Bakgrund: År 2020 drabbades ungefär 8000 personer av hjärtstopp i Sverige. Tiden från hjärtstopp till det att defibrillering utförs är ofta avgörande för överlevnad. Av de 8000 drabbade kunde ungefär 1500 personer räddas. Kunskap om deras hälsa är viktig för att kunna erbjuda god eftervård.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av hälsa hos personer som överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie med resultat från kvalitativa artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Samtliga artiklar analyserades med utgångspunkt från en integrerad analys. Resultat: Resultat redovisas utifrån de tre kategorierna upplevelser av förändrad hälsa, existentiella tankar och betydelsen av stöd efter hjärtstopp. Slutsats: För att kunna identifiera överlevarnas behov av stöd behöver rutiner för vård efter hjärtstopp förbättras globalt för att främja hälsan.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar cirka 13000 personer per år i Sverige och mortaliteten är hög. De viktigaste behandlingsmetoderna är hjärt- och lungräddning, och ofta även en strömstöt från en defibrillator. Det finns flera orsaker som kan leda till ett hjärtstopp. Människor med bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar löper större risk att drabbas. Att drabbas av sjukdom kan påverka både vardagen och en människas KASAM, känsla av sammanhang. Sjuksköterskans arbete syftar till att göra gott och främja patientens hälsa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan försöker förstå hur patienten erfar sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna överlevares erfarenheter av vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp.                Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och ligger som grund för studiens resultat. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram vetenskapliga artiklar. Sökorden som skapades för att hitta artiklarna är i enlighet med studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats enligt en integrerad analys.  Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier: förändring i det dagliga livet, fysiska utmaningar samt psykisk och emotionell påverkan. Resultatet visar att ett hjärtstopp påverkar den drabbade individens vardag på olika sätt. Överlevande erfor en förändrad kropp, emotionell och kognitiv påverkan samt en förändrad livssituation efter hjärtstoppet.                             Slutsats: Överlevarna erfor att vardagen förändrades efter hjärtstoppet. Det var psykiska, fysiska och kognitiva utmaningar som gjorde att överlevarna erfor förändringar. Ökad kunskap kring överlevarnas erfarenheter av vardagen efter ett hjärtstopp skulle kunna implementeras av sjuksköterskor i all verksamhet.

Bakgrund: hjärtstopp är orsaken till hälften av alla dödsfall relaterade till hjärt-kärlsjukdomar. Svensk forskning visar att under det senaste decenniet överlevde fler personer hjärtstopp än tidigare. Sjuksköterskan behöver därför ha kunskaper om hur vården och omvårdnaden utformas på bästa sätt för att främja hälsa och hjälpa personerna som överlevt hjärtstopp tillbaka till ett tillfredställande dagligt liv. Syfte: syftet med studien var att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design användes. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Friberg (2022a) analysmodell. Resultat: tre huvudkategorier identifierades efter analys, upplevelser av emotionella förändringar, upplevelser av fysiska förändringar och upplevelser av förändrat behov av stöd. Slutsats: att överleva ett hjärtstopp betyder en stor upplevd förändring i det dagliga livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att stötta personen i denna förändring och bör agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att bidra till bästa möjliga omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen omkring 8000 personer av plötsligt hjärtstopp. Merparten drabbas till följd av ischemisk hjärtsjukdom. Behandling och omvårdnadsåtgärder är avgörande för överlevnad och fortsatt liv. Det föreligger idag ett begränsat kunskapsläge om personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp och därjämte hur omvårdnaden ska utformas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Graneheim och Lundmans innehållsanalys för kvalitativ metod tillämpades. Resultat: I studien framkom tre kategorier. Den förändrade kroppen där personerna beskriver minnesproblematik, en förändrad fysisk förmåga och upplevelser av att vara en börda för familj och vänner. Stöd och information där det framkom att stöd och information från familj, anhöriga och vårdpersonal upplevdes betydelsefullt, men där de samtidigt upplevde att information från vårdpersonal var bristfällig.  Att leva igen där personerna beskriver en osäkerhet inför framtiden men också en glädje för överlevnad och en önskan att återgå till livet de hade innan hjärtstoppet. Slutsats: Genom att sjuksköterskan tillförskaffar sig kunskaper om personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp kan det bidra till en ökad förståelse och en bättre omvårdnad som kan förebygga upplevd osäkerhet inför framtiden efter ett hjärtstopp.

