Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.   Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.   Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Data har samlats in från årsredovisningar och databasen ORBIS.   Resultat: Beroende styrelser påverkar både övervakningen och resursgivningen positivt i företag med koncentrerat ägande. / Background: As a result of several corporate scandals around the world, the demand for effective regulations for the control of the companies increased. A result of this is the corporate governance codes that have become increasingly common. One of the pillars of the codes are independent directors as this is considered to improve monitoring. The members must be independent of the company, management and major shareholders. Despite this, the majorityof studies only treat the effects of independence from management.  Purpose: The purpose of this study is to see how the various types of independence of the board affects the efficiency of their role as monitors and resource providers, and if this effect is moderated by the company's ownership concentration.  Method: We have performed a quantitative study with a deductive approach. We investigate all companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data was collected from annual reports and the database ORBIS.  Result: Dependent boards affects both monitoring and resource provision positive in companies with concentrated ownership.

Title: Merkel with NSA on the telephone The aim of this essay is to study how Angela Merkel is being portrayed in context of NSAs surveillance in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The time period for the study is from the 24th of October to the 7th of November in the autumn of 2013. To concretize the aim three questions was formulated, how Angela Merkel was being portrayed in the material, how NSAs surveillance of Angela Merkel was being portrayed in the material and how different statements for various individuals in the material could affect the truth about the surveillance. The method chosen to study these questions was a discourse analysis, which also would contain parts of a linguistic analysis. The theories to support the method were Laclau & Mouffes discourse theory and Michel Foucault’s genealogical discourse analysis. The results of the analysis points to that Angela Merkel are being portrayed with titles, which represent her position in a democratic society. Words such as “head of government” “Bundeskansler” and “Kansler” are all frequently used to describe Angela Merkel’s position. Other findings points to that Angela Merkel’s position in the material is defined trough relationships with other political actors and leaders. The surveillance itself had in the material mostly negative effects on the relationships between the USA/Obama and EU/Germany/Merkel and was also pointed out as a problem for the on going talks of the FTA. More findings include the battle of the truth surrounding the surveillance, where at one side the USA with representative leaders from agencies like NSA and resides and on the other side journalists and leaders from EU resides. Both parties produce new knowledge with which they attempt to make a claim at the truth. Many conclusions that can be drawn from this essay the first is the way journalists use elites to verify and strengthen its articles. The second is the synoptic power that the media posses with which the members of societies can watch its leaders. And third, the way, in these case, the politicians gets there power and position verified due to different relationships with other political leaders of powerful individuals. / Titel: Merkel med NSA på andra sidan luren Syftet med den undersökning var att studera hur Angela Merkel blir framställd i en kontext av NSAs övervakning i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidsperioden som studeras är mellan den 24 oktober till och med den 7:e november 2013. Syftet konkretiserades genom tre frågor, hur Angela Merkel framställdes i materialet, hur NSAs övervakning av Angela Merkel framställdes samt hur olika uttalanden från olika personer i materialet kunde påverka sanningen om övervakningen. Metoden som användes för undersökningen var en diskursanalys, vilken även innehöll delar av en lingvistiskanalys. De teorier som valdes för att stötta metoden var Laclau & Mouffes diskursteori samt Michel Foucaults genealogiska diskursanalys. Undersökningens resultat pekar på att Angela Merkel blev framställd genom titlar, vilka representerar hennes position i ett demokratiskt samhälle. Ord som ”regeringschef, ”Bundeskansler” och Kansler var frekvent använda för att beskriva Angela Merkels position. Andra analysresultat pekar på att Angela Merkels position ofta blir definierad genom relationer med andra politiska aktörer och ledare. Själva övervakningen hade för det mesta negativa effekter på relationerna mellan USA/Obama och Eu/Tyskland/Merkel. Övervakningen pekades också ut som ett problem i de pågående förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. Vidare framkom det en kamp om sanningen mellan aktörerna i materialet. På ena sidan fanns USA med representativa ledare från institutioner som NSA. På andra sidan fanns journalister och ledare från EU. Båda sidorna producerade ny kunskap om vad som hade skett, med vilken kunskap de försökte göra anspråk på sanningen. Många slutsatser går att dra från denna undersökning, den första är hur journalister använder ”eliter” för att verifiera och stärka sina artiklar. Den handlar om den synoptiska makten som medier innehar, genom vilken medlemmar av samhället kan övervaka sina ledare. Den tredje är på vilket sätt politiker kan få sina positioner och makt bekräftade genom olika relationer de har till andra politiskaledare eller mäktiga individer.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.

