<p>Eutrophication of the Baltic Sea and Swedish lakes remains a major problem despite many years of effort to reduce the emissions of nutrients. One major source is waste water systems, especially private sewage systems. These sewages accounts for a very large share of nutrients per capita in comparison with citizens connected to larger sewage treatment plants. Norrtälje community has the greatest number of private sewage systems in Sweden. Discharges of nutrients, especially phosphorus, to the Baltic Sea from these sewage systems are significant. That is why Norrtälje is working actively to improve the standard of these sewage systems.</p><p>The purpose with this Master Thesis was to compare from an environmental and cost perspective, different sewage systems in an area of Norrtälje. One of these sewage systems was liquid composting. To make this easier a tool called VeVa, which is an instrument for assessment of water and sewage systems in transition areas, was used. Since liquid composting was not included in VeVa in the beginning of the study one purpose was also to implement this option in the tool. Another objective of the work was to evaluate whether liquid composting is still a good sewage options in the future. The result of this study is based on a literature review, contact with Norrtälje community and modeling in VeVa.</p><p>The four sewage systems that where included in the study where connection to a large scale waste water treatment plant, local sewage treatment plant and liquid composting. The fourth system was a new construction of the already existing private sewage system in the area. This system was a sand filter system with a phosphorus trap and a separation and collection of toilet water.</p><p>Results from the study showed that all systems, with some exceptions for local wastewater treatment plant, can meet the Swedish Environmental Protection Agency high demand of phosphorus and nitrogen reduction for small sewage systems. All systems in the study, except for sand filter with phosphorus traps, have a high reversal potential of phosphorus. However it is only the liquid compost that can recycle nitrogen back to arable land to a greater extent. A comparison between manure sludge from waste water treatment plants and liquid composts showed that the liquid composts had a much lower level of cadmium content and higher proportion of plant available nutrients. The energy use for these systems varied widely where connection to a large scale wastewater treatment plant have the highest, while the liquid compost have the lowest energy use. The cost analysis showed that a municipal sewage treatment plant is the most expensive and liquid composting system is the next most expensive system. However, the differences in cost between the studied systems are not particularly large when uncertainties in the input are accounted. The conclusions of this Master Thesis were that liquid composting is a good sewage solution, especially when recycling of nutrients is an important factor. However there are important social and economic considerations that must be taken into account when deciding which sewage system should be implemented.</p> / <p>Övergödning av Östersjön och andra svenska vattendrag är ett stort miljöproblem som uppkommer av antropogena utsläpp av näringsämnen. En betydande källa för dessa utsläpp härrör från avloppsrening, i synnerhet från enskilda avlopp. Enskilda avlopp utgör en oproportionerligt stor källa av främst fosforutsläpp jämfört med större reningsverk räknat per capita. Norrtälje kommun är den kommun i Sverige som har flest enskilda avlopp och detta gör att utsläppen av näringsämnen till Östersjön är betydande. Den dåliga ekologiska statusen i stora delar av kommunens vattenområden har inverkat till att kommunen arbetar aktivt med att förbättra avloppsstandarden i dessa problemområden. År 2005 byggdes en våtkompostanläggning i Norrtälje vars syfte var att producera gödsel av avloppsvatten för att på så sätt ta vara på avloppsvattnets näringsinnehåll. Denna anläggning har lett till ett ökat intresset för system som har stor återföringspotential av växtnäringsämnen och funderingar på ytterligare en våtkompostanläggning i kommunen diskuteras i dagsläget.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att studera fyra olika avloppsalternativ, där våtkompostering var ett alternativ, för ett fallstudieområde i Norrtälje. Som hjälpmedel för att utföra miljö- och kostnadsanalyser användes VeVa-verktyget som är ett verktyg för miljö- och kostnadsbedömningar för VA-system i omvandlingsområden. Eftersom våtkompostering inte ingick i VeVa vid detta examensarbetes början var också ett syfte att implementera detta avloppssystem i verktyget. Ett annat syfte var att göra en bedömning om våtkompostering är ett bra avloppssystem även i framtiden. Resultaten i denna studie bygger på en litteraturstudie, myndighetskontakt och modellering i VeVa. De avloppssystem som jämfördes i studien var anslutning till kommunalt avloppsreningsverk (ARV), lokalt avloppsreningsverk, våtkompostering och nyanläggning av samma enskilda system som i dagsläget finns i fallstudieområdet. Det sistnämnda systemet är en kombination av markbädd med fosforfälla samt sluten tank och markbädd.</p><p>Resultatet från studien visar att alla systemen med viss reservation för lokalt avloppsreningsverk uppfyller Naturvårdsverkets höga skyddsnivå för fosfor och kväve vilket är 90 % respektive 50 %. Alla system har en hög återföringspotential av fosfor men det är endast våtkompostsystemet som kan återföra kväve i större omfattning. Jämförelsen mellan slam från avloppsreningsverk och våtkomposterat avloppsavfall visade att våtkompost har mycket lägre kadmiumhalt samt högre andel växttillgänglig näring. Energianvändningen varierar mycket mellan systemen där anslutning till kommunalt avloppsreningsverk har högst förbrukning, medan våtkompostsystemet har lägst. Kostnadsanalysen visar att anslutning till kommunalt avloppsreningsverk är dyrast och våtkompostsystemet hamnar på andra plats. Dock är skillnaden mellan de studerade systemen inte speciellt stor när osäkerheter i indata beaktats. Slutsatsen i detta arbete är att våtkompostering är en bra avloppslösning, speciellt när kretsloppsanpassning är en viktig del, dock finns det viktiga sociala och ekonomiska aspekter som måste vägas in vid beslut om avloppssystem.</p>

