No description available.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier. Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.

No description available.

Övervakning används för att granska IT-infrastrukturen, för att hitta och varna på de fel som kan uppstå i systemen. Allt för att minimera den ständiga risken att det kan sluta fungera. Dagens verksamheter blir allt mer beroende av sin IT och många företag står helt stilla idag om deras IT-system inte fungerar, detta kan leda till stora kostnader och förlorad intäkt. Utredningsdelen innehåller fyra stora delar. Delarna innefattar vad övervakning är, varför övervakning används, vad som övervakas och hur övervakningen går till. För att samla mer information samt att bekräfta utredandeavsnittet ställdes ett antal frågor till Idenet AB, Högskolan Kristianstad, LanGate System AB och QSi Sweden AB i form av intervjuer. Intervjuerna ligger till grund för genomförandedelen av arbetet. Genomförandeavsnittet sammanställer informationen från varje intervju. I ett avslutande avsnitt jämförs informationen samt bra, respektive dåliga resultat och tips från intervjuerna samlas i en kortare punktform.

In this study, we examine how marketing actors using programmatic advertising manages consumer integrity. The context of our study is the possibilities current technology entails relative to the fact that people today live in a surveillance culture. Programmatic has emerged through the possibilities of technology to increase efficiency through personalized advertising by collecting customer data. This raises the question, how do actors collecting consumer data and using programmatic advertising manage not to lose the trust of the consumer in a society where we, in various ways, are under constant surveillance? Our study is based on material collected through qualitative interviews with actors relevant to our subject who in various ways come in contact with programmatic advertising in their work.  We could conclude that it is important to programmatic actors to manage the integrity issue correctly and to be transparent with their consumers, but that they do have interests which often overshadows the issue to varying degrees. We also noted that personal integrity is a complex concept which makes the issue difficult for actors to discuss and deal with in a palpable manner. The study identified the opinion of all actors that there is plenty of room to discuss the issue in to a greater extent than what is being done today.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

This master’s thesis is about freedom of information ideas in the European Union data retention directive, 2006/24/EC. The directive means that data about electronic communications services will be retentioned. The aim of the thesis is to examine what ideas related to freedom of information that appear in the directive and how these ideas belong to the ideology of freedom of information that is common within the library community and to the juridical restrictions. In the light of surveillance tendencies that have occurred over the last years, the most well-known is probably the USA Patriot Act, it is interesting to study how freedom of information ideas appears when surveillance is legislated. The theory used comes from the dissertation of Stuart Hamilton which is about freedom of information and its barriers in libraries. The method that I have used is the idea and ideology analysis. My study shows that the freedom of information ideas that appears in the directive 2006/24/EC belongs to surveillance and privacy. The surveillance ideas have to do with the permitted restrictions. The privacy ideas have mainly to do with the ideology of freedom of information but also to the juridical permitted restrictions. Even if there is nothing explicit in the directive about the freedom to seek, receive and impart information or freedom of access to information, the two definitions of freedom of information are influenced by ideas of surveillance and privacy. / Uppsatsnivå: D

Syftet med detta examensarbete ”Utvärdering av övervakningsapplikation DMCG i SL Access” är att vara ett underlag för en ny version av programmet. En kartläggning av applikationens uppbyggnad, funktionalitet och gränssnitt gjordes. Synpunkter och förslag från operatörer som använder programmet samlades in och sammanfattas i rapporten.Den nuvarande versionen av programmet har ett antal brister i de tre områdena. Detta presenteras i examensarbetet så att SL kan använda detta för att skriva ett ändringsförslag till leverantören ERG. Flödet för larm från fo-enheterna visas i en schematisk bild. Ett förslag på förändrad uppbyggnad av larmfunktionalitet, övriga funktioner samt gränssnittet presenteras.DMCG är ett verktyg som kommer att användas av personal som övervakar fo-enheterna, Bärbar biljettmaskin, Biljettmaskin (TP5000, bussvarianten och ombudsvarianten), Kortläsaren (CP5000), SL Access biljettautomat samt automatspärrar. Totalt är det över 2000 enheter som skall övervakas. SL Access är tänkt att leva i minst 15 år och mängden enheter medför att existerande funktionalitet behövs ses över för att verktyget blir så optimerat så möjligt.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur olika tekniker, normer och strukturer inom en viss institutionell sfär påverkar ungdomarnas livsstil och att få insyn över de sociala utgångarna.Den primära frågeställningen lyder: Hur påverkar övervakningen inom en viss institutionell sfär på ungdomars socialisering eller resocialisering? Studien har genomförts utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, vilket betyder att studien baseras på intervjuer med invandrarflickor och institutionsplacerade ungdomar. Med hjälp av sociologiska teorier kring disciplinering och socialisering analyserades det empiriska materialet. Slutsatserna av resultatet är att en lång tids vistelse på institution snarare hämmar än gynnar de ungas utveckling. En säker, disciplinerad och stabil miljö är viktig för de unga, men det som är minst lika viktigt är kontakten med och närheten till de personer som de unga älskar och/eller som är viktiga för dem.