261 |
Användningen av barnlitteratur i förskolan / The usage of children's literature in preschoolPetersson, Karolina January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion. Intervjuer har gjorts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att barnboken används på flera olika sätt tillsammans med barnen i förskolan. Bland annat används barnboken som underhållning, lugnande medel före och efter lunch samt som en resurs för att utmana barn i deras språkutveckling. Utmaningen kan bestå i att föra diskussioner kring samt dramatisera innehållet i en bok. Barnboken används även till fritt återberättande och olika temaarbeten samt i samlingen. Genom läsning kan barn utöka sitt ord- och begreppsförråd samt få en förståelse för sambandet mellan bild och text. Hur barnlitteraturen används och vilken litteratur som används kan påverka vilken utmaning och utveckling barnen får. Det är av relevans att förskollärare i sitt arbetslag diskuterar syftet med användningen av barnlitteratur på deras avdelning. I vilken utsträckning barn får tillgång till och får möta barnlitteratur påverkar också deras intresse för litteratur samt deras språkutveckling.
|
262 |
Språkutvecklande arbete på förskolan : i relation till reviderad läroplan (1998;2010) / Work regarding speech-development : at preeschool in relation to the revised curriculum (1998;2010)Staf, Katrin, Utterberg, Tina January 2014 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas. För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid. Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation. Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta.
|
263 |
Utanförskap i förskolanCarlsson, Thim, Ravstis, Johanna January 2014 (has links)
No description available.
|
264 |
Bilderbokens roll i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på och arbete med bilderböcker med särskilt fokus på språkutvecklingBolin, Sara, Backström, Malin January 2014 (has links)
Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten. Slutsatsen är att arbetet med bilderböcker och språkutveckling ser väldigt olika ut och att det finns många aspekter och ramfaktorer som påverkar förskollärares arbete med ämnet. Exempel på sådana aspekter och ramfaktorer är tid, resurser, barngrupp, rutiner och aktuella teman.
|
265 |
Lyckligt ovetande eller olyckligt vetande? : En studie om förskollärares perspektiv på genusarbete i förskolanLundmark, Pia, Sjunning, Anna January 2013 (has links)
Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna definierar jämställdhetsbegreppet olika samt lägger olika stor vikt vid genus och jämställdhetsarbete i förskolan. Studien indikerar att förskollärares perspektiv i allmänhet kännetecknas av ett neutralt synsätt gentemot barnen. Generellt visar studien att förskollärarnas perspektiv grundas på ett visst förhållningssätt till genusfrågor gällande miljö, kläder och lekar på förskolan. Dock är förhållningssättet till stor del präglat av personligt intresse och engagemang. Synligt är meningsskiljaktigheterna förskollärarna emellan beträffande hur mycket fokus som bör läggas på genusarbete i förskolan. Resultatet visar en genuskultur som påverkar de intervjuade förskollärarnas möjligheter till genusarbete. Vi presenterar tidigare forskning som visar att det brister i förskollärares genusmedvetenhet. Vi vill veta mer om varför. Vårt bidrag är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt till genus- och jämställdhetsarbete och problematisera spänningsfältet mellan läroplanens jämställdhetsmål och den dagliga pedagogiska praktiken. Studien begränsas av att samtliga informanter är i samma ålder samt vårt subjektiva förhållande till ämnet genus och jämställdhet. Vidare forskning på området kan vara att intervjua en annan kategori av förskollärare, samt att undersöka hur motivationen till att lära sig mer om genus och jämställdhet kan ökas.
|
266 |
Musik i förskolan : Åtta förskollärares syn på hur musiken används i barngrupperna samt i vilket syftePettersson, Susanne, Krusell, Jenny January 2008 (has links)
<p>Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka. Musiken fann vi som ett element för att bevara traditioner och att den ofta uppstår i samlingar som ibland är planerade, men även spontant som i vardagssituationer. Undersökningen visar även att en del av förskollärarna har ett syfte med musiken i arbetet med barnen, bl.a. hänvisade de till barnens språkutveckling. Men en del ansåg sig inte ha något direkt syfte med musiken i arbetet, de ansåg att det var ett redskap som alla andra.</p>
|
267 |
Pedagogens avsikter med surfplattan : En studie om hur surfplattan används på förskolanNore Johansson, Kristina, Söderstrand, Emma January 2016 (has links)
No description available.