This thesis examines how Swedish newspaper media problematize surveillance. This is done by analysing the media reports from two major surveillance events: the debate in 2008 about the legislation concerning the expansion of the rights of Försvarets Radioanstalt to monitor internet and telephone traffic crossing the Swedish borders, and the revealing of an ethnically based index including over 4000 individuals created by the Swedish police. The thesis sets out to expand the knowledge about media’s role as a interpreting source of information concerning how people understand and relate to surveillance (Barnard-Wills, 2011; Carlsson, 2009; Greenberg & Hier, 2009). The thesis attempts to answer the question whether Swedish media problematizations regarding the abovementioned surveillance events correlates with the most common theories of surveillance critique. In addition the thesis examines who are allowed to express their views on the issues. By analysing the material using a qualitative content analysis the result show that there are great differences between the way media problematize the two events. The debate regarding FRA almost exclusively focuses on how the surveillance is perceived as a threat to the personal integrity whilst the coverage of the index complied by the Swedish police this problematization is close to absent. Instead the news media focuses on problematizations of the discriminatory aspect of the ethnically based index and the fact that it raises uncomfortable feelings. In the material on the FRA legislation most of the problemsatizations are carried out by journalists whilst they are presented by civil individuals in the coverage of the police index.

Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning. Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta intervjuer har genomförts, fyra intervjuer på en hemtjänst och fyra intervjuer på en kundtjänst. Resultaten visar att de båda företagen använder sig av elektroniska kontrollsystem. På hemtjänsten kontrolleras de anställda genom att de anställdas starttider och sluttider registreras i ett system som kallas för Mobipen. På kundtjänsten kontrolleras och övervakas de anställda genom att ledningen för statistik och lyssnar på inspelade samtal.  På hemtjänsten framgår det att både upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen agerar och använder informationen som samlas in. När ledningen använder informationen för att påpeka effektivitet eller brukartid, då upplevs den som mer negativ. Det framgår att det finns positiva aspekter med Mobipen. Det ger en möjlighet att bevisa vad man har gjort. På hemtjänsten påverkas arbetet av dokumentationen som Mobipen skapar. Den ständiga och kontinuerliga dokumentationen tar mycket tid som istället hade användas till brukaren. Arbetet på hemtjänsten beskrivs som stressigt. Det framgår av intervjumaterialet att om ledningen använder statistiken för att i detalj granska varje individ, då ökar upplevelsen av stress hos vissa intervjupersoner. På kundtjänsten är upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning till viss del beroende av hur de anställda presterar. När de presterar sämre, eller när det ställs höga krav på att de ska prestera på grund av att det ringer mycket eller att de får komplicerade samtal. Då upplevs kontrollen och övervakningen som mer påfrestande. Det här beror på då att det blir svårare att hålla en bra statistik när arbetskraven ökar. En intervjuperson på kundtjänsten visar ett sorts motstånd mot kontrollen genom denne skapar egna strategier för att kunna ta korta raster när det ringer mycket. På kundtjänsten kan de anställda tänka på att de blir inspelade vilket leder till att de ändrar sitt sätt att prata under samtalet. Både på hemtjänsten och kundtjänsten upplevs kontroll och övervakning som nödvändig och rimlig. Intervjupersonerna utgår från att så länge man sköter sitt jobb har man inget att oroa sig över. Överlag visar det sig att legitimiteten av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen använder informationen som samlas. Båda företagen fokuserar mer på belöningar än straff, vilket jag anser är en anledning till att kontroll och övervakning accepteras av de anställda.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av.