Bakgrund: Under 2016 rapporterades att 5312 individer drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus där hjärt-lungräddning påbörjats. På sjukhus startades hjärt-lungräddning på 2622 individer som drabbats av hjärtstopp. Totalt räddades livet på 1317 individer av dessa. Vid ett hjärtstopp är snabbt ingripande med hjärt-lungräddning och defibrillering avgörande för att öka möjligheten till att utgången blir positiv. Den vanligaste orsaken till att varför hjärtstopp uppstår är ventrikelflimmer. Riktlinjer och uppföljning för de som överlevt har visat sig vara bristfällig. Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts där nio vetenskapliga artiklar identifierats och inkluderats. Två av dessa var kvantitativa och sju var kvalitativa och analysen utfördes med utgångspunkt från Friberg (2012). Resultat: Två övergripande teman identifierades, Den förändrade kroppen samt Ett förändrat livsperspektiv. Det var vanligt förekommande att individer upplevde emotionell obalans men också svårigheter att acceptera förändrade fysiska förmågor. Dessutom upplevdes en brist på sjukvården i efterförloppet. Slutsats: Allt fler individer överlever hjärtstopp men sjukvården i Sverige behöver arbeta för att förbättra eftervården för dessa individer. Detta eftersom individer belyste att de saknade information om olika begränsningar av kroppen samt stöd vid existentiella frågor och emotionella förändringar.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En hjärtinfarkt är en omtumlande händelse och flera tusen drabbas varje år, för en sådan kris saknar ofta människor beredskap. En hjärtinfarkt kan ge plötslig, svår smärta samt ångest och orsakas av stopp i ett kranskärl, vilket leder till syrebrist i hjärtat. Anhöriga kände ett stort ansvar och saknade information från sjukvården. De kände även en oro att deras närstående skulle drabbas av ännu en hjärtinfarkt. Syfte: Att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt.  Metod: Resultatet av denna litteraturstudie utgjordes av tio kvalitativa artiklar identifierade i databasen PubMed.     Huvudresultat: Det framkom att flera konsekvenser upplevdes efter hjärtinfarkten, såsom utmattning, ångest, oro och rädsla för att drabbas igen, vilket gav begränsningar i livet. Efter hjärtinfarkten kunde livet präglas av en rädsla att anstränga det sjuka hjärtat och minskad tro på hjärtats förmåga. Vidare framkom behovet av mer information från sjukvården. Närstående visade sig ha stor betydelse för tillfrisknandet samt möjligheten att få träffa andra i samma situation. Hjärtinfarkten var för många en väckarklocka som gav insikt om det viktiga i livet och kunde motivera till livsstilsförändringar. Slutsats: Hjärtinfarkten medförde många konsekvenser. Trots en rädsla att anstränga det sjuka hjärtat kunde händelsen motivera till livsstilsförändring. Anhöriga var ett stort stöd i tillfrisknandet, dock fanns en önskan om mer stöd och information från sjukvården. Denna litteraturstudie kan ge vårdpersonalen ökad förståelse för erfarenheter efter en hjärtinfarkt samt bidra med kunskap om hur eftervården kan utformas. / Background: The nursing profession includes promoting health, preventing disease, restoring health and relieving suffering. A heart attack is a dizzying event and several thousand are affected every year, because such a crisis often leaves people unprepared. A heart attack can cause sudden, severe pain and anxiety and is caused by a blockage in a coronary artery, which leads to a lack of oxygen in the heart. Relatives felt a great responsibility and lacked information from the health service. They also felt a concern that their loved ones would suffer another heart attack.Aim: To describe women's and men's experiences after a heart attack.Method: The results of this literature review consisted of ten qualitative articles identified in the PubMed database.Main results: It turned out that several consequences were experienced after the heart attack, such as fatigue, anxiety, worry and fear of being hit again, which gave limitations in life. After the heart attack, life could be marked by a fear of straining the diseased heart and diminished belief in the heart's ability. Furthermore, the need for more information from the health service emerged. Relatives proved to be of great importance for recovery and the opportunity to meet others in the same situation. For many, the heart attack was an alarm clock that provided insight into the important things in life and could motivate them to make lifestyle changes.Conclusion: The heart attack had many consequences. Despite a fear of straining the sick heart, the event could motivate a lifestyle change. Relatives were a great support in the recovery, however, there was a desire for more support and information from the health care. This literature study can give the care staff an increased understanding of experiences after a heart attack and contribute with knowledge of how aftercare can be designed.

No description available.