Vattnet är en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag används vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. Utsläpp av näringsämnen i för stora mängder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gäller framför allt utsläpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartläggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka åtgärder de vidtar, samt hur många enskilda avlopp det finns. För att ta reda pådetta skickades en enkät och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanställdes dessa. Av Sveriges 290 kommunervar det 232 som deltog. De vanligaste strategierna för att kartlägga enskilda avlopp är att skicka ut enkäter eller göra inventeringar. I många fall används bådastrategierna med enkät som ett första steg och inventering som ett andra. Resultatet av enkäten visar att mellan 50-90 % av de enskildaavloppen är undermåliga eller bristfälliga och att åtgärder krävs. Kommunerna ställer krav på fastighetsägarna att åtgärda sina avloppinom en viss tidsram annars kan förbud att använda avloppen utfärdas. Undersökningen visade att det finns ungefär 813 000 enskilda avloppsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med cirka 71 000 sedan2006. Ökningen kan bero på att fler än hälften av Sveriges kommuner har gjort en kartläggning sedan 2006

SAMMANFATTNING Övergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder. Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd, syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinna övergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel och rådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi har uppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning på grund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker. Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivet är att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkar såväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att EU har satt upp minikrav för att minska föroreningarna men att medlemsländerna själva har möjlighet att skärpa dessa krav inom landet. Vissa länder har dock frångått Nitratdirektivet på vissa punkter genom dispens eller dylikt. Med anledning av detta har vi genom expertkonsultationer på olika internationella miljömyndigheter sammanställt en internationell jämförelse över miljölagstiftningen i åtta olika länder. De länder vi studerat i detta examensarbete är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Belgien samt Holland. Vi har koncentrerat oss på åtta olika föreskrifter avseende skydd av vatten mot läckage av främst kväve och fosfor från jordbruket. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av de länder som undersökningen innefattar har svårt att leva upp till Nitratdirektivets regler utifrån EU-kommissionens krav. Vad detta kan bero på och vad som kan göras diskuteras vidare i vår diskussion. ABSTRACT Eutrophication has in recent years become a great and debated issue in many EU countries. Although the problem has been reduced is it not enough, we still see the toxic algal blooms, dead fish and oxygen-free bottoms. How far shall we go to overcome eutrophication problems? We have reached a bit with different kinds of legislation, economic instruments and advisory services. But it still requires some work before we have reached the goal. Agriculture has been identified as one of the major sources of eutrophication due to the surplus of nitrogen and phosphorus that every year leaks out from our arable lands. In the EU, a common law has been implemented since 1991: The Nitrates Directive. The directive aims to reduce nitrate pollution and other pollution from agriculture, since these affects both surface water and groundwater as coastal waters and marine waters. The Directive is a minimum directive, which means that the EU has set minimum requirements to reduce pollution but the Member States themselves have the opportunity to sharp those requirements in their country. Some countries have abandoned the Nitrates Directive on certain points through dispensation. In view of this we have through expert consultations on various international environmental authorities compiled an international comparison of environmental legislation in eight different countries. Our focuses in this in study have been nine different regulations regarding the protection of water from leakage, mainly of nitrogen and phosphorus from agricultural sources in the following countries: Sweden, Finland, Norway, Denmark, Germany, Great Britain, Belgium and Holland. From our results we can sum up that some of the studied countries have difficulties to live up to the Nitrates Directive rules on the basis of the EU Commission's requirements. What this is due to, and what we can do about it is further discussed in this report.

