Det globala konsultföretaget CGI är leverantör för Sametingets nätverk. Behovet av en förbättrad övervakning på Sametingets nätverk efterfrågades av CGI. Genom att förnya och förbättra övervakningen säkerställs en snabbare felsökning och en högre tillgänglighet. Plattformen som skulle användas för att förverkliga målet heter CA Unified Infrastructure Management (CA UIM).   Eftersom slutprodukten skulle övervaka en skarp miljö så började arbetet med att upprätta en testmiljö där experiment kunde utföras. En liten del av arbetet bestod av att kartlägga det nätverk som skulle övervakas. Det huvudsakliga arbetet gick ut på att lära känna programvaran. UIM bygger på att prober utför insamling av data som sedan transporteras vidare till en gemensam databas för den specifika domänen. Databasen kan i sin tur leverera data till exempelvis dashboards på front-end sidan.  Följande prober har använts i vårt arbete: Net_Connect – Använder ICMP för att bekräfta en enhets tillgänglighet. Interface_Traffic - Övervakar nätverkstrafiken med SNMP-agenter. CDM - Ansvar för övervakningen av CPU, disk och minnesutnyttjande på servrar.   Efter att designen av våra dashboards var färdigställda och övervakningen fungerade så gick vi över till den skarpa miljön och upprättade samma koncept där. Arbetet presenteras sedan för CGI i Kiruna med positiva reaktioner.

<p>Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur olika tekniker, normer och strukturer inom en viss institutionell sfär påverkar ungdomarnas livsstil och att få insyn över de sociala utgångarna.Den primära frågeställningen lyder: Hur påverkar övervakningen inom en viss institutionell sfär på ungdomars socialisering eller resocialisering? Studien har genomförts utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket betyder att studien baseras på intervjuer med invandrarflickor och institutionsplacerade ungdomar. Med hjälp av sociologiska teorier kring disciplinering och socialisering analyserades det empiriska materialet.</p><p>Slutsatserna av resultatet är att en lång tids vistelse på institution snarare hämmar än gynnar de ungas utveckling. En säker, disciplinerad och stabil miljö är viktig för de unga, men det som är minst lika viktigt är kontakten med och närheten till de personer som de unga älskar och/eller som är viktiga för dem.</p>

<p>SMS-trafiken världen över ökar hela tiden och användningsområdena blir fler. Flera företag har börjat använda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta är banker, logistikföretag och läkarmottagningar. När ett företag vill SMSa ut till sina kunder så går SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgång är beroende av att så många SMS som möjligt kommer fram, för det är på det de tjänar pengar. Denna rapport utreder därför på vilket sätt man kan mäta kvalité på SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssäkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet. Arbetets första delar handlar om vad en aggregatör gör och vad kvalité är för en aggregatör, samt de tekniska bitarna som finns kring SMS såsom GSM och SMPP. Den data som har analyserats kommer ifrån en databas hos en aggregatör och tillsammans med vetskapen ifrån bakgrundsarbetet så har resultatet blivit åtta stycken olika mätningar som tillsammans mäter de kvalitéaspekter en aggregatör har. Med de mätmetoder som presenteras i detta arbete är det fullt möjligt att med ett monitoreringsverktyg få överblick av SMS-trafiken hos en aggregatör.</p><p> </p>

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det. Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats – Idag söker vi inte information på Google, vi googlar. Föreliggande uppsats tittar på Google som företag och hur deras tjänst har en stor del i individers informationssökning på Internet. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilket sätt Google förmedlar sin nya sekretesspolicy och vilket eller vilka budskap som förs fram. Därefter kommer detta sättas i in ett övervakningsperspektiv, där ambitionen är att se huruvida Internet som fenomen, framför allt användandet av Googles tjänster, har kommit att problematisera den privata integriteten hos användarna. Syftet besvaras med hjälp av två frågeställningar: Vad förmedlar Google med sin nya policy? Hur påverkas den enskilda användarens integritet i Googles nya policy? Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av Michel Foucaults vidareutveckling av begreppet panopticon, samt Thomas Mathiesens icke-panoptiska begrepp synopticon. De båda begreppen tas upp som metaforer för övervakning idag. Studien genomfördes genom att först titta på Googles sekretesspolicy som nylanserades i mars 2012. Denna policy analyserades genom att använda Carol Lee Bacchis metod – What’s the problem represented to be (WPR). Denna analytiska metod har ett kritiskt förhållningssätt till policys med inspiration från Foucaults maktdefinition och handlar om att granska problematiseringen i en policy. När sekretesspolicyn analyserats med hjälp av den valda metoden, sattes detta resultat in i ett övervakningsperspektiv. Jag framhåller att Google genom att beskriva processen vid informationsinsamlandet lägger fokus på varför information samlas in om sina användare, som ett resultat av det faktum att information samlas in. De fördelar som Google menar kommer med varför information samlas in om sina användare, används som incitament, med vilket företaget legitimerar denna subtila form av övervakning. Denna form av övervakning som kommer av informationslagring menar jag dock inte nödvändigtvis, ensidigt, bör ses som en nackdel. Slutsatsen för uppsatsens analys argumenterar för att vi som konsumenter på Internet kan se såväl fördelar som nackdelar med detta informationsutbyte då vi, mer eller mindre, deltar i denna maktprocess.

Diabetes är idag en vanlig sjukdom både i Sverige och globalt, ca 285 miljoner människor lever med diabetes runtom i världen. Det finns risker för att personer med diabetes utvecklar komplikationer. Dessa kan delas upp i mikro- och makrovaskulära komplikationer. Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga komplikationer hos personer med diabetes typ 1 och typ 2. Studien är en litteraturstudie och genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed hittades 9 studier. Genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman framkom tre kategorier: Utbildning och information, stöd och observation/övervakning. Dessa huvudgrupper möjliggör patientens diabeteshantering genom utbildning och information om kost, träning, allmän information om diabetes, stöd från sjuksköterskan och information samt hur resultat kan följas upp med observation/övervakning. Diabetes handlar till stor del om egenvård, och med stöd av sjuksköterskan möjliggörs den.

My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development? / Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav. I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat. Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig? Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.

<p>Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.</p>

<p>Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.</p><p>Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.</p><p>Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar.</p>

No description available.

<p>My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the</p><p>surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development?</p> / <p>Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav.</p><p>I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat.</p><p>Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig?</p><p>Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.</p>