Pernilla & Sjöström, Sandra (2022) Diagnos: Barncancer – Nu tillbaka till skolan, samverkan mellan sjukvården, skolan och vårdnadshavare. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Det övergripande syftet med examensarbetet är att beskriva hur barn som överlevt cancer, deras vårdnadshavare, skola och sjukvården upplever återgången till skolan efter avslutad behandling. Utifrån syftet har dessa frågeställningar tagits fram. Vilka rutiner har skolan och sjukvården när elever drabbas av cancer, både under och efter behandling? Hur fungerar samverkan mellan skolan, sjukvård och vårdnadshavare för att få en fungerande återgång till skolan? Vad är vårdnadshavarnas upplevelser om deras barns återgång till skolan efter avslutad behandling. Fokus har även varit att utifrån specialpedagogiska insatser belysa elevhälsoteamets roll utifrån barnens behov. Uppsatsen beskriver hur samverkan fungerat ur vårdnadshavarnas, sjukvårdens och skolans perspektiv. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och relateras till samverkansteorin med fokus på den interorganisatoriska organisationsteorin i centrum. Studiens empiri har samlats in genom enkäter med både slutna och öppna frågor som grundats på frågeställningarna. Enkäter skickades ut till slumpmässigt valda kommunala och privata skolor i Skåne, konsultsjuksköterskor i hela Sverige samt vårdnadshavare till barn som överlevt cancer i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Undersökningen visar att det finns stora utmaningar att få samverkan att fungera mellan de olika verksamheterna. Det är regionen (sjukvården) och kommunen (skolan) som ska förstå varandras arbetssätt, använda sig av varandras kompetenser och dessutom samverka med vårdnadshavare för barnet ska kunna få en så bra skolgång som möjligt. Här har elevhälsoteamet en betydelsefull roll för att samverkan ska fungera. Dessa två verksamheter vilar under olika huvudmän och således arbetar de på olika sätt, har sekretess mot varandra och arbetar vanligen inte med varandra. Det är sällan som en skola har ett barn som blir allvarligt sjuk och skolorna är inte alltid förberedda på hur de förväntas agera under tiden som eleven får behandling, skolorna är ”nya” inför hur samverkan kan fungera med sjukvården. Sjukvården vet hur samverkan kan fungera med skolan, utmaningen för sjukvården är att varje elev som insjuknar går på en ”ny” skola. Sjukvården får börja om från början med varje skola när en elev 4insjuknar. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter till vårdnadshavare, skola och konsultsjuksköterskor. Många av svaren från vårdnadshavarna visar att det sociala stödet från skolan är viktigt för eleverna. Eleverna som är sjuka vill vara med i gemenskapen i klassen fast de är inlagda och genomgår behandlingar av olika slag. Specialpedagogens uppgift är att vara spindeln i nätet när en elev insjuknar i barncancer eller annan allvarlig sjukdom. Genom att vara ett stöd för både lärare, vårdnadshavare och eleven kan specialpedagogen göra den sociala frånvaron mindre påtaglig. Vårdnadshavarna beskrev tydligt hur mycket det betydde för barnen att få ett mejl, sms eller ett gäng teckningar skickade till sig när de låg inlagda. Vissa perioder under behandlingen kunde vissa barn följa med undervisningen i hemskolan via en klassrobot och det underlättade också återgången till skolan. Skolornas svar visade att de önskade mer utbildning i eventuella seneffekter och hur skolan kan fånga upp dessa i tid. Uppsatsen belyser hur viktigt det är att båda verksamheterna sätter barnet i centrum, är lösningsfokuserade och arbetar efter de förutsättningar som finns. ”De ska inte bara överleva – de ska kunna leva också” (Barncancerfonden, 2022)

Bröstcancer är en vanlig sjukdom som årligen drabbar många personer där majoriteten är kvinnor. Överlevnaden efter bröstcancer ökar vilket gör att det behöver finnas förutsättningar för vården att kunna tillgodose kvinnornas behov även efter sjukdomen. Att genomgå cancer är en utmaning som ofta är associerat med negativa konsekvenser. Vilket gör det viktigt att lyfta positiva upplevelser som kan komma med att ha överlevt. Examensarbetets syfte är att beskriva kvinnors positiva upplevelser av livet efter att ha överlevt bröstcancer. För att besvara syftet har en litteraturöversikt genomförts där nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Nya insikter om livet, Nya livsstrategier etableras och Förändrad relation till andra. Där synliggörs kvinnors upplevelse av att livsperspektivet ändras vilket gjort att insikt om vad som är viktigt i livet infinner sig och att hälsa inte kan tas för givet. Resultatet visar även att ha genomgått bröstcancer har hjälpt kvinnor att hitta nya strategier för hantering av de psykiska och fysiska påfrestningar som kan finnas efter sjukdomen. Samt kvinnors upplevelse av att finna styrkan att våga stå upp för sig själva och för det som är betydelsefullt. Även kvinnors beskrivning av en förbättrad relation till familjen efter att ha gått igenom en tuff resa tillsammans. Slutsatser som dras är att positiva upplevelser av livet efter sjukdomen kan finnas även om bröstcancer kan innebära många svårigheter. En ökad förståelse om bröstcancer och de positiva som medföljer kan minska stigmatisering kring bröstcancer.