<p>Abstract</p><p>The Government´s guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate children´s language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language. An interesting aspect of the study is also the teacher`s own interest in music, as this can affect how the teacher works with music within pre-school activities.</p><p>Four pre-school teachers at the same pre – school, whom all work with children aged three to five years old, were interviewed. The interviews were structured on questions about music and languages in regards to the children in pre-school, and the responses of those interviewed were recorded on cassette.The investigation shows that all the teacher`s use music more or less daily within the activities in the pre-school, and they feel that music stimulates language development, first and foremost when it comes to nursery rhymes, as the rhytm in these make it easier to learn and remember.</p><p>Two of the selected teachers who work at the same department use music several times each day in some way, while the other selected teachers who work in another department sing each day with the children, but they focus more on the language itself than on music.</p><p>One of the teachers works with music to order to develop language skills, and also other things, through planned work with music as the central medium. She is also the one who has the deepest knowledge and experience of music. The other teachers in my survey did not as much have a plan in the work with music to further language development but saw music as a beneficial method to be used with other methods. My research discovered that the teachers saw music to be fun way to learn that this in turn influenced children to feel the same and to learn. When it is fun to learn the teachers felt that the children found it easier to learn.</p><p>Keywords: music with children, languagedevelopment, rhytm, teachers influence.</p>

<p>The intention with this research was to examine teachers´ thoughts about how they work in pre-school with the children concerning the body and it's different in scientific concepts. If and how teachers´ emphasizes scientific concepts concerning the body in their activities, what they regard as most important and why they consider this to be important for small children to know and what do Lpfö-98 say according to the way to work with science?!  </p><p> </p><p>The material for the research has been collected through qualitative interviews with five teacher´s in pre-school. </p><p> </p><p>The result shows that most of the teachers´ in pre-school regard education of the body and it´s concepts as a natural element in the daily activity. The criteria for teachers´ thoughts around this education are: the children's interests, the teachers´ own competence and interests and the importance of giving the children a full view about the body from the start.</p><p> </p><p>The teachers´ consider knowledge about the body and its functions important because the body is one of the most important tools that the children have. Therefore they try to include both planned and spontaneous teaching in their daily activities.</p>

<p>This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning. The learning about them selves and the world they live in.</p>

<p>Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.</p>

Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.

Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats. Av studiens resultat framgår att pedagogerna anser att materialet är intressant och lärorikt och att det lämpar sig för förskolan men även förskoleklass och skolan. Att barnens tankar i viss mån förändrades framgår av analyserna av intervjuerna. En annan slutsats av studien är att pedagogernas syn på naturvetenskap och lärsituationer kan variera beroende på vilket teoretiskt perspektiv de utgår ifrån.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att språkarbeten bedrivs på ordinarie förskolor och på språkförskolor, samt hur de reflekterar kring sin egen roll i sammanhanget. Vi gör en jämförelse mellan de två olika förskoleformerna beträffande språkliga arbetssätt. I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Fyra förskollärare som arbetar på ordinarie förskolor och fyra förskollärare som arbetar på språkförskolor deltar i undersökningen. Studien är uppbyggd utifrån tre huvudområden: språkliga arbetssätt, uppföljning av barns språkutveckling och reflektion kring den egna rollen vad gäller att främja barns språkutveckling. Resultatet visar att det finns många likheter mellan ordinarie förskolor och språkförskolor beträffande språkliga arbetssätt, men också att det finns skillnader. Både inom de ordinarie förskolorna och inom språkförskolorna uttrycker förskollärarna vikten av att arbeta språkligt medvetet. Det lekfulla lärandet framhävs. Ett språkligt medvetet förhållningssätt i vardagliga samtal med barnet lyfts fram som en betydelsefull aspekt för språkutvecklingen, likaså en god relation mellan vuxna och barn. Det som skiljer de båda förskoleformerna åt kan enligt vår tolkning i huvudsak förstås genom de olika förutsättningarna. På språkförskolorna går barn som påtagligt har stora språksvårigheter, således finns enligt intervjupersonerna ett tydligt strukturerat språkligt fokus både beträffande arbetssätt och förhållningssätt. Hög personaltäthet och lågt barnantal är karaktäristiskt för språkförskolorna. Förskollärare och en logoped arbetar direkt med barnen. Det pedagogiska arbetet läggs upp utifrån vad logopeden kommer fram till i sina tester. Förskollärarna har även kontinuerlig handledning med logopeden

Abstract Ann-Kristin Mortensen &amp; Susanne Williamsson Pedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö. En intervjustudie om barns lärande i förskolan Teachers’ awareness of children’s learning environment. An interview study about teachers’ awareness of children’s learning environment. Antal sidor: 32 Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon.   Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion.   Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö. Pedagogerna var medvetna om att deras intentioner att följa läroplanen inte alltid fullföljdes. Vi är övertygade om att det är viktigt att pedagogerna får ny information och forskning kring barn i förskolan för att förstå och bli motiverade att genomföra ett bra pedagogiskt arbete.

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet. Förskollärarna i studien vill även styrka sitt uppdrag för föräldrar genom att påvisa att finns styrdokument som de ska följa. Det vi också sett i resultatet är att förskollärarna alltmer vill släppa fokuset på det enskilda barnets utveckling och i stället se till vad verksamheten kan förbättra eller förändra. Förskollärarna betonar även sin egen roll i detta. Förskollärarna betonar dessutom att samarbetet mellan hemmet och förskolan är viktigt.

Syftet med denna undersökning har varit att granska några föräldrars tankar kring genus- och jämställdhetsarbete i förskolan. Med hjälp av enkäter och intervjuer har vi samlat in vårt empiriska material. I enkätundersökningen var deltagandet lågt vilket kan tyda på ett svalt intresse för dessa frågor bland föräldrarna. Intervjupersonerna var dock av den uppfattningen att genus- och jämställdhetsarbete i förskolan är något av stor vikt. Intervjupersonerna var eniga både vad gäller den negativa inställningen till enkönade grupper i förskolan och vikten av förebilder av båda könen bland förskolans personal. Alla föräldrar betonade samhällets och miljöns påverkan på barnens subjektivitetsskapande även om en del menade att det också finns betydande biologiska skillnader mellan flickor och pojkar. När vi bearbetade vårt empiriska material och studerade föräldrarnas uttalanden på djupet tyckte vi oss dock kunna se att samhällets rådande föreställningar om könen som två olika sorter ofta lyser igenom. Vi tror att det är svårt att tänka bortom den rådande diskursen om könen men menar att en viktig del av genus- och jämställdhetsarbetet handlar om att synliggöra de rådande föreställningar som finns och diskutera vad de kan innebära i praktiken. The purpose of this survey has been to relate some parents’ thoughts regarding gender and equal opportunity for boys and girls within the preschool program. Our empiric data was collected through questionnaires and interviews. The result of completed and returned questionnaires was lower than expected which may indicate a slackened interest in the topic among the parents. The interviewees however, were in general of the opinion that the gender and equal opportunity within the preschool are of great importance. The interviewees as a group preferred gender mixed groups to single sex groups for their children and also emphasized the importance of both male and female teachers. Even though some parents thought there may be significant biological differences between boys and girls the parents stressed the influence of society and environment on children’s creation of their subjectivity. After a deep review of the collected data, it appears that the general view of the sexes as two different kinds is affecting the parents in their thoughts. We believe that it is difficult to reach beyond the present discourse about the sexes. According to us, it is however important to keep the gender and equality discussion alive and relate common views and opinions with what they can lead to in practice.