Den här rapporten beskriver arbetet kring kandidatprojektet RaVe som utvecklats åt Magnus Bång vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet. Projektet har pågått under våren 2018 av en grupp om sju studenter som en del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. RaVe är en prototyp av ett patientövervakningssystem för sjukvården som med hjälp av kameror kan mäta hudtemperatur, hudfärg och andningsfrekvens. Systemet är dessutom uppbyggt för att enkelt kunna utökas med ytterligare funktionalitet. Rapporten beskriver även de verktyg och den hårdvara som använts under projektets gång. I samband med utvecklingsarbetet har arbetsmetodiker testats och utvärderats samtidigt som systemets etiska aspekter studerats.

SMS-trafiken världen över ökar hela tiden och användningsområdena blir fler. Flera företag har börjat använda SMS som ett medium att kontakta sina kunder, de allra vanligaste brancherna som utnyttjar detta är banker, logistikföretag och läkarmottagningar. När ett företag vill SMSa ut till sina kunder så går SMSet via en aggregatör som har kontakter med flera operatörer. En aggregatörs framgång är beroende av att så många SMS som möjligt kommer fram, för det är på det de tjänar pengar. Denna rapport utreder därför på vilket sätt man kan mäta kvalité på SMS-utskick hos en aggregatör och med kvalité avses leveranssäkerhet, leveranstid och genomströmningshastighet. Arbetets första delar handlar om vad en aggregatör gör och vad kvalité är för en aggregatör, samt de tekniska bitarna som finns kring SMS såsom GSM och SMPP. Den data som har analyserats kommer ifrån en databas hos en aggregatör och tillsammans med vetskapen ifrån bakgrundsarbetet så har resultatet blivit åtta stycken olika mätningar som tillsammans mäter de kvalitéaspekter en aggregatör har. Med de mätmetoder som presenteras i detta arbete är det fullt möjligt att med ett monitoreringsverktyg få överblick av SMS-trafiken hos en aggregatör.

Vi har tillsammans med polismyndigheten i Blekinge och BTH genomfört ett projekt som fokuserar på kameraövervakningen i länet. Projektet går ut på att kontrollera, undersöka och se om det går att förbättra övervakningen som redan finns runt om hos bensinstationerna. Vi gör det för att polisen ska få en bättre möjlighet att kunna hantera det övervakningsmateriel som de samlar in i stationerna när det har begåtts ett misstänkt brott. Det är genom undersökningar och besök av olika stationerna som vi har kontrollerat hur pass väl deras övervakningssystem fungerar och får en bild av hur de olika stationerna skiljer sig åt. Det är också för att få en bättre bild om hur det i dagsläget ser ut med kameraövervakningen runt om i länet. Vi ställer även frågor till de ansvariga för kameraövervakningssystemet för att få en bättre uppfattning över hur de ser på sitt kameraövervakningssystem och vad de själv vill förbättra. Vi har närmare betraktat de lagar och regler som gäller för kameraövervakning i bl.a. butiker, bensinstationer och allmänna platser. Vilka regler som gäller för uppsättning av kameror på olika platser, inspelning, lagring, ansökningar, anmälningar och undantag. Vi har även tagit fram några rekommendationer till de olika företagen som ska kunna hjälpa dem att förbättra sina övervakningssystem. Det kan vara saker som felriktade kameror, dålig belysning, föråldrad utrustning och lagringsmedium som kan behöva tillsyn eller förnyas. Men också kontrollera hur övervakningen sköts, säkerheten till systemet och om det finns tillräcklig med kunskap om hur systemet ska skötas. Vi har även tagit fram en standard som vi tycker att företagen bör ha i åtanke vid installation eller uppgradering av ett övervakningssystem. För att systemet ska vara till en så stor hjälp som möjligt för polisen. Vi har kommit fram till att övervakningssystemen hos de stationer vi har besökt kan skilja sig väldigt mycket ifrån varandra. Det finns många bra och dåliga delar hos de olika företagen som de kan förbättra när det gäller kvalité och säkerhet. / Kristoffer.tindemark@gmail.com

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt. Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige. Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar.