Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.

Sammanfattning Bakgrund: Allt fler vårdtagare drabbas av vårdskador i Sverige och förutom mänskligt lidande innebär detta stora kostnader för samhället. Orsakerna till varför vårdskadorna ökar är delvis klarlagda. Brister i den muntliga kommunikationen mellan vårdpersonal anges vara en av orsakerna. Dessa brister kan bero på olika omständigheter som påverkar patientsäkerheten negativt. Syfte: Att beskriva vad som påverkar den muntliga kommunikationen mellan vårdpersonal i relation till säker vård. Metod: Litteraturöversikten bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Induktiv ansats användes som grund för arbetet. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Brist på struktur, Sociala strukturer och Arbetsmiljöfaktorer, samt sex subteman. Resultatet visar hur olika faktorer påverkar kommunikationen mellan vårdpersonal och vad det har för betydelse för möjligheten att erbjuda säker vård. Slutsats: Litteraturöversikten ger ökad kunskap om vad kommunikationen har för betydelse i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården och på vilket sätt vårdpersonal kan kommunicera med adekvat innehåll för att uppnå en säkrare vård. / Summary Title: The conversations that affect patient safety Background: An increasing number of healthcare providers suffer from healthcare in Sweden, and in addition to human suffering, this implies major costs for society. The causes of why healthcare is increasing is partly clarified. Deficiencies in the oral communication between healthcare professionals are mentioned as one of the reasons. These deficiencies may be due to different circumstances that affect patient safety negatively. Aim: To describe what affects the oral communication between healthcare professionals in relation to safe care. Method: The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach. The material was analyzed using Friberg's five-step model. Inductive approach was used as a basis for the work. Result: Three main themes were identified: Lack of structure, Social structures and Labor environment factors, as well as six subthemes. The result shows how different factors affect communication between healthcare professionals and what it matters to the possibility of offering safe care. Conclusion: The literature review provides increased knowledge of what communication is important in the day-to-day work in health care and how healthcare professionals can communicate with adequate content to achieve more secure healthcare.

SAMMANFATTNING Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering? Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten. Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.

Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande. Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge. Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till. Överrapporteringen måste förändras för att hanteringen av patienterna ska bli bättre. De problem som finns i samband med en överrapportering är att den tar alldeles för lång tid och, är ostrukturerad och att alla som ger rapport har olika åsikter om hur detaljerad informationen som ges ska vara. Överrapporteringarna ser olika ut beroende på vilken sjuksköterska det är som ger rapport. Jag har tittat på hur artefakterna hjälper till att bygga upp samtalet under överrapporteringen. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har jag kunnat visa att artefakter som används vid överrapportering hjälper till att bygga upp samtalet tillsammans med den kunskap som sjuksköterskorna har. Utan artefakter hade den här typen av överrapportering inte varit möjlig."

