I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att genom reflexiva intervjuer undersöka hur fem förskolelärare upplever sina förutsättningar att utföra sitt uppdrag efter arbetsplatsens ramfaktorer. Detta genom att de själva reflekterar över deras konkreta möjligheter och erfarenheter på arbetsplatsen. Syftet och dess frågeställningar sammankopplas med tidigare forskning och det ramfaktorteoretiska perspektivet som belyser förskolelärares möjligheter på arbetsplatsen efter de olika ramar som råder. De reflexiva intervjuerna utfördes under höst och tidig vinter 2022 med fem legitimerade förskolelärare från olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visade förskolelärarnas perspektiv på sin egen arbetsmiljö och hur faktorer så som administrativa arbetsuppgifter, tillgång till lämpliga vikarier, barngruppsstorlek med mera har en direkt inverkan på deras förmåga att utföra sitt arbete utan att påverkas negativt av stress och stressrelaterade besvär. I den avslutande diskussionen framgår svaren på forskningsfrågeställningarna samt hur förskolelärarnas uppfattning kring sin arbetsmiljö kan förklaras med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp.

The purpose of this study was to examine how you can work with technology in preschool and how the staff describes what technology in preschool can be.   Surveys with both open and closed response options were used and 52 preschool staff answered the questionnaire. The survey was made on paper because I wanted to go to the different preschools personally and hand over the questionnaires and at the same times describe what the study was about and why I did it.   The result of the study shows that preschool staff´s perception of technology varies. What separates the answers is about motivation and knowledge of technology. The answers vary from describing technology extensively with, to only describe technology with one word, such as: puzzle. The result shows that there are no big differences between the categories in the answers to the open questions, but there is a little difference in the questions with closed answers. The open question is about what technology is and how to work with it. The closed questions are about knowledge and security when working with technology.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans personal i två kommuner arbetar med hållbar utveckling samt vilka arbetsmetoder som används i verksamheten. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är aktiva i förskolan. Studiens resultat är att förskolans personal arbetar med samt har kunskap om alla dimensionerna i hållbar utveckling. Arbetet genomsyrar verksamheten både omedvetet samt medvetet, dock var den ekologiska dimensionen den tydligast framträdande i studien. Vi kom dessutom fram till att barns meningsskapande uppmärksammades av förskolans personal i samspel med varandra genom samtal, barn mellan barn samt barn mellan vuxen samt såg de barnens lärande om hållbar utveckling via olika verktyg som finns tillgängliga inom verksamheten, dessutom är det talade språket grundläggande i lärandet för hållbar utveckling. Slutligen såg vi inte någon större skillnad mellan de två kommunerna i arbetet mot lärande för hållbar utveckling dock hade den mindre kommunen störst fokus på den ekologiska dimensionen medan det i den större staden fanns ett tydligare fokus på samtliga dimensioner samtidigt då de använde sig av fler verktyg för arbetet med hållbar utveckling.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

No description available.

No description available.

Matematiken är ett av inslagen i förskolans verksamhet och i förskolans läroplan (Skolverket, 2010) betonas att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar. I läroplanen betonas också att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare synliggör den matematiska undervisningen i sin verksamhet. I denna studie valdes intervju som metod där sju förskollärare från olika förskolor intervjuades. Studiens resultat visar olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder sig av i sin matematiska undervisning. Det framkom att förskollärarna till stor del synliggör matematiska begrepp och antal, medan matematisk problemlösning förekom i mindre skala.

Det finns många olika profiler på förskolor, något som gör att läroplanen realiseras på olika sätt. I denna studie har förskollärare från mer traditionella förskolor undersökts, detta med utgångspunkt i hur de realiserar målen och riktlinjerna från läroplanen i de naturorienterande ämnena. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med bildstöd. Detta gjordes genom intervjuer med sex förskollärare, intervjuerna genomfördes med informanter från 6 olika förskolor som alla ligger i samma kommun. Analysen har genomförts genom att kategorisera informanternas svar. Resultatet visar att förskollärarna vill arbeta mycket utomhus i skogen och att de har krav på sig att arbeta där. Den tolkning som har gjorts är att för att realisera de mål och riktlinjer som finns i läroplanen måste förskollärarna ut i skogen, det har även visat sig att förskollärarna har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärandet, något som setts vara avgörande för hur läroplanens mål och riktlinjer sedan realiseras. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.