Inledning Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring. Syfte Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete. Metod Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige. Resultat Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

Inledning Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens? 2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen? Metod Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost. Resultat Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.

Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar om sitt eget inflytande i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte utgick vi från två frågeställningar som var: Vad uttrycker barnen möjliggör deras inflytande i förskolan? Samt: Vad uttrycker barnen begränsar deras inflytande i förskolan? Studien är gjord utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio barn från två olika förskolor. Vår förhoppning med studien var att presentera en liten del av hur barn betraktar världen i förskolan och grunden i problemområdet var barns syn på sin tillvaro och på sitt eget inflytande i verksamheten. Det barnen uttryckte som möjligheter för inflytande resulterade i des-sa fyra kategorier: Leken, deras födelsedag, påverka pedagogers val samt pedagogers frånvaro blir barns infly-tande. Aspekter som kunde begränsa barnens inflytande landade i dessa fyra kategorier: Rutinbundna situationer, regler, önskan om att ha inflytande samt pedagogerna bestämmer. Vi har förstått det som att leken i förskolan kan vara central för barns inflytande, då vi tolkat att barnen främst i leken uppfattar sig ha inflytande. Begränsningarna för barns inflytande har en stor plats i resultatet, då vi kunde förstå att barnen hade mycket att säga om vad som kan sätta gränser för deras inflytande i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Syftet med denna studie är undersöka hur vi i förskolans värld kan skapa aktiviteter som bidrar till handlingsberedskap hos barn, gällande frågor som rör hållbar utveckling. Studien har utförts med delaktiga observationer som främsta metod, där bildvisning har använts för att introducera och väcka barnens intresse för olika hållbarhetsfrågor. Studien utgår från barnens intresse, beskrivningar och förståelse där handlingsberedande aktiviteter gällande nedskräpning iscensatts för att skapa medvetenhet hos barnen. Studien vilar på en livsvärldsfenomenlogisk grund men tar också avstamp i den sociokulturella teorin om barns lärande. Studiens resultat har tematiserats och visar att barnens förståelse för hållbarhetsfrågor är omfattande. Barnen beskriver och relaterar till omvärlden utifrån de fenomen som framstår som viktiga i deras livsvärld, där normen om rätt och fel, människans skuld och ansvarstagande betonas. / The purpose of this study is to investigate how we in the preschool environment can create activities that contribute to action readiness for children, regarding issues related to sustainable development. The study has been performed with participatory observations as the primary method, where image display has been used to introduce and awaken the children's interest in various sustainability issues. The study is based on the children's interest, descriptions and understanding where action-preparatory activities regarding littering have been staged to create awareness for the children.The study rests on the lived-world phenomenological foundation, but also takes root in the socio-cultural theory of children's learning. The study's results have been thematised and show that children's understanding of sustainability issues is extensive. The children describe and relate to the outside world true the phenomena that appear to be important in their world of life, where the norm of right and wrong, human guilt and responsibility is emphasized.

Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde. Det framgår att det är det medvetna arbetet med teknik, benämnandet och synliggörandet av teknik för barnen, som de saknar i sin verksamhet. Flertalet av förskollärarna tror att teknik som ett prioriterat mål i kommunen, skulle innebära kompetensutveckling som i sin tur skullemedföra att teknik skulle få mer utrymme och synliggöras i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver också Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen är att ta reda på och redovisa hur miljön på hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna på des-sa två förskolor ser på betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och läran-de.METOD:Metoden består av att en övergripande self-report fråga lämnats ut till 12 pedagoger i två olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesätt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de två praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesätt.

Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad dyslexi är, vilka tendenser som kan leda till dyslexi hos barn, hur pedagoger redan tidigt kan sätta in resurser och vilka arbetsmetoder kan användas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vår teoretiska utgångspunkt utifrån Vygotskijs teorier kring lärande.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att undersöka om pedagoger redan i förskolan kan upptäcka tendenser till dyslexi hos barn utifrån några specialpedagogers perspektiv. Vi vill också ta reda på om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialpedagoger från tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vårt intervjuresultat fick vi fram att specialpedagogerna anser att det finns lite kunskap om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi på förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ”språktänk”. Flera av respondenterna tror att man redan i förskolan kan se tendenser till läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna beskriver att genom rim och ramsor, ordförråd och uttal kan man se om de kommer att få svårigheter med språket, men merparten tror inte att man kan se om barnen kommer att få diagnosen dyslexi. / Program: Lärarutbildningen

Empati är en medfödd förmåga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, genom att känna igen känslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmåga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling är det viktigt att personalen ger stöd i de känslomässiga situationer som sker på förskolan. Det är också viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra människor. Barnet behöver stöd av vuxna på förskolan som bekräftar barnets känslor. Att arbeta med känslor är grunden till barns empatiutveckling. Förstår man sina egna känslor är det lättare att också förstå andras. Att känna empati för andra människor kan vara till hjälp för att lösa konflikter, barnet använder då sin förmåga att se till andras behov. Leken är viktig för barns utveckling, i leken bearbetar barnet starka känslor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan stödjer barns utveckling av empati. Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur resonerar pedagogerna kring empati? Hur arbetar dessa pedagoger med att främja barns empatiska förmåga?Studien är av kvalitativ karaktär där jag tagit reda på fem pedagogers tankar och åsikter genom att göra intervjuer. Respondenterna har genom öppna frågor fått möjligheten att tala fritt om sina erfarenheter av att ge stöd till barns empatiska förmåga.Resultatet visade att barn är empatiska individer som visar omsorg och ger varandra tröst vid svåra och känslomässiga situationer. Leken och det sociala samspelet bidrar till att barnet utvecklar empati och visar omsorg för varandra. Barn är kompetenta men behöver vuxna förebilder som ger stöd och vägleder dem i nya situationer. Vissa av pedagogerna berättade att det är viktigt att bekräfta barns känslor och ta dem på allvar, genom att samtala med barnet. En av informanterna önskade att det skulle finnas mer tid till att samtala med varje barn till exempel då en konflikt uppstår. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundPortfolio används för att synliggöra barns lärande och utveckling för barn, förskollärare och föräldrar. Portfolion är ett hjälpmedel för att kunna följa barns lärandeprocess. Genom samspel med förskolläraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion få syn på sitt eget lärande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lärande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats. Litteratur som utgår frånportfolio, dokumentation samt barns lärande och utveckling i förskolan har används ibakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med portfolio i förskolan. Studien behandlar även varför förskollärare arbetar med portfolio, hur de arbetar med den samt vilken funktion den har i förskolan.MetodStudien är kvalitativ och kvalitativa intervjuer har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Sju förskollärare från fem olika förskolor som på olika sätt uttryckt att de arbetar aktivt med portfolio har intervjuats.ResultatFörskollärarna menar att det är viktigt att det finns en tydlig tanke bakom portfolioarbetet på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna anser att syftet med portfolion är att barn ska få syn på sin egen utveckling och sitt eget lärande. Det lyfts även som betydelsefullt att portfolion ska spegla det enskilda barnets personlighet och intressen. Förskollärarna i studien menar att samspel ofta uppstår mellan barnen kring deras portfolio. / Program: Lärarutbildningen