explain variations in returns. This prompts a nuanced consideration of whether the complexity introduced by the additional factor aligns with its incremental ability to explain variation in returns. / Inom asset pricing models har Fama-French five-factor model blivit ett av de mest grundläggande ramverken för att beskriva variationen i överavkastning. Eftersom finansmarknaderna fortsätter att kontinuerligt utvecklas finns det ett behov av att undersöka potentiella utvidgningar av modellen för att hitta ytterligare källor till risk och avkastning. Ett exempel av en sådan utveckling är att skillnaden mellan faktiska och förväntade räntor läggs till som en ytterligare faktor. I detta arbete utförs empiriska tester för att kunna bedöma om en utvidgad modell kan användas för att kunna beskriva variationen i överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Motivation bakom att införa en sådan faktor är dess potentiella kraft i att beskriva variation i överavkastning hänförligt till oförväntade förändringar av räntor. För att utvärdera dess effektivitet utfördes en omfattande analys som fokuserade på tre nyckelaspekter: faktorns statistiska signifikans, dess påverkan på model fit och dess roll för att förklara variation i överavkastning. Efter att ha utfört tidsserieregressioner över tre uppsättningar av nio portföljer, visade det sig att medan faktorn uppvisade anmärkningsvärda koefficienter med betydande inflytande på att förklara variationen i avkastning, var den emellertid ej statistiskt signifikant. Detta utfall ger upphov till en viktig fråga: kan en utvidgad modell med en faktor med stor förmåga att förklara, men med låg signifikans, förbättra vår förståelse av variation i överkastning? Resultaten antyder att trots den nya faktorns förklarande förmåga, har den förklarande förmåga som tillskrivits den nya faktorn redan absorberats av tidigare faktorer i modellen. Vidare undersökning av den utvidgade modellens prestanda ger insikter i hur modellen är anpassad till observationer. GRS-statistiken visar att den utvidgade modellen är bättre anpassad än den ursprungliga modellen. Dock visar adjusted R2 värdena att detta inte översätts till en meningsfull förmåga att beskriva variationen i överavkastning. Detta ger upphov till en diskussion om huruvida den ökade komplexitet som införs är i linje med dess inkrementella värde i att förklara variation i överavkastning.