Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004.Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext.Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk.Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme.

Under 1990-talet uppmärksammade politiker och tekniskt näringsliv att antaletelever på teknisk gymnasieutbildning hade minskat kraftigt. Detta befarades kunna leda till brist på utbildade tekniker och ingenjörer och i förlängningen äventyra landets ekonomi. För att åter öka elevantalet inom teknisk gymnasieutbildning infördes höstterminen 2000 det nya Teknikprogrammet. I denna avhandling analyseras tankarna bakom Teknikprogrammet och hur detkom att utformas på tre olika samhälleliga nivåer. Avhandlingen undersöker hur teknikprogrammets syfte och innehåll förändrades från det politiska initiativet via Skolverkets operationalisering till hur programmet tolkats av lärare på skolnivå. I fokus för analysen står frågor om vad teknisk utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas för att kunna locka fler flickor till tekniken. Detta var nämligen en central tanke bakom reformen. Med hjälp av analys av utredningsmaterial, regeringsbeslut och dokument från Skolverket samt intervjuer av lärare från två gymnasieskolor, diskuteras i avhandlingen hur relationen mellan genus och teknik förstås och uttrycks på de olika nivåerna och vad det innebär för hur man ser på den tekniska utbildningens karaktär. Avhandlingen visar att en traditionellt tudelad bild av pojkar och flickor och deras respektive intressen dominerar berättelserna på den politiska nivån och skolverksnivån, men att en mer differentierad syn på genus framträder på skolnivån. Teoretiska begrepp, som gränsarbete och översättningar används för att visa på de komplexa översättningar av intentioner och perspektiv som sker inom och mellan nivåerna. Genus och teknik samkonstrueras på olika sätt på de olika nivåerna. / During the 1990s a drastic decline occurred in the numberof students at the technology orientation of Swedish upper secondary school. Politicians and representatives of industry reacted strongly and feared a potential lack of technicians and engineers, something which in the long run would threaten economic growth. A new Technology programme was therefore introduced in 2000 to increase the number of students oriented towards a technical education in upper secondary school. This thesis analyses the thoughts behind the Technology programme, and how it was framed as different stories of technology, gender and education at three different levels of society. It examines how the aims and contents of the Technology programme were translated and transformed from the political initiative to the operationalisation of the Swedish National Agency for Education, and finally in the teachers’ interpretations of the programme at the school level. In focus are issues of what kind of technology was relevant within a technical education, and how it should be framed and taught, in order to attract more girls to technology. This was one of the central objectives of the reform. With the help of documentary analysis and interviews with teachers in two upper secondary schools, the thesis discusses how relations between gender and technology were understood and constructed at the three different levels, and what this implied for how the character of the technology programme was interpreted. The dissertation shows that a traditional, dichotomized understanding of boys and girls and their respective interests dominates the stories given at the political level and the level of the Swedish National Agency for Education. At the school level, however, a more differentiated view on gender appears. Using the concepts of boundary work and translation, the analysis shows that complex transformations of intentions and perspectives took place between and within the different levels. Gender and technology were co-constructed in different ways at the different levels.

Syftet med denna studie är att försöka utreda vilken roll arkitektoniska icke-människor spelar för skapandet av socialt samspel i en ekoby. För att utreda detta utgår studien från ett antal posthumanistiska teoribildningar, främst actor-network theory och begreppet materielldiskursiv. Dessa teoribildningar anser att även icke-människor, så som hus och brevlådor, ska ses som medskapare till världen men att deras agens bestäms av vilka andra aktörer de kopplar ihop sig med i nätverk. Genom observationer och intervjuer med sju boende i en ekoby har material insamlats om det sociala samspelet i ekobyn. Empirin vittnar om att många olika icke-människor spelar en roll för skapandet av det sociala samspelet som uppstår där. Det handlar bland annat om att gemensamhetshus ger plats för gemensamma aktiviteter, att öppna gräsytor möjliggör lek och att brevlådor uppmanar till rörelse. I sig själv skapar dock inte de arkitektoniska icke-människorna socialt samspel. För att de ska få den betydelsen behöver de användas och tolkas av andra aktörer. Svaret på frågeställningen blir följaktligen att de arkitektoniska icke-människorna spelar en roll för att socialt samspel uppstår i ekobyn men vilken roll de spelar är beroende av vilka andra aktörer som de kopplar ihop sig med. / The purpose of this study is to try to investigate the role that architectural non-humans play for the creation of social interaction in an eco-village. In doing this, the study uses a number of post-humanist theories. Mainly actor-network theory and the material-discursive concept. These state that even non-humans, like houses or mailboxes, are to be seen as co-creators of actions, but that their possible roles are decided by which other actors they attach to in a network. Through observations and interviews with seven residents of an eco-village, the information was gathered. The empirical data shows that many different non-humans are taking an active role in the creating of the social interactions that goes on in the eco-village. To mention a few, the community hall gives room for group activities, open lawns create a possibility for child’s play and mailboxes call for physical movement. In themselves, however, the nonhuman actors do not create social interaction. It is only when used by and interpreted by other actors that they gain their active role. The answer to the question would consequently be that the architectural non-humans in the eco-village do play an active role in the creation of social interaction but that the role is dependent on the other actors that they connect to.

In this project, we have investigated how to perform rule-based machine translation of sets of keywords between two languages. The goal was to translate an input set, which contains one or more keywords in a source language, to a corresponding set of keywords, with the same number of elements, in the target language. However, some words in the source language may have several senses and may be translated to several, or no, words in the target language. If ambiguous translations occur, the best translation of the keyword should be chosen with respect to the context. In traditional machine translation, a word's context is determined by a phrase or sentences where the word occurs. In this project, the set of keywords represents the context. By investigating traditional approaches to machine translation (MT), we designed and described models for the specific purpose of keyword- translation. We have proposed a solution, based on direct translation for translating keywords between English and Swedish. In the proposed solu- tion, we also introduced a simple graph-based model for solving ambigu- ous translations. / I detta projekt har vi undersökt hur man utför regelbaserad maskinöver- sättning av nyckelord mellan två språk. Målet var att översätta en given mängd med ett eller flera nyckelord på ett källspråk till en motsvarande, lika stor mängd nyckelord på målspråket. Vissa ord i källspråket kan dock ha flera betydelser och kan översättas till flera, eller inga, ord på målsprå- ket. Om tvetydiga översättningar uppstår ska nyckelordets bästa över- sättning väljas med hänsyn till sammanhanget. I traditionell maskinö- versättning bestäms ett ords sammanhang av frasen eller meningen som det befinner sig i. I det här projektet representerar den givna mängden nyckelord sammanhanget. Genom att undersöka traditionella tillvägagångssätt för maskinöversätt- ning har vi designat och beskrivit modeller specifikt för översättning av nyckelord. Vi har presenterat en direkt maskinöversättningslösning av nyckelord mellan engelska och svenska där vi introducerat en enkel graf- baserad modell för tvetydiga översättningar.