Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor under 2020 och 2021 gjorde entré i sjuksköterskeyrket under en eskalerande pandemi. International Council of Nursing (2021a) flaggade för sjuksköterskornas risk för utbrändhet, posttraumatiskt stressyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar. Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om hur situationen upplevdes för nyutexaminerade sjuksköterskor under pandemins exceptionella belastning på sjukvården.  Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning om nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av övergångsfasen från student till sjuksköterska under COVID-19 pandemin.  Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall. Artiklarna analyserades sedan utifrån Fribergs (2022) femstegsanalys.  Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier: ”inte tillåtas vara ny som sjuksköterska under pandemin”, ”en verklighetsfrämmande arbetsmiljö” och ”leva igenom övergångsfasen under exceptionella förhållanden”.  Konklusion: COVID-19 pandemin har genererat i huvudsak känslor av ångest, stress och rädslor på grund av brist på erfarenhet, stöd och dåliga arbetsplatsförhållanden. En god introduktion i form av stöd från kollegor och verksamheten var bidragande faktorer till en underlättad övergång.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga idrottares upplevelser av karriärövergången att bli mamma, med ett fokus på utmaningar, resurser och copingstrategier under perioderna före-, under- och efter graviditeten. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var nio svenska idrottande mödrar i åldrarna 30-53 år (M=39.8, SD=7.3). Alla deltagare hade erfarenhet av att kombinera sitt moderskap med ett idrottande på nationell eller internationell nivå inom sin specifika idrott. Intervjuguiden och dataanalysen grundade sig på Övergångsmodellen (Stambulova, 2009). I resultatet framkom följande: under perioden före graviditeten upplevdes oro som främsta utmaning, att känna sig redo för att bli mamma som främsta resurs och att kunna planera sin graviditet som främsta copingstrategi. Under graviditeten framkom utmattning som främsta utmaning, socialt stöd som främsta resurs och strategier som deltagarna lärt sig under sin idrottskarriär som främsta copingstrategi. Efter graviditeten var stress främsta utmaning, socialt stöd främsta resurs och livet som en atlet hjälpte var främsta copingstrategi. Slutsatsen som dras i studien är att det finns flera upplevda utmaningar vid övergången att bli elitidrottande mamma, och att ett sätt att underlätta för dessa kvinnor skulle kunna vara ett utökat stöd från till exempel förbund, både socialt och finansiellt. / The aim of this study is to investigate experiences of motherhood transitions in sport, with a focus on the challenges, resources and coping strategies in the pre-pregnancy, during the pregnancy, and the postpartum phase. In the study a qualitative research metodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were nine Swedish athlete mothers aged 30-53 years (M=39.8, SD=7.3). All the participants had an experience of combining their motherhood with an athletic career at a national or an international level in their specific sport. The interview guide and the data analysis were grounded on the athletic career transition model (Stambulova, 2009). In the result during the pre-pregnancy, worry emerged as the main challenge, feeling ready to become a mother as the primary resource and planned pregnancies as the main coping strategy. During the pregnancy, fatigue emerged as the main challenge, social support both inside and outside sport as the primary resource, and strategies from sport as the main coping strategy. In the post-partum, stress was a frequent challenge, social support inside and outside sport were the most common resource, and life as an athlete helped were the main coping-strategy. As a conclusion in the present study, several challenges were experienced in the transition to becoming a mother as an elite athlete. A way of facilitating for these women could be increased support, for example from sport federations, both socially and financially.

Policies are regarded as the most important instrument in redirecting invention Policies are regarded as the most important instrument in redirecting invention investments away from fossil fuel technologies towards renewable energy technologies. Despite the importance and urgency in decarbonizing the economy, the literature on how different energy policies effect the development of renewable energy technologies is relatively scarce. A difficulty has been in justifying the operationalizing of policies in as both valid and reliable. This thesis tackles the operationalization difficulty and produces empirical evidence in how effective various policies are in incentivizing the development of renewable energy technologies (RET). The main findings are that government R&D expenditure increases firm innovation across all RET, demand-pull policies either increase the likelihood of firm inventions or has an insignificant effect and carbon taxation does not increase the likelihood of RET invention. / Politiska instrument är ansedda som de medel som kan ha störst inverkan att omdirigera innovation investeringar från fossila till förnyelsebara energier. Trots det angelägna och brådskande i att ekonomin blir fossilt oberoende finns det relativt lite litteratur på hur olika energipolitiska medel har för effekt på den tekniska utvecklingen av förnyelsebara energier. En svårighet har varit att berättiga operativiseringen av politiken vilken är både valid och tillförlitligt. Denna uppsats angriper svårigheten av att operativisera poliska instrument och producerar empiriska underlag för hur effektiva olika politiska medel är i att ge incitament till för att utveckla förnyelsebara energier (FE). De frästa resultaten är att statlig forskning och utveckling ökar sannolikheten att företags innovation inom alla FE, efterfråge-stimulerings politik antingen ökar eller har ingen påverkan på FE innovation och att koldioxidbeskattning inte ökar innovation inom FE.