No description available.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor. Analysen av materialet har sedan skett utifrån ett Zygmunt Baumans teori kring konsumtionssamhället, Michael Foucaults begrepp governmentality som har vidareutvecklats av Mitchell Dean, samt David Lyons teori kring övervakningssamhället. De slutsatser som drogs i analysen var att relationsmarknadsföringen kan förstås som en produkt av vårt nuvarande samhälle genom att strategin går i linje med dess utmärkande egenskaper såsom individualisering, dynamiken mellan trygghet och frihet, övervakning, samt självreglering. Relationsmarknadsföringen är för företagen en effektiv styrningsmetod för att få sina kunder att vara lojala och konsumera mer. Det speglar en ny form av maktutövning i samhället som skiljer sig från disciplineringen i produktionssamhället. I denna styrning är den viktigaste faktorn att den sker genom individens frihet.

Försvarad demokrati är ett arbete som genom en diskursanalys tar sig en närmare titt på debatten år 2008 om en utökad FRA-lag med sikte på att kritiskt analysera hur partierna med hjälp utav olika diskurser behandlar och vrider begrepp för att få dem att överstämma med den egna idén om hur vi bör förhålla oss till hotet. Arbetet kommer också reflektera över hur vi i en allt mer flytande modern värld försöker gör det flytande och okända fast för att på så sätt få någon typ utav kontroll över det samhälle som vi skapat oss. Genom att belysa de politiska diskurserna kring hot och demokrati i debatten om en utökad FRA-lag bidrar arbetet till att skapa en förståelse kring hur människor i en demokrati med demokratiska ideal, så som integritet samt tryck- och yttrandefrihet, genom relationen till hot accepterar att bli systematiskt och storskaligt övervakade utav sin egen stat. Därav också övervakade av sin egen demokrati.

Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm. De anmälda rånen hade minskat i London och Stockholm. Londons anmälda vandalismbrott hade däremot minskat kraftigt medan de hade ökat i Stockholm. Displacement (brottsförflyttning) belystes och hur det är sammankopplat med kameraövervakningens brottspreventiva effekt. Risken för mätfel och dess uppkomst togs också upp i kritiskt ändamål.I diskussionsdelen fördes teoretiska resonemang med rational choice teorin, rutinaktivitetsteorin och CPTED-modellen. Slutsatsen som drogs var att kameraövervakning har haft en brottspreventiv effekt för alla tre brottskategorier, dock inte lika mycket för alla tre. Samtidigt fördes en kritisk diskussion om displacement (brottsförflyttning) vilket kan förekomma och dess spridning, i syfte att ifrågasätta tillförlitligheten av kameraövervakningens effekt på brottsnivåerna.

Sammanfattning: Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans. Genom att utföra 10 kvalitativa intervjuer med distansledda mellanchefer på ett retailföretaget har vi skapat en bild av hur dessa beskriver och upplever distansledarskapet. Studien visar en samstämmighet från mellancheferna gällande en allmänt positiv inställning till distansledarskapets övergripande struktur. Mellancheferna vittnar i viss mån om att de inte ser sig sedda av organisationen, vilket visar på utvecklingspotential i flertalet verktyg och processer som i nuläget används. Det visar också på generella brister i distansledarskapets struktur som kan vara svåra att motverka.

The purpose of the thesis is to understand how users of Facebook relate to what they publish and to who has access to it. This is analyzed from the perspective of social networking sites as arenas for participatory surveillance, drawing on the Foucauldian notion of power/knowledge as the basis for surveillance. The empirical material consists of four qualitative interviews with users of Facebook. In summary, the users of the site think of it as a natural part of everyday life within the framework of Facebook as a mediated public. The surveillance is not hierarchical in a traditional sense, based on formal power relations, but still shapes the use of the site.

I dagens kunskapssamhälle är arbetstagaren en investering i tid och pengar för arbetsgivaren. Det har medfört att det inte är lika lätt för arbetsgivaren att ersätta arbetare som tidigare, utan det läggs större vikt vid att hitta ”rätt person”. Enligt politiska beslut har arbetsgivarna tillförts ett växande ansvar för arbetstagarna i form av sjuklön, rehabiliteringsutredningar samt att organisera rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen. Detta ansvar har gjort arbetsgivarna mer angelägna att veta så mycket som möjligt om arbetssökande och anställda, vilket har rest en fråga om integritet i arbetslivet. På grund av teknologisk utveckling kan arbetstagare övervakas på flera olika sätt. Dessa nya teknologier har även medfört en diskussion om etisk och laglig oro över integritetsrättvisa på arbetsplatsen.Syftet med uppsatsen har varit att illustrera de faktorer som påverkar legitimering av övervakning på arbetsplatsen. Vi har betraktat fenomenet utifrån ett managementperspektiv, där risk management och integritet har varit i fokus.Vi valde att använda oss av agentteorin och panoptikon då de är etablerade teorier inom vårt valda ämne. Risk management valde vi eftersom det används för att motivera övervakningsåtgärder. Vi har inriktat oss på riskbedömning då det är i denna fas som riskidentifieringen sker. För att läsaren ska förstå begreppet integritet, har vi valt att förklara det i den teoretiska referensramen samt presentera tre principer för att förenkla definitionen av vad dess rättighet innebär.Övervakning kan tillgodose olika intressen från arbetsgivarens sida för att till exempel upprätthålla god produktivitet och skydda tillgångar. Arbetsgivaren har även en skyldighet att bistå med en säker arbetsplats vilket gör att vissa övervakningsåtgärder legitimeras. Övervakning kan ogillas av arbetstagaren utav flera anledningar, bland annat har forskning visat att överdriven övervakning kan leda till missnöje, stress samt minskad motivation. Arbetstagarens negativa inställning till övervakning kan även bero på illegalt beteende vilket bland annat kan vara stöld eller missbruk. Vissa övervakningsåtgärder kan dock även tillgodose arbetstagarens intresse i form av exempelvis en säker arbetsmiljö.Uppsatsens studie visar att legitimering påverkas av ett flertal faktorer och att det inte finns något klart och tydligt svar på hur hantering av motsättningen mellan övervakning och personlig integritet ska behandlas. Det beror på hur arbetsgivaren motiverar övervakning samt om arbetstagaren är villig att godta de motiven. Vi anser att det är viktigt att båda parter för en kontinuerlig dialog över frågan.

<p>Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier.</p><p>Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.</p>

<p>Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen.</p>

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen.