Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som även skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades på själva byggnadens gestaltning samt hur den placerades på platsen för att på bästa möjliga sätt samarbeta med kontexten.  Då terrängen är väldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. Själva förskolans privata delar fick ligga i suterräng på parknivå, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna så som restaurang/kök samt dansstudion placerades på gatuplan. När det gäller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrån praktikalitet samt ljusinsläpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i två flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, där de yngre barnen, 1-3 år, placerades längst med spåret, och de äldre barnen, 4-6 år, placerades in mot Tantolunden. Dessa två flyglar omfamnar en mindre innergård som formges för de yngre barnen, och det utvändiga rummet hänges till de äldre. På gatuplan delas programmet in i två separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum. Naturligt fallande placeras den senare volymen längsgående med Ringvägen, och den första får överdäcka parkplanets flyglar, och skapar en portis in mot innergården. Båda volymerna kragar ut över spåren, där dansstudiovolymen kragar hela 13 meter. En lite lägre volym kopplar dessa samman samt tillgängliggör takplanet för allmänheten. / For my Bachelor degree, I chose to create a preschool, which would include public spaces as well. Focus was placed on the conformation and positioning on the given plot for the best possible interaction with the context.             Since the terrain is far from plain, this fact was used to elucidate the planar programming. The private parts of the preschool were placed in souterrain on park level, with an open facade towards Tantolunden and the personnel area and the more public parts such as the restaurant/kitchen and the dance studios were placed on street level.             When it comes to programming the individual levels, practicality and light intake was prioritized. The park level, with the preschool parts was divided into two wings with a connecting studio/corridor, with the younger children, 1-3 year olds, were placed along the train tracks, and the older children, 4-6 years olds, were closer in towards the park itself. These two wings create a inner courtyard which will be designed for the younglings, and the outer, remaining room is designated for the older children.             On the street level, the program is divided into two separate truss carried volumes, where one hosts the dance studios and the other the restaurant, entrances and the personnel areas. It is only natural to place the later one along the street and the dance studios are placed on top of the two wings, creating a port into the inner courtyard. Both the volumes are cantilevers over the train tracks, where the dance studio volume hangs out as much as 13 meter. A smaller lower volume connects the two together and enables the public to access the roof level.

Sammanfattning  Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och förutsättning i arbetet med flerspråkighet. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes i två kommuner (Tierp och Husby i Stockholms kommun). I Husby är flerspråkiga barn majoritet medan i Tierp är flerspråkigt barn minoritet. I delstudie ett har förskollärarna en positiv inställning och anser att flerspråkighet är en resurs. Förskollärarna belyste att ekonomiska förutsättning begränsar arbetet med flerspråkighet. De nämnde även att de använder olika redskap såsom digitala verktyg, kroppsspråk och bildstöd för att skapa ett inkluderande samt språkutvecklande lärmiljö. De positiva aspekterna som framkom i intervjufrågorna var att förskollärarna använder språkkartläggning och får stöd av vårdnadshavare genom att få tips på sagor, musik och olika ord samt begrepp på barnen modersmål. Vi analyserade empiriska data utifrån ett sociokulturellt, normkritiskt, interkulturellt och transspråkande perspektiv. I delstudie två visar resultatet att förskollärarna uppmuntrar barn att prata på sitt modersmål i det dagliga arbetet och att alla språk är lika värdefulla. Förskollärarna i delstudie två var till mestadels överens med förskollärarna i delstudie ett om betydelsen av att använda de olika redskap såsom böcker och digitala lärresurser. Förskollärarna påpekade att språkkartläggningen bidrar till en djupare kommunikation med vårdnadshavare där de upptäcker föräldrar ofta inte aktivt använder modersmålsspråket hemma. De negativa aspekterna som förekom i studien var att förskollärarna berättade att man inte hinner med att arbeta med alla barns modersmål på grund av tidsbrist samt att även kompetensbrist är en faktor i dessa verksamheter. I denna delstudie skedde analys det insamlade materialet utifrån ett sociokulturellt, normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används i olika lärmiljöer på ett flertalförskolor i en kommun. Lärplattan är idag ett verktyg som både förskollärare och barnskötareanvänder i verksamheten bland barnen på förskolan. Digitala verktyg är för barnen idag ettcentralt och vanligt arbetsverktyg som inte längre är en fråga om det ska användas i förskolaneller inte, utan hur det ska arbetas med i förskolan.Metoden som används i studien är intervjuer med sex respondenter, både förskollärare ochbarnskötare. Det insamlade materialet utifrån intervjufrågorna har tolkats och sammanställts istudiens resultatdel.Resultatet visar att lärplattan som används av pedagogerna ses som ett komplement med bådefördelar och nackdelar. Fördelarna är att lärplattan kan göra arbetet lättare för pedagogerna i denpedagogiska verksamheten, ta bort administrativt arbete och att flera barn kan interagera medverktyget samtidigt oberoende av om de har språket eller inte. Nackdelar kring lärplattan är attden medför mycket oro över hur den påverkar barnens inlärning. Många pedagoger saknarkunskap för verktyget och väljer att låta den ligga vilket då resulterar i att lärplattan blir enbarnvakt istället för ett verktyg för lärande.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod synliggöra för förskollärares upplevelser och tankar om planerad undervisning i utomhusmiljön. Utifrån semistrukturerade intervjuer samlades erfarenheter från åtta förskollärare in och lade grunden för studiens empiri. Mot bakgrund av tidigare forskning samt ramfaktorteorin analyserades det transkriberade och bearbetade resultatet i syfte att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar således att planerad undervisning upplevs enklare att bedriva inomhus där miljön begränsas av fysiska ramar, att den undervisning som bedrivs utomhus till största del är spontan samt att förskollärares möjlighet till planering av undervisning utomhus påverkas av olika ramfaktorer. Den slutsats som dras är att förskollärare med ett didaktiskt förhållningssätt kan anpassa ramfaktorerna i syfte att i undervisningen nyttja de många fördelar utomhusmiljön har för barns utveckling och lärande, snarare än att låta dessa vara ett hinder för förekomsten av utomhusundervisning.

No description available.

Denna studie handlar om hur nyanlända vårdnadshavare upplever mötet med den svenska förskolan. Intervjuerna fokuserar vårdnadshavare som är eller har varit nyanländ inom de senaste sex åren. Detta för att undersöka hur deras syn på mötet med svenska förskolan har varit och hur deras erfarenheter av den första tiden i förskolan sett ut. Språket innehar en central del i uppsatsen och målet med studien är att få en djupare förståelse för vårdnadshavarnas upplevelser med den svenska förskolan. Samt undersöka om vårdnadshavarna eventuellt upplevt något som saknats i samband med inskolningen. Tanken är att arbetet ska bidra till en mer grundläggande förståelse för hur det känns att vara nyanländ i ett land där mycket är främmande och nytt. Interkulturell teori kommer användas som analysverktyg i arbetet och resultatet av vår undersökning visar att majoriteten av vårdnadshavarna upplevt att mötet med förskolan varit positivt och tryggt. Undersökningen har däremot visat att det funnits svagheter i kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Trots brister i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare, har dialogen fungerat bra med hjälp av kroppsspråket, bilder och annat hjälpmedel som har funnits tillgängligt.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utvecklingssamtal i förskolan och utifrån pedagogernas perspektiv belysa samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal Det har lett till studiens frågor: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal? Jag har genomfört en intervjustudie med fem pedagoger som utfört utvecklingssamtal.  Resultaten visade att pedagogerna är noggranna att förbereda sig inför i utvecklingssamtalet och det är viktigt att bygga relationer. Pedagogerna intar rollen som samtalsledare vid samtalet men behöver ändå vara lyhörda för vårdnadshavares funderingar och deras åsikter. Pedagogerna uttycker samtidigt att utvecklingssamtal är betydelsefullt för barnets utveckling och för verksamheten.

Syftet med denna studie är att erhålla fördjupad kunskap om hur förskollärare ger uttryck åt läroplanens uppdrag angående musik och hur musik som innehåll och som metod används i förskolepraktiker. För att undersöka för detta har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare i lika många förskolor gjorts utifrån följande forskningsfrågor: 1) Hur tolkar förskollärare de mål gällande musik som finns i läroplanen? 2) Hur gör förskollärare för att uppnå dessa mål? Intervjumaterialet har transkriberats, analyserats och presenteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszon, stöttning, kulturellt redskap, mediering samt undervisning. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om läroplanens mål kring musik att de ska undervisa med musik som ett innehåll och de ska använda musik som en metod för lärande i andra ämnen. Många av de musikaktiviteter de gör använder musiken både som ett eget ämne för barnens lärande i och om musik och som metod för annat ämneslärande. Undervisning i och om musik som ett innehåll genomförs av förskollärarna både spontant och planerat genom att skapa, utforska ljud, spela musikinstrument och uppleva olika sorters musik. Undervisning med musik som metod genomförs för lärande i andra ämnen såsom matematik och språk. Musik används även som stöttning i omsorgssituationer. Musik som kopplas med glädje, gemenskap och kommunikation har betonats av förskollärarna under intervjuerna. Kollegialt samarbete och stöd, samt förskollärares kreativitet, intresse och engagemang poängteras av förskollärarna som avgörande förutsättningar för undervisning i musik som metod och innehåll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag ur förskollärares perspektiv, samt ta reda på vilket samarbete förskollärare önskar med specialpedagogen. För att besvara syftet kom vi fram till följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna handledningen de får av specialpedagogen? Vilka framgångsfaktorer framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Vilka utmaningar framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Frågeställningarna synliggör och visar på perspektiv som ger nya sätt att förstå och förklara specialpedagogens arbete i förskolan. En kvalitativ design har varit grunden för studien där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studien har åtta förskollärare intervjuats. Vår analys utgår från två specialpedagogiska perspektiv, relationella och det kategoriska. Resultatet visar att specialpedagogen vid handledning bekräftar förskollärarnas förhållningssätt. Det skiljer sig åt hur specialpedagogen arbetar med att ge stöd, råd och verktyg samt hur arbetsmetoder och verktyg utvärderas. Förskollärarna önskar att specialpedagogen skulle ha mer tid i förskolan för att kunna implementera nya arbetssätt och verktyg. Resultatet tyder på att en specialpedagog i varje förskola skulle kunna skapa en närmare relation till barnet och till arbetslaget.