Eutrophication of the Baltic Sea and Swedish lakes remains a major problem despite many years of effort to reduce the emissions of nutrients. One major source is waste water systems, especially private sewage systems. These sewages accounts for a very large share of nutrients per capita in comparison with citizens connected to larger sewage treatment plants. Norrtälje community has the greatest number of private sewage systems in Sweden. Discharges of nutrients, especially phosphorus, to the Baltic Sea from these sewage systems are significant. That is why Norrtälje is working actively to improve the standard of these sewage systems. The purpose with this Master Thesis was to compare from an environmental and cost perspective, different sewage systems in an area of Norrtälje. One of these sewage systems was liquid composting. To make this easier a tool called VeVa, which is an instrument for assessment of water and sewage systems in transition areas, was used. Since liquid composting was not included in VeVa in the beginning of the study one purpose was also to implement this option in the tool. Another objective of the work was to evaluate whether liquid composting is still a good sewage options in the future. The result of this study is based on a literature review, contact with Norrtälje community and modeling in VeVa. The four sewage systems that where included in the study where connection to a large scale waste water treatment plant, local sewage treatment plant and liquid composting. The fourth system was a new construction of the already existing private sewage system in the area. This system was a sand filter system with a phosphorus trap and a separation and collection of toilet water. Results from the study showed that all systems, with some exceptions for local wastewater treatment plant, can meet the Swedish Environmental Protection Agency high demand of phosphorus and nitrogen reduction for small sewage systems. All systems in the study, except for sand filter with phosphorus traps, have a high reversal potential of phosphorus. However it is only the liquid compost that can recycle nitrogen back to arable land to a greater extent. A comparison between manure sludge from waste water treatment plants and liquid composts showed that the liquid composts had a much lower level of cadmium content and higher proportion of plant available nutrients. The energy use for these systems varied widely where connection to a large scale wastewater treatment plant have the highest, while the liquid compost have the lowest energy use. The cost analysis showed that a municipal sewage treatment plant is the most expensive and liquid composting system is the next most expensive system. However, the differences in cost between the studied systems are not particularly large when uncertainties in the input are accounted. The conclusions of this Master Thesis were that liquid composting is a good sewage solution, especially when recycling of nutrients is an important factor. However there are important social and economic considerations that must be taken into account when deciding which sewage system should be implemented. / Övergödning av Östersjön och andra svenska vattendrag är ett stort miljöproblem som uppkommer av antropogena utsläpp av näringsämnen. En betydande källa för dessa utsläpp härrör från avloppsrening, i synnerhet från enskilda avlopp. Enskilda avlopp utgör en oproportionerligt stor källa av främst fosforutsläpp jämfört med större reningsverk räknat per capita. Norrtälje kommun är den kommun i Sverige som har flest enskilda avlopp och detta gör att utsläppen av näringsämnen till Östersjön är betydande. Den dåliga ekologiska statusen i stora delar av kommunens vattenområden har inverkat till att kommunen arbetar aktivt med att förbättra avloppsstandarden i dessa problemområden. År 2005 byggdes en våtkompostanläggning i Norrtälje vars syfte var att producera gödsel av avloppsvatten för att på så sätt ta vara på avloppsvattnets näringsinnehåll. Denna anläggning har lett till ett ökat intresset för system som har stor återföringspotential av växtnäringsämnen och funderingar på ytterligare en våtkompostanläggning i kommunen diskuteras i dagsläget. Syftet med detta examensarbete var att studera fyra olika avloppsalternativ, där våtkompostering var ett alternativ, för ett fallstudieområde i Norrtälje. Som hjälpmedel för att utföra miljö- och kostnadsanalyser användes VeVa-verktyget som är ett verktyg för miljö- och kostnadsbedömningar för VA-system i omvandlingsområden. Eftersom våtkompostering inte ingick i VeVa vid detta examensarbetes början var också ett syfte att implementera detta avloppssystem i verktyget. Ett annat syfte var att göra en bedömning om våtkompostering är ett bra avloppssystem även i