Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem ibland jordens befolkning. 49 miljoner drabbas runt om i världen och de patienter som överlevt riskerar att få komplicerade komplikationer som följd. Det innebär att de drabbade är i behov av hjälp och stöd för att kunna ta sig tillbaka till det vardagliga livet. Syfte: Syftet är att belysa hur eftervården upplevs av individer som drabbats av sepsis. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna kontaktades via ett sepsisforum på Facebook och även kontakter via sepsisfonden. Informanterna besvarade fyra frågor som berörde upplevelsen av eftervården. Resultat: Resultatet består av fyra olika teman: Frånvaro av uppföljning, försummad av vården, kunskapsbrist i vården och god vårdkontakt. Utifrån informanternas egna ord i studien, som beskriver individernas egen upplevelse av eftervården, kunna få en ökad förståelse om det finns positiva eller negativa erfarenheter om eftervården. Slutsats: Vården har ett ansvar att guida, informera och följa upp patienterna på bästa sätt. / Background: Sepsis has become a global health problem among the population in the world, about 49 million people are affected around the world. The patients who have survived are at risk of getting complications. This means that some people need care and support to be able to go back to their normal life. Aim: The purpose of the study is to illustrate how the aftercare is experienced by individuals affected by sepsis. Method: The study is made of a qualitative content analysis with a questionnaire. Participants were contacted on a sepsis-forum on Facebook and sepsis foundation. Participants answered four questions that concerned the experience of aftercare. Choice of method and analysis produced four themes that form the basis for the results. Result: The result is made of four different themes: Lack of follow-up, neglected by care, lack of knowledge care and god care. The study is based on the informant’s own words, which describe the people's own experience of aftercare, to gain an increased understanding of whether there are positive or negative experiences about aftercare. Conclusion: The healthcare system has a responsibility to educate, guide and follow up this group.

Bakgrund: 2020 inträffade cirka 8000 hjärtstopp i Sverige, varav 1458 kunde återupplivas. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och individen blir medvetslös inom några sekunder. Vid ett hjärtstopp utgör tidiga behandlingsinsatser en viktig del. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en hälsofrämjande roll. Det är viktigt att vården sker personcentrerat. För att säkerställa en god omvårdnad utför sjuksköterskan kontroller och bedömningar av patienten för att identifiera individuella omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För litteratursökningen användes databaserna Medline via PubMed samt CINAHL. En tematisk analysmetod användes för att analysera de vetenskaplilga artiklarna. Huvudresultat: Resultatet visade att överlevare kunde uppleva fysiska, psykiska, kognitiva och emotionella konsekvenser och att de var tvungna att lära känna sig själva på nytt. Överlevnaden upplevdes väcka många existentiella reflektioner. Stöd upplevdes som en viktigt aspekt i återhämtningen och för möjligheten att hantera uppkomna utmaningar i livet. Slutsats: Överlevare upplevde livet efter hjärtstoppet som omvälvande med många känslor, tankar, konsekvenser samt en känsla av att inte vara densamma. Stöd och information upplevdes utgöra viktiga aspekter i återhämtningsprocessen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskap och förståelse om fenomenet för att kunna bidra med anpassat stöd och information i den personcentrerade vården. / Background: 2020 approximately 8000 cardiac arrests´ occurred in Sweden, of which 1458 could be resuscitated. In the event of cardiac arrest the hearts ability to pump stops and the individual becomes unconscious within a few seconds. In the event of a cardiac arrest, early treatment actions is an important part. The nurse is responsible for nursing care and has a health promotion roll. It is important that care is patient-centred. To ensure good care the nurse performs checks and assessments of the patient to identify individual needs of nursing. Aim: To describe survivors experiences of life after a cardiac arrest. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in Medline databases via PubMed and CINAHL. A thematic method was used to analyze the scientific articles. Results: The result showed that survivors could experience physical, psychological, cognitive and emotional consequences and that they had to get to know themselves again. The survival brought a lot of existential reflections. Support was experienced as an important part in recovery and also for the ability to deal with new challenges in life. Conclusion: Survivors after a cardiac arrest experienced life as overhelming with many emotions, thoughts, consequences as well as a feeling of not being the same person as before. Support and information were experienced as important aspects in the process of recovery. Therefore it´s important for the nurse to have knowledge and understanding about the phenomenon in order to contribute with adapted support and information in the person-centred care.

Hjärtstopp är ett globalt hälsoproblem och en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Den traumatiska händelse som ett hjärtstopp är påverkar individens livssituation och skapar emotionella känslor för både överlevande och deras familjer. Riskfaktorer som ökar risken för att få hjärtstopp är kärlsjukdomar, rökning, alkohol och andra missbruk. Risken ökar även med stigande ålder. Specialistsjuksköterskan påträffar många gånger patienter med hjärtstopp under sitt arbetsliv. Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metoden: Studiens metod är en litteraturöversikt med en systematisk sökning. 19 artiklar har inkluderats i denna studie. PubMed och Cinahl är två databaser som har använts för att hitta datamaterial relevanta till studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats genom att bedömningsunderlag utifrån Caldwell et al. (2011) har använts. Alla artiklar som har inkluderats har visat hög kvalitet. Resultatet: Det presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna är: upplevelse av följder efter hjärtstopp, upplevelse av omgivningens stöd efter hjärtstopp, upplevelse av möte med hälso- och sjukvården, bearbetning och det nya livet. Efter hjärtstopp har många patienter fått fysiska, psykiska och kognitiva förändringar. Överlevande efter hjärtstopp har beskrivit vikten av sjukvårdspersonals, anhörig och liknande individers erfarenheter som stöd under återhämtningsprocessen. Medan andra överlevande har upplevt brist på informationen från vårdpersonal. Överlevande har beskrivit upplevelsen av en förlora deras identitet och deras försök att få tillbaka sin gamla identitet under återhämtningsprocessen. Slutsats: Att överleva en traumatisk händelsen såsom hjärtstopp har inneburit att individen ställts inför många utmaningar i sitt nya liv. Överlevande har beskrivit en förändrad livssituation och en förlorad identitet. De drabbade individerna har upplevt stöd från anhöriga och från individer med liknande erfarenheter. Detta har hjälpt dem att skapa möjligheter för att förstå sin situation. Utskrivningen från sjukhuset till hemmet var skrämmande och har ökat känslan av förtvivlad. Trots detta har det uttryckts tacksamhet över att man har överlevt ett hjärtstopp och att de har varit en händelse som har ändrat både livet och perspektivet på livet. / Cardiac arrest is a global health problem and one of the most common causes of death in Sweden. The traumatic event that a cardiac arrest affects the individual's life situation and creates strong feelings for both survivors and their families. Risk factors that increase the risk of cardiac arrest are vascular disease, smoking, alcohol, and other addictions. The risk also increases with age. The specialist nurse often encounters patients with cardiac arrest during their working life. The aim was to describe patients' experiences after surviving a cardiac arrest. The method: The method of this study is a literature review with a systematic search. 19 articles have been included in this study. PubMed and Cinahl are two databases that have been used to find data relevant to the purpose of the study. The articles have been quality reviewed by using assessment data based on Caldwell et al. (2011). All items that have been included have shown high quality. The result: It is presented in four categories and ten subcategories. The four categories are: consequences after cardiac arrest, experience of the environment's support after cardiac arrest, experience of meeting with health care, processing, and the new life. After cardiac arrest, many patients have felt physical, mental, and cognitive changes. Survivors have described the importance of the experiences of healthcare professionals, relatives, and similar individuals as support during the recovery process. While other survivors have experienced a lack of information from health professionals. Survivors have described the experience of losing their identity and their attempts to regain their old identity during the recovery process. Conclusion: Surviving a traumatic event such as cardiac arrest has meant that the individual has faced many challenges in their new life. Survivors described a changed life situation and a lost identity. The affected individuals have experienced support from relatives and from individuals with similar experiences. This has helped them create opportunities to understand their situation. The discharge from the hospital to the home was frightening and has increased the feeling of despair. Despite this, gratitude has been expressed for the fact that they have survived a cardiac arrest and that they have been an event that has changed both life and perspective on life.

Varje år drabbas cirka 13 000 personer av hjärtstopp i Sverige, på och utanför sjukhus. Närmare 1600 personer överlevde ett hjärtstopp år 2022 i Sverige. Det blir kognitiva, fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av hjärtstopp. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultatet grundar sig på 10 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen PubMed. Artiklarna har kvalitativa ansatser och har granskats och analyserats. Huvudresultat: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt hjärtstopp. Resultatet framställdes i tre teman: ”En andra chans i livet: reflektioner av att möta döden och fortsätta leva” med subteman som berör upplevelser av att möta döden och överlevnad som en gåva och tacksamhet, ”förändringar efter hjärtstopp” med subteman som berör fysiska och kognitiva förändringar samt känslor, och ”stöd och relationer efter hjärtstopp” med subteman som berör stöd och vårdplanering samt relationers betydelse. Resultatet visade att personerna fick fysiska begräsningar till exempel nedsatt kondition och mindre ork i vardagen. Även känslomässiga förändringar som nedstämdhet, ångest, oro och försämrad självkänsla samt identitet. Personer fick kognitiva nedsättningar såsom minnesluckor och koncentrationssvårigheter. Vissa personer upplever att de fått tillräckligt stöd och en del har inte fått hjälp utifrån deras behov. Slutsats: Personerna upplevde fysiska, psykiska, kognitiva och sociala förändringar. Oro, ångest och skuld var vanligt förekommande känslor. Det var en brist på stöd, hjälp och information från vårdpersonal under återhämtningsprocessen. Personerna upplevde det betydelsefullt att prata med andra som varit med om liknande upplevelser. De hade en känsla av tacksamhet för att de fick en andra chans i livet. / Introduction: Each year, around 13000 people suffer from cardiac arrest in Sweden, both in and out of hospitals. Around 1600 people survived a cardiac arrest in 2022 in Sweden. The consequences of a cardiac arrest are both cognitive, physical, psychological and social. Purpose: The purpose of this literature study is to describe people’s experiences of having survived cardiac arrest. Method: A descriptive literature study. The result is founded upon 10 scientific articles that were published in the database “PubMed”. The articles have a qualitative approach and have been thoroughly examined and analyzed. Result: The purpose of this literature study was to describe the experience of people who have survived cardiac arrest. The result was presented in three themes: “a second chance in life: reflections over meeting death and continuing to live” with subthemes that concern near-death experiences and survival as a gift and gratuity, “changes after cardiac arrest” with the subthemes that concern the physical and cognitive changes as well as emotions and “support and relations after cardiac arrest” with the subthemes that concern support and care-planning as well as the significance of relations. The result showed that people received physical limitations, for example reduced cardiovascular fitness as well as less energy throughout the day. Emotional changes such as depression, anxiety, worsened self-esteem and identity were also shown in the result. Issues related to cognitive functions such as blackouts, memory loss and difficulty concentrating were all present in all people in the study. Some people experienced that they received enough support whilst others did not receive the support they needed based on their needs. Conclusion: The people in the study experienced physical, psychological, cognitive and social changes. Anxiety and guilt were very common and reoccurring emotions. There was a lack of support and information from the nurses during the recovery process. The people found it meaningful to talk with others that have been through similar experiences. They felt a feeling of gratuity that they got a second chance in life.

