<p>Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner?</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt?</p><p>Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal. Den låga P/E-talsportföljen riskjusterade avkastning jämfördes sedan med den höga P/Etalsportföljens. En jämförelse gjordes även med den riskjusterade avkastningen för AFGX och SIXRX.</p><p>Slutsats: Vi har efter att noggrant analyserat våra resultat kunnat fastställa med 95 procent sannolikhet att det sett till hela vår undersökningsperiod, fr.o.m. 1991 t.o.m. 2004, inte går att påvisa en P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Ser vi däremot enbart till perioderna efter ITbubblan, hösten 2000 till hösten 2003, kan vi med hjälp av våra resultat konstatera att det under denna period var möjligt att erhålla en överavkastning genom att investera i aktier med</p><p>låga P/E-tal.</p> / <p>Background: Is there an investment strategy that yields a guaranteed abnormal return and that could imply that the demand for the services provided by professional capital managers would disappear?</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to examine whether it is possible to generate an abnormal return at the Stockholm Stock Exchange by investing in a portfolio that only contains stocks with low P/E ratios. The question is consequently if there exists a so called P/E effect.</p><p>Implementation: We tested the P/E effect by creating two portfolios for each of our 28 periods from the beginning of 1991 until the end of 2004. The first portfolio included stocks with the fifteen lowest P/E ratios on the Stockholm Stock Exchange and the other portfolio included stocks with high P/E ratios. The risk adjusted return of the low P/E ratio portfolio was then compared to that of the high P/E ratio portfolio. A comparison was also made with the risk adjusted return from AFGX and SIXRX.</p><p>Conclusion: We can, after a thorough analysis of our results, with 95 per cent probability say that a P/E effect didn’t existed on the Stockholm Stock Exchange if we look at our entire research period from the beginning of 1991 until the end of 2004. We can however say that it was possible to generate an abnormal return by investing in stocks with low P/E ratios, if we look solely at the periods after the IT bubble, fall 2000 until fall 2003.</p>

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning. Populationen har delats upp efter kapitalvärde i grupper om 25% största respektive 25% minsta, varefter portföljer skapats med momentumvinnare och momentumförlorare inom respektive grupp. Resultaten är mångtydiga och är i en del fall i linje med forskning som stödjer teorier om sambandet mellan lågt kapitalvärde och hög riskjusterad överavkastning. I andra fall är resultatet motsatt. Dock ger de flesta observationer inte statistisk signifikans och sambandet kan därför inte styrkas statistiskt. Resultatet tyder snarare på att ett samband mellan dessa två variabler inte föreligger.

Bakgrund: Något som många privatpersoner upplever svårt, är att välja aktier att investera i bland de tusentals som finns noterade på  aktiemarknader runt om i världen. Enbart på Stockholmsbörsen i Sverige finns det enligt Nasdaq OMX (2010) 288 stycken noterade aktier att välja mellan på huvudlistorna. En investerare har idag även tillgång till mycket information om företagen vilket bidrar till att det blir svårt att sortera bort vad som är oviktigt. Då målet för många investerare är att slå index är det intressant att titta på investeringsstrategier som kan tänkas slå index på längre sikt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka investeringsstrategier på Stockholmsbörsen baserade på nyckeltalen P/E-talet, P/S-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Detta för att komma fram till om det är det möjligt att generera överavkastning genom att följa någon eller några av dessa och om det visar sig stämma, komma fram till vilket eller vilka nyckeltal som är att föredra. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där fyra nyckeltal har undersökts. Resultat: Studiens resultat visar på att det är möjligt att generera överavkastning gentemot index genom att följa en investeringsstrategi baserad på de studerade nyckeltalen. Av strategier som ingår i studien var det de baserade på värdebolag som överlag genererade den högsta avkastningen, både före och efter justering för risk. Därigenom visar studien på att investera i värdebolag gentemot tillväxtbolag är att föredra. Resultatet av studien ger också tecken på att den svenska aktiemarknaden inte är fullt effektiv utan att det förmodligen finns ett inslag av irrationalitet på den. / Background: Something that many individuals finds difficult, is to choose which shares they should invest in among the thousands of listed stocks on stock markets around the world. Only on the Stockholm Stock Exchange in Sweden, there are according to Nasdaq OMX (2010) 288 stocks listed to choose from on the main lists. An investor nowadays also has access to an amount of information about companies that makes it difficult to sort out what is important and not. With the aim of many investors being to beat the index, it is interesting to look at investment strategies that may beat the index over the long term. Aim: The purpose of this study is to study investment strategies on the Stockholm Stock Exchange based on the following financial ratios P/E ratio, P/S ratio, P/BV ratio and dividend yield. This is to investigate if it is possible to generate excess returns by following any of these and if it proves corrects, to choose which of these ratios are preferable to use as investment strategy. Methodology: The study is based on a quantitative method in which four financial ratios were examined. Results: The results show that it is possible to generate abnormal returns exceeding that of index by adopting an investment strategy based on the studied ratios. Of the studied strategies those based on value stocks generally generated the highest returns, both before and after adjustment for risk. This study shows that an investment in value stocks is preferable to one in growth stocks. The result of this study also provides evidence that the Swedish stock market may not be fully efficient and probably is affected by irrationality.

Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt? Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal. Den låga P/E-talsportföljen riskjusterade avkastning jämfördes sedan med den höga P/Etalsportföljens. En jämförelse gjordes även med den riskjusterade avkastningen för AFGX och SIXRX. Slutsats: Vi har efter att noggrant analyserat våra resultat kunnat fastställa med 95 procent sannolikhet att det sett till hela vår undersökningsperiod, fr.o.m. 1991 t.o.m. 2004, inte går att påvisa en P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Ser vi däremot enbart till perioderna efter ITbubblan, hösten 2000 till hösten 2003, kan vi med hjälp av våra resultat konstatera att det under denna period var möjligt att erhålla en överavkastning genom att investera i aktier med låga P/E-tal. / Background: Is there an investment strategy that yields a guaranteed abnormal return and that could imply that the demand for the services provided by professional capital managers would disappear? Purpose: The purpose with this thesis is to examine whether it is possible to generate an abnormal return at the Stockholm Stock Exchange by investing in a portfolio that only contains stocks with low P/E ratios. The question is consequently if there exists a so called P/E effect. Implementation: We tested the P/E effect by creating two portfolios for each of our 28 periods from the beginning of 1991 until the end of 2004. The first portfolio included stocks with the fifteen lowest P/E ratios on the Stockholm Stock Exchange and the other portfolio included stocks with high P/E ratios. The risk adjusted return of the low P/E ratio portfolio was then compared to that of the high P/E ratio portfolio. A comparison was also made with the risk adjusted return from AFGX and SIXRX. Conclusion: We can, after a thorough analysis of our results, with 95 per cent probability say that a P/E effect didn’t existed on the Stockholm Stock Exchange if we look at our entire research period from the beginning of 1991 until the end of 2004. We can however say that it was possible to generate an abnormal return by investing in stocks with low P/E ratios, if we look solely at the periods after the IT bubble, fall 2000 until fall 2003.

Bakgrund &amp; Problemformulering: Momentumeffekten på fondmarknaden är ett relativt outforskat område där dess existens på senare tid har blivit omtvistad. Eftersom kunskapen om pensionssparande och det svenska pensionssystemet är låg, samtidigt som de sociala skyddsnäten i samhället minskar är det viktigt att undersöka om momentumstrategier kan ge överavkastning för privatpersoners pensionssparande. Således ställs frågan: Kan momentumstrategier skapa överavkastning på fondmarknaden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden och om momentumstrategier kan utnyttjas av svenska pensionssparare för att skapa överavkastning i PPM-systemet. Metod: Uppsatsen har ett kvantitativt tillvägagångssätt och en deduktiv utgångspunkt tillämpas. För att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden tillämpas en multipel regressionsanalys med Fama French-Trefaktormodell, samt Sharpekvot. Uppsatsens urval är PPM-fonder under perioden 2010-2017. Slutsatser: Uppsatsen finner inget statistiskt stöd för en momentumeffekt på fondmarknaden genom Fama French-Trefaktormodell. Detta är ett tecken på att fondmarknaden kan vara svagt effektiv då historisk information inte har kunnat användas för att skapa riskjusterad överavkastning. Uppsatsen finner således ingen momentumeffekt för fondmarknaden efter finanskrisen 2008, trots att en momentumeffekt har kunnat påvisas dessförinnan inom tidigare forskning. Med hänsyn till det har författarna anledning att misstänka att marknadens effektivitet kan variera, vilket skulle kunna förklaras av den Adaptiva Marknadshypotesen. / Background &amp; Problem: The momentum effect in the fund market is relatively unexplored were its existence has been controversial. Due to the lack of knowledge in retirement savings and the Swedish Premium Pension Agency system, alongside the weakening of a social safety net, it is important to examine if momentum strategies give excess returns and can be used for retirement savings. Therefore, the authors question: Do momentum strategies give excess returns in the fund market? Purpose: The aim of the thesis is to examine the momentum effect in the fund market and if momentum strategies can be used to create excess return in the Premium Pension Agency system. Method: The thesis takes a deductive research approach with a quantitative methodology. To examine the momentum effect in the fund market, a multiple regression analysis model from Fama French-Three factor model is applied, and the Sharpe ratio. The sample for the study is Swedish Premium Pension Agency funds, which is examined over the period of 2010-2017. Conclusions: The thesis does not find support for a momentum effect in the fund market through the Fama French-Three factor model. This indicates that the fund market is weak form efficient, as historical information cannot be used to create risk adjusted excess return. Thus, the thesis does not find a momentum effect for the fund market after the financial crisis in 2008, even though a momentum effect is proven to exist before then. In view of this, the authors have reason to suspect the market efficiency to vary, which could be explained by the Adaptive Market Hypothesis.

Investors are constantly searching for new ways to obtain a higher return on the market. This study examines if the stock prices for the companies within the market index OMXS30 changes more than expected when an earnings announcement is published and if it is possible to benefit from it in order to obtain a higher return. The study investigates how well the traditional theories, such as the efficient market hypothesis and random walk, can explain the market today by performing two event studies that represent different investment strategies. Event study 1 examine how the stock price changes before earnings announcement. Event study 2 examine how the stock price changes if you own the stock when the earnings announcement is published and sells it afterwards. The results from the event studies show that the null hypothesis are rejected at a 5 percent significance level, where event study 1 had an abnormal return of 0.84 percent and event study 2 had an abnormal return of 5.46 percent. Based on the results of the study the conclusion is that it is possible to obtain an abnormal return using the two investment strategies. / Investerare letar ständigt efter nya sätt att erhålla en överavkastning. Denna studie kommer att undersöka om aktiepriset för bolagen inom indexet OMXS30 förändras mer än förväntat i samband med att kvartalsrapporten publiceras och om det går att dra nytta av detta för att erhålla en överavkastning. Studien testar hur väl de traditionella finansiella teorierna såsom den effektiva marknadshypotesen och random walk förklarar marknaden idag genom att genomföra två eventstudier som representerar två alternativa investeringsstrategier. Eventstudie 1 undersöker hur aktiepriset förändras inför en kvartalsrapport. Eventstudie 2 undersöker hur aktiepriset förändras när en aktie ägs vid publiceringen av kvartalsrapporten och säljs efteråt. Resultatet från eventstudierna visade att båda nollhypoteserna kan förkastas på 5 procents signifikansnivå, där eventstudie 1 visade en abnormal avkastning på 0,84 procent och eventstudie 2 visade en abnormal avkastning på 5,46 procent. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det går att erhålla en abnormal avkastning vid de båda alternativa investeringsstrategierna.

En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.

Background: Investing in stocks seems to be more widespread than ever. The question is whether there are strategies that mean that investors systematically and over a longer period of time can generate excess returns. Proponents of the efficient market hypothesis believe that this is not possible as a higher return than the market is obtained only as a result of fortuity or a higher risk-taking. In contrast, there are those who believe that investment strategies, by exploiting market inefficiencies, can generate excess returns. This study examines whether this is possible by applying an investment strategy based on theoretically derived multiples. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether an investment strategy based on theoretically derived multiples can generate excess returns by identifying mispricings in the Swedish stock market. Methodology: This study has been conducted with a quantitative research method and deductive approach to be able to achieve the purpose of the study. The study's measurement period extends from 2007-2022 and is limited to companies that have been listed on the OMX Stockholm Large Cap. During the measurement period, the investment strategy has been applied with three different investment horizons for the multiples P/E, P/BV, EV/EBITDA and EV/S. To examine the strategy's ability to generate excess returns, the return and risk of constructed portfolios have been analyzed in relation to OMXSPI. Result: The results of the study show that the strategy should be applied with a longer investment horizon. All portfolios with an investment horizon of one or three years have generated a higher return than the study's benchmark index. The strategy thus seems to be able to generate excess returns, even though the results indicate that it works better during periods of upturn in the market. As the proportion of shares developed in line with the forecast was over 50% for all multiples, the excess return also seems to be explained by the fact that the strategy works well for identifying mispricings.