framtiden. Resultaten i denna studie bygger på en litteraturstudie, myndighetskontakt och modellering i VeVa. De avloppssystem som jämfördes i studien var anslutning till kommunalt avloppsreningsverk (ARV), lokalt avloppsreningsverk, våtkompostering och nyanläggning av samma enskilda system som i dagsläget finns i fallstudieområdet. Det sistnämnda systemet är en kombination av markbädd med fosforfälla samt sluten tank och markbädd. Resultatet från studien visar att alla systemen med viss reservation för lokalt avloppsreningsverk uppfyller Naturvårdsverkets höga skyddsnivå för fosfor och kväve vilket är 90 % respektive 50 %. Alla system har en hög återföringspotential av fosfor men det är endast våtkompostsystemet som kan återföra kväve i större omfattning. Jämförelsen mellan slam från avloppsreningsverk och våtkomposterat avloppsavfall visade att våtkompost har mycket lägre kadmiumhalt samt högre andel växttillgänglig näring. Energianvändningen varierar mycket mellan systemen där anslutning till kommunalt avloppsreningsverk har högst förbrukning, medan våtkompostsystemet har lägst. Kostnadsanalysen visar att anslutning till kommunalt avloppsreningsverk är dyrast och våtkompostsystemet hamnar på andra plats. Dock är skillnaden mellan de studerade systemen inte speciellt stor när osäkerheter i indata beaktats. Slutsatsen i detta arbete är att våtkompostering är en bra avloppslösning, speciellt när kretsloppsanpassning är en viktig del, dock finns det viktiga sociala och ekonomiska aspekter som måste vägas in vid beslut om avloppssystem.

REFERAT Övergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning. Det här har resulterat i en ökad ansträngning från kommunerna att åtgärda diffusa utsläpp som enskilda avlopp. Ett enskilt avlopp antas vara en avloppsanläggning med en lokal hantering av hushållsavloppsvatten och är inte kopplat till ett regionalt ledningsnät och reningsverk. Avloppsvatten från hushåll består av BDT-vatten, vatten från bad, disk och tvätt, samt vatten från toalett. Avloppsvatten innehåller näringsämnen såsom fosfor och kväve samt organiskt material och bakterier. Om utloppsvattnet når recipienter utan att tillräcklig rening finns risk för övergödning och smittspridning. För att skydda grund- och ytvatten föreslår Naturvårdsverket att krav ställs på reduktion av näringsämnen och organiskt material för att det enskilda avloppet ska bli godkänt av kommunen. Sverige har uppskattningsvis en miljon enskilda avlopp varav nästan hälften bedöms vara undermåliga och i behov av att göras om. Det kan vara svårt för fastighetsägare att överblicka de krav som ställs och de många olika alternativ som finns för att anlägga eller göra om en avloppsanläggning. Ett verktyg som hanterar produkter och typlösningar för enskilda avlopp har tagits fram. Verktyget benämns LEA vilket står för Lösningar för Enskilda Avlopp och har utvecklats i Microsoft Excel®. LEA genererar och presenterar lösningsförslag utifrån plats- och kundspecifika parametrar vilka matas in i verktyget. Jämförelse kan göras mellan de föreslagna lösningsalternativen med avseende på olika parametrar, som exempelvis reduktionsgrad, utsläpp av näringsämnen och organiskt material, möjlighet till lokalt kretslopp och kostnad. LEA förväntas användas av sakkunnig och syftar till att effektivisera utredningar av enskilda avloppsanläggningar. Att användaren kontinuerligt uppdaterar och kompletterar databasen är centralt för verktygets fortsatta funktion och tillförlitlighet. / ABSTRACT Eutrophication is a serious threat to many of Sweden's lakes and streams, and in particular to the Baltic Sea. Discharge of inadequately treated waste water and leaching of nutrients from agricultural lands are problems that the countries surrounding the Baltic Sea have to find a solution to. Sweden strives both nationally and internationally towards improving the ecological status of the Baltic Sea. The government has decided upon several Environmental Quality Objectives that sets out that Sweden must reduce the emissions of nutrients to the sea, lakes and streams. This is of great importance as these are contributing factors to eutrophication. This has initiated the Swedish municipalities to investigate diffuse discharges such as small scale on-site sewage systems. An on-site sewage system is assumed to locally treat domestic waste water and is not connected to a waste water treatment plant. Domestic waste water includes greywater, which is the effluent from kitchen and bathroom, and most often also water from toilet use. The waste water contains nutrients such as phosphorus and nitrogen as well as organic matter and bacteria. If the waste water reaches the receiving waters without adequate treatment this is associated with a risk of eutrophication and contamination. The Swedish EPA