Tidigare forskning har identifierat bristande överrapportering mellan yrkesgrupper som en av riskfaktorerna i samband med en interhospital transport. Studiens syfte var att utifrån kritiska händelser beskriva upplevelser av oro och farhågor hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar. Metoden för studien var kritisk incidentteknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där sex sjuksköterskor inom ambulanssjukvård deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt kritisk incidentteknik. I resultatet framkom fem huvudkategorier av oro och farhågor hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med överrapportering; Oro och farhågor för att nedgraderas till transportör, Oro och farhågor för rationalisering och slarv, Oro och farhågor för den prehospitala arbetsmiljön, Oro lindras genom att mottagande personal efterfrågar ytterligare information och Oro lindras genom tydligt medicinskt ansvar. Studien visar att oro och farhågor i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar kan relateras till ett patientansvar, yrkesrollen och arbetsmiljö. Den interhospitala transporten har en betydelsefull påverkan både på vårdrelationen till patienten och ambulanssjuksköterskans yrkesidentitet. Då sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplevt en adekvat och god överrapportering beskrevs det bidra till en patientsäker vård och upplevelse av lugn och trygghet i yrkesrollen. Överrapporteringen bör därför betraktas som en grundförutsättning för professionellt vårdarbete inom ambulanssjukvård.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning på vården med exempelvis extra vårddygn. Kommunikation och informationsöverföring är av Socialstyrelsen identifierat som ett riskområde i vården. Flera studier samt nationella och internationella myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten är särskilt utsatt och råkar oftare ut för vårdskador. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad anestesi-, operations-, och postoperativa sjuksköterskor upplever och fokuserar på vid överrapportering från operationsavdelning till postoperativ avdelning. Metod: Fokusgruppsintervjustudie, materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Studien bestod av tre fokusgruppsintervjuer med tre deltagare i varje grupp. Resultat: Studiens resultat består av tre teman, innehåll, struktur och miljö. Innehåll består av den information som respektive fokusgrupp anser är viktig vid en överrapportering. Struktur beskriver på vilket sätt överrapporteringen sker. Överrapporteringen följer en informell struktur ibland med stöd av olika journalhandlingar. Miljö beskriver den kontext där överrapporteringen sker. Överrapporteringsmiljön upplevdes i många fall som stökig med flera distraherande moment. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor upplevde överrapporteringssituationen på liknande sätt. Vad beträffade den innehållsmässiga och strukturella delen av rapporten upplevdes den av samtliga fokusgrupper som adekvat. Den miljömässiga aspekten av överrapporteringen upplevdes av samtliga som ett område med förbättringsmöjligheter. / Background: Communication failure is one of the most common causes for medical injuries. Every year lack in communication causes suffering for the patient and an increased burden on healthcare, for example trough extra care days. Communication and information transfer are identified by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) as a risk area in healthcare. The surgical patient is particularly vulnerable and prone to medical injuries. Purpose: The purpose of this study was to describe what anesthesia-, operating room- and postoperative care unit nurses experience and focus on in a handoff from the surgical unit to the postoperative care unit. Method: A focusgroup interview study was conducted; the data was analyzed using qualitative content analysis. The study consisted of three focusgroups, with three participants in each group. Result: The results of the study consists of three themes, content, structure and environment. Content entails the information that the focusgroups believes is important in an handoff. Structure describes how the handoff is done. The handoff follows an informal structure, sometimes with the support of various medical records. Environment describes the context in which the handoff is done. The handoff environment was perceived in many cases as messy with multiple distractions. Conclusion: All of the nurses described the handoff situation similarly. The content and structural part of the handoff was perceived by all of the focusgroups as adequate. The environmental aspect of the handoff was perceived by all as the area with most improvement possibilities.

Bakgrund: Inom vården är kommunikation nödvändig för att kunna samarbeta. En av de vanligaste orsakerna till vårdskador är brister i kommunikationen. Kommunikationsproblem kan uppstå varsomhelst i vårdkedjan men är vanligast vid överrapportering av patient till annan vårdenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av den verbala kommunikationen som sker vid överrapportering av patient inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa intervjustudier. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. Professionell kommunikation påverkar, adekvat och strukturerad information påverkar, bedside påverkar, arbetsmiljön påverkar. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att informationen behövde vara mer strukturerad och att det fanns behov av kontinuitet. Sjuksköterskorna tyckte att involvering av patient var något som var främmande och togs emot med blandad respons. De negativa känslor som sjuksköterskan hade mot bedside överrapporteringen vägdes enligt sjuksköterskorna över av fördelarna. Vidare forskning från Sverige hade behövts då studier i svenska förhållanden var underrepresenterade och för att undersöka ifall bedside överrapportering kan vara något att implementera i svensk sjukvård.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Studiens resultat visade att kvalitén på rapporten ej uppvisar några skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Postop-sköterskorna skattade informationsöverföringen som något förbättrad när operationssjuksköterskorna medverkade, men det behövs mer forskning för att klargöra skillnaderna.

En god kommunikation mellan sjuksköterskor är grundläggande för att ett arbete ska fungera, inte minst inom vården där arbetet sker med människor. En bristfällig kommunikation, med otydliga överrapporteringar mellan sjuksköterskor kan få svåra konsekvenser för patienten. Därav är det nödvändigt att ha en strukturerad modell att följa under sin överrapportering, där all viktig information om patientens hälsostatus inkluderas. I litteraturstudien undersöks för- och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor. Forskningsområde för litteraturstudien är modeller och innovationer för säker vård.