Få studier är genomförda på området om hur kapitalförvaltare skapar och mäter överavkastning i praktiken, och ännu färre avseende svenska kapitalförvaltare. Det finns främst kvantitativa studier inom detta område vilket har lett till ett forskningsgap avseende kvalitativt inriktad forskning. Vidare är oroligt börsklimat en stor faktor för kapitalförvaltare att hantera, vilket innebär att de fortfarande behöver prestera under dessa perioder för att behålla sina kunder. Detta har lett till forskningsfrågan “Hur arbetar svenska kapitalförvaltare i praktiken för att skapa överavkastning och skiljer sig detta vid oroligt börsklimat?”. Kapitalförvaltare behöver också mäta prestationen för att kunna analysera den, men även för att visa befintliga och potentiella kunder tidigare resultat. Detta har resulterat i studiens andra forskningsfråga “Vilka prestationsmått används för att mäta överavkastning av svenska kapitalförvaltare och varför har de valt att använda dem?”. Denna studie är på grund av de två forskningsfrågorna både kvalitativ och kvantitativ. Detta åstadkoms genom att intervjua kapitalförvaltare men även genom en enkätundersökning för att besvara båda forskningsfrågorna. Sex kapitalförvaltare har deltagit i intervjuundersökningen och 37 kapitalförvaltare har svarat på enkätundersökningen. För enkätundersökningen motsvarar detta en svarsfrekvens om 38,5 % av de företag som kontaktats. Respondenterna i studien är anonyma och har tilldelats fiktiva namn, deras deltagande har dessutom varit frivilligt. Resultatet av denna studie visar att svenska kapitalförvaltare använder olika investeringsstrategier för att skapa överavkastning. Både fundamental och kvantitativ analys används, även om de används i kombination med varandra i olika utsträckning. Gällande ett oroligt börsklimat fokuserar respondenterna på att minska den tagna risken och att se till att vara väl diversifierad. För att mäta överavkastning är Sharpekvot och Informationskvot de mest frekvent använda prestationsmåtten i praktiken, i absoluta respektive relativa termer. Dessa har valts på grund av de är enkla och generellt sätt lätta att förstå även för mindre kunniga kunder. / Few studies have been made on the subject of how asset managers in practice create and measure performance and even fewer regarding Swedish asset managers. There are mainly quantitative studies made in this area, which has left a qualitative gap to research. Furthermore, a troubled stock market climate is a big factor for asset managers to deal with, which means that they still need to perform during these periods of time to keep their customers. This has led to the research question “How do Swedish asset managers work in practice to create excess return and does it differ during a troubled stock market climate?”. Asset managers also need to measure their performance to be able to analyze it, but also show existing and potential customers past results. This resulted in the study's second research question “Which performance measures are used to measure excess return by Swedish asset managers and why are they chosen?”.   This study is as a result of the two research questions both qualitative and quantitative. This is accomplished by having interviews with asset managers and also by performing a survey to answer both research questions. Six asset managers have participated in the interview survey and 37 asset managers have answered the survey. The survey has had a participation rate of 38,5 % of the companies that were contacted. The respondents in this study are anonymous and have been given fictional names, their participation have in addition been voluntarily.   The result of this study shows that Swedish asset managers are using different investment strategies to create excess return. Both fundamental and quantitative analysis are used, though these strategies are commonly used combined to varying extent. Regarding a troubled stock market climate, the respondents focus on lowering the risk taken and to make sure they are well diversified. To measure excess return Sharpe ratio and Information ratio are the most commonly used performance measures in practice, in terms of absolute and relative performance. These are chosen due to their simplicity and are overall easy to grasp even for less knowledgeable customers.