has recommended reduction levels to be reached for organic matter, nitrogen and phosphorus. The municipalities are recommended to require these levels to be met for the on-site sewage system to be approved. Sweden has approximately one million on-site sewage systems of which nearly 50% is considered substandard and in need of upgrading. It may be difficult for property owners to overview the requirements as well as the large number of products and options available to construct or modify an on-site sewage system. A program, LEA, which handles products for household sewage systems, has been developed in Microsoft Excel®. The tool generates suggestions of different sewage systems depending on customer and site-specific parameters. Comparisons are made between the proposed solutions with respect to various parameters which include reduction efficiency, effluent emissions, on-site recycling and cost. The user of LEA can update and supplement the database, which is central to the tool's continued function and reliability. LEA is expected to be used by experts and aims to enhance investigations in the choice of on-site sewage systems.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken i Stockholms län. Underlaget till studien kommer från en kvalitativ intervju med tre representanter från Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier. Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister använder sig av egna avloppslösningar vilket inte är tillåtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad står fast vid att indraget vatten fortsättningsvis inte ska få förekomma trots att ansträngningar gjorts från Skarpnäcks stadsdelsnämnds sida med att utforma bra avloppslösningar för kolonistugor. Dessa avloppslösningar arbetades fram under två år genom projektet Möjlighet att anordna avlopp inom delar av Listuddens koloniområde. Den enda åtgärd som idag tillämpas är att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med näringsläckage från kolonistugor då inte längre skulle vara ett problem. Dock görs inga ansträngningar att motverka problemet. Inga inventeringar av avlopp vid koloniträdgårdar görs idag och ingen information går heller ut till kolonister om de regler som gäller. I de åtgärdsprogram för Drevviken som ligger till grund för studien, har endast förslag tagits fram att inventera koloniträdgårdsområden för att se hur många stugor som använder sig av enskilda avlopp samt att informera kolonister om att dessa enskilda avlopp inte får förekomma. Resultaten visar även på en svårighet att ge ett fullgott svar på frågan om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken. Förmodligen gör de det men mängden diffus tillrinning är svår att mäta och skulle dessutom bli mycket tidskrävande att undersöka. / The purpose of this study was to investigate if allotment gardens in the Drevviken area leak nutrients into nearby lakes and streams. The basis for the study comes from a qualitative interview with three representatives from the Environmental Administration in Stockholm Municipality, as well as literature. The results show that there is a problem that the colonists use their own wastewater solutions which are not allowed under their lease agreement. Stockholm City is committed that running water still will not be allowed to occur despite efforts made ​​by Skarpnäcks stadsdelsnämnd of designing good wastewater solutions for cottages in the allotment areas. These wastewater solutions were developed over two years within the project Ability to organize drains in parts of the Listudden allotment area. The only action that presently exists is to follow the lease agreement and problems with leaking allotment gardens would no longer be a problem. However, no efforts to combat the problem are being made. No inventories of sewage treatment at the allotments are made ​​today, and no information is distributed to colonists on what applies.  In the action programs concerning Drevviken, the basis for the study, inventory of sewage treatment at the allotment areas and information to the colonists are proposed. The results also show a difficulty to give a satisfactory answer to the question if allotment gardens leak nutrients. Probably they do leak but the amount of diffuse runoff is difficult to measure and would be very time consuming to study.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde. Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark. Att avlopp kretsloppsanpassas innebär att klosettvatten samlas i en sluten tank skilt från bad, disk och tvättvatten (BDT- vatten). Därefter behandlas fraktionen för att göra den fri från smittämnen, bearbetad näring sprids slutligen på åkermark. I anslutning till detta har aktörer inom jordbruket arbetat med att försöka sluta kretsloppet och minska näringsutsläppen till Stavbofjärden. Flertalet åtgärder har genomförts under projektets första fas, bland annat har en kretsloppspolicy antagits, en lokal behandlingsanläggning har byggts och näringsämnen har börjat återföras till åkermark. Tydliga strukturella förändringar har skett under de första åren av projektet, framförallt har samarbetet mellan olika aktörer i tillrinningsområdet stärkts. Förutsättningarna för att nå en förbättrad vattenkvalitet i Stavbofjärden förbättras i och med genomförda och planerade åtgärder. Däremot uppstår en rad utmaningar i och med att avloppsfraktioner sprids på åkermark. Intervjuer och litteraturstudier har visat att användning av slam från reningsverk på åkermark inte är en helt okontroversiell fråga, mestadels på grund av en oro för eventuella effekter av de hormoner och läkemedel som kan förekomma i fraktionerna. Andra utmaningar är att byte av avloppssystem innebär en hög investeringskostnad och att människor ofta känner sig otrygga vid stora förändringar. Alla deltagande aktörer i projektet hänvisar till det faktum att människans avfall måste hamna någonstans och att det är betydligt bättre att lägga avfallet på jorden än att det läcker ut i vattnet eftersom det finns betydligt fler nedbrytande bakterier i jorden än i vatten. / The purpose of this study was to evaluate and examine the first period of the unique project Enskilda avlopp i kretslopp and actions implemented in the agriculture sector to reduce nutrient loading in Stavbofjärden. The idea was to provide an overall assessment of the current situation and discuss the possible future effects of the work. Challenges of the project are also discussed to examine the possibility for other communities to follow the initiative. To achieve the purpose, a study of literature and semi-structured interviews were conducted. The work is a case study of the evaluative nature and has been implemented in Stavbofjärdens catchment area.  Today several actors in Södertälje kommun are working actively to reduce nutrient loading in Stavbofjärdens catchment area. For the past three years, the project has been carried out in order to reduce eutrophication and enable recycling of nutrients to cropland. Within the project framework toilet water is collected in a closed tank separate from the bath, sink and wash water, the fraction is then processed in a facility and spread on farmland. In connection with this, the agriculture sector tries to close the cycle and reduce nutrient discharges to Stavbofjärden. Several measures have been implemented during the project's first phase, a recycling policy has been adopted, a local treatment facility has been built and nutrients have begun return to arable land. Distinct structural changes have occurred in the first years of the project, in particular, cooperation between different actors in the catchment area strengthened. The prospects for achieving improved water quality in Stavbofjärden increasing with the implemented and planned measures. The project also raises a number of challenges. Interviews and literature studies have shown that the use of sludge on farmland is not an entirely uncontroversial issue, mostly because of a concern about the possible effects of hormones and medicine which may occur in factions. Other challenges are that the replacement of sewer means a high investment cost and that people feel insecure when major changes happens. All actors involved in the project refers to the fact that human waste has to end up somewhere, and that it is much better to put the waste on soil than it leaks out in the water because there are far more degrading bacteria in the soil than in water.

Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.

Östersjön är ett av världens sjukaste hav på grund av övergödning som bland annat beror på jordbrukets användning av gödselmedel och specifikt användandet av konstgödsel. Genom att istället ta tillvara på flytgödseln som finns tillgänglig hos lantbrukare på lokal nivå och låta flytgödseln passera genom en biogasanläggning kan både miljövänligt gödselmedel samt biogas utvinnas. Detta leder till att konstgödselanvändningen mer eller mindre skulle kunna uteslutas och ett mer miljövänligt och lokalt kretslopp skapas. Denna studie har utvecklat en optimeringsmodell som utifrån potentiella geografiska positioner för biogasanläggningar och annan teknik som avvattnar flytgödsel och tillverkar miljövänligt gödselmedel ska besluta om var de mest optimala placeringarna är. Dessutom ingår en kartläggning om var gårdar är placerade i kommunen, hur mycket flytgödsel som är tillgänglig på varje gård samt var behovet av gödselmedel finns i kommunen. Studien har utförts på uppdrag av Västerviks kommun i samarbete med en större forskningsgrupp på Linköpings universitet.