Disasters and major accidents are a significant cause of distress worldwide. High levels of posttraumatic stress can become chronic after severe and prolonged psychological trauma, raising concerns about the extent of adverse long-term consequences after single events. The present thesis aimed to describe the course and burden of posttraumatic stress in survivors from a ferry disaster in the Baltic Sea, an airliner crash-landing in Gottröra, Sweden, and a bus accident involving Swedish 6th grade schoolchildren in Måbødalen, Norway. The participants were surveyed 1 month to 4 years after the events and again after 14 to 20 years. The follow-up surveys included 33 ferry disaster survivors, 70 airline survivors, and 7 surviving schoolchildren with a comparison group from the same school (n = 33). Short- and long-term changes in posttraumatic stress were estimated separately in generalised regression models refined by linear splines. In-depth interviews were conducted with 22 ferry survivors 15 years after the disaster, including structured clinical interviews and thematic analysis of survivors’ descriptions of consequences of the event and social support. Approximately half of all survivors experienced significant posttraumatic stress at the initial assessments. Significant long-term distress was noted in one fourth of the ferry survivors and one sixth of the airline survivors. The bus crash was not associated with significant long-term posttraumatic stress. A poorer long-term outcome was noted in women and in bereaved survivors. The thematic analysis revealed that long-term consequences not only included negative aspects but also positive ones, including personal growth and existential awareness. There was ample availability of social support, although the need for support extended over a period of several years. Barriers to support from significant others were described in detail by the survivors. The results extend previous research by providing a comprehensive account of long-term consequences of disasters and major accidents in light of early reactions. The interviews provide some new insights into features of social support that warrant further study. Important future challenges include evaluating whether timely attention to survivors at risk for chronic distress and significant others can facilitate recovery. / Allvarliga händelser som katastrofer eller stora olyckor kan leda till svår psykisk belastning på kort sikt. Svåra posttraumatiska stressreaktioner kan bli beständiga efter svår traumatisering som omsorgssvikt eller övergrepp. Det är därför angeläget att undersöka omfattningen av psykologiska konsekvenser efter enskilda händelser som katastrofer och stora olyckor. Denna avhandling syftade till att beskriva utvecklingen av posttraumatisk stress på lång sikt hos överlevande efter förlisningen av MS Estonia 1994, nödlandingen av ett passagerarflygplan i Gottröra 1991 och efter en olycka med en skolbuss medförande en skolklass från årskurs sex. De överlevande tillskickades enkäter 1 månad till 4 år efter händelsen, samt efter 14 till 20 år. Långtidsenkäterna besvarades av 33 överlevande från färjekatastrofen, 70 från flygolyckan samt 7 överlevande från bussolyckan och 33 personer från parallellklasserna. Intervjuer genomfördes med 22 överlevande 15 år efter färjekatastrofen. Ungefär hälften av alla överlevande upplevde betydande posttraumatiska stressreaktioner vid tidpunkten för den första enkäten. Frekventa stressreaktioner fanns kvar hos 27 % fjorton år efter färjekatastrofen, medan andelen var 16 % nitton år efter flygolyckan. Tjugo år efter bussolyckan upplevde de nu drygt trettioåriga svarande låga nivåer av posttraumatisk stress. Förlustdrabbade överlevande upplevde i genomsnitt en mindre återhämtning under det första året och hade också svårare reaktioner efter många år. Kvinnor upplevde i genomsnitt svårare reaktioner än män såväl på kort sikt som på lång sikt, medan återhämtningen inte skiljde sig åt mellan män och kvinnor. Konsekvenser på lång sikt innefattade enligt de överlevande negativa men också positiva aspekter som personlig mognad och existentiell medvetenhet. De flesta intervjuade hade upplevt gott om stöd från närstående, dock kunde ett visst behov av stöd kvarstå i flera år efter händelsen. Många berättade om hinder för att söka stöd, t.ex. att den närstående var känslomässigt belastad.  Avhandlingen utvidgar det som hittills varit känt om posttraumatisk stress hos överlevande efter katastrofer och stora olyckor. Intervjuerna pekar på viktiga aspekter av socialt stöd att utforska vidare. Resultaten visar att dessa händelser är förknippade med övergående stressreaktioner hos majoriteten av de överlevande. Vidare forskning behövs för att bättre förstå den naturliga återhämtningen och närmare vilka insatser till överlevande och anhöriga som kan underlätta återhämtning. / Long-term posttraumatic stress in survivors from disasters and major accidents

This thesis examines how the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen portrays heroes in the aftermath of the sinking of the M/S Estonia in September of 1994. Our research questions are 1) How is heroism portrayed in the news reports about the Estonia disaster in the newspapers Expressen and Aftonbladet? 2) Are there similarities and distinctions between female and male heroes?   We have approached our material from a qualitative perspective analyzing 12 articles using critical discourse analysis.   Upon completion of our research we found that both men and women can be heroes, but regardless of gender heroes are all portrayed with traditionally male attributes, such as being aggressive, rational and courageous. To find and understand the hero in news context, the victim plays a periphery but important role. Our result also shows that the victim is needed in order for the hero to perform his or her actions. The victim can be both male or female, but are all described with female attributes as being weak, dependent and fragile.   The results of our study may be of use to understand how the journalistic practice actively uses stories about heroes to 1. personify a disaster, 2. summarize a fragmented chain of events and 3. project a distinction between the contemporary aspect of male and female.