|
268 |
Tillgänglighet och inkludering i förskolan : villkor för barn med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningarDahlberg, Cecilia January 2015 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur de inställningar, kunskaper och erfarenheter som finns hos personal inom förskolan påverkar den möjlighet barn med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar har till tillgänglighet och inkludering. Utan tillgänglighet är inte inkludering möjligt och från och med 1/1 – 2015 är bristande tillgänglighet en diskrimineringsform i diskrimineringslagen. Inkludering eller den tidigare benämningen integrering är begrepp som har varit aktuella inom förskola och skola sedan 1960-talet. Begrepp kan få olika betydelse beroende på förförståelse, kunskap och perspektiv vilket innebär att de som arbetar med och runt omkring det funktionsnedsatta barnet på olika sätt påverkar barnets möjlighet till inkludering. Min studie är en kvalitativ intervjustudie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma inom förskolan: två förskolechefer, tre specialpedagoger och två förskollärare. Resultatet har bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats där tidigare forskning och utvalda teorier skapat en förförståelse i analysen av resultatet. Intervjuerna visar en positiv syn och goda intentioner att inkludera barn med motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar i en ordinarie förskola, dock behövs mer kunskap om tillgänglighet. Ofta finns ett fokus på de fysiska anpassningarna i form av att handikappsanpassa verksamheten och att hitta olika löningar för att det funktionsnedsatta barnet ska kunna vara med i den ordinarie verksamheten. Den kommunikativa tillgängligheten tenderar att brista vilket för det funktionsnedsatta barnet kan innebära att barnet förväntas göra sig förstådd med ett kommunikationssätt som inte används av någon annan i barngruppen. Med hjälp av språket reflekterar människor över sina egna handlingar och att inte ha den möjligheten kan försvåra barnets subjektivitet.
|
269 |
"Jag är mamma och du också visst?" : En studie om hur barn gör för att få vara med i lek. / I am mom and you too certainly? : A study of how children do to be involved in play.Andersson, Linda, Andersson Scherling, Maria January 2018 (has links)
Studien undersöker förhållandet mellan sociala samspel i lek och kamratrelationer baserat på tillträdesstrategier. Syftet med vår studie är att undersöka hur barn får tillträde till lek. Det sker genom att observera vilka tillträdestrategier som barnen har framgång med och vilka som används av barnen i deras sociala samspel. Fältobservation med spaltdokumentation används med ett urval av 2 förskolor, motiverat av djupare analys och godkändes av förskolecheferna att fungera som forskningsförskola. En kvalitativ metod används för att vidare analysera lek i observationer. Huvudresultaten synliggör att det är barnens sociala förmågor, som är den största bidragande orsaken till om barnet lyckas använda tillträdesstrategierna. Om barnet i fråga har en negativitet och dominant inställning, minspel, kroppsspråk, icke-verbal och verbal kommunikation blir barnet mindre framgångsrik i det sociala samspelet. Barnet får ingen framgång till lek och lämnar ofta lekområdet efter ett misslyckat tillträde.
|
270 |
Vem är mannen i förskolan? : Den mediala bilden av den manliga pedagogen / What is the role of the male preschool teacher? : The male preschool teacher seen through the eyes of modern societyHallonqvist, Ida January 2017 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mannen i förskolan konstrueras och framställs i nyhetsflödet. Metod: I studien genomförs en kvalitativ analys av nyhetstexter som berör det mediala samtalet kring den manliga pedagogen utifrån tidigare forskning och teori kring genus och maskulinitet utifrån ett diskursanalytiskts perspektiv. Resultat: I analysen tonar det fram olika diskurser som är närvarande i samtalet kring den manliga pedagogen. Av dessa var det tre diskurser som hade störst utbredning i samtalet kring den mannen i förskolan. Dessa var jämställdhetsdiskursen, diskursen kring barns behov och sist men inte minst den diskurs som berörde bilden av mannen i förskolan som en potentiell risk. Mannen i förskolan tilldelas en roll som förebild för både barn, föräldrar och för det svenska samhället i stort. Han fungerar som en symbol för jämställdhet som förväntas säkerställa förskolans framtid. Det återfinns även motstridiga bilder av denna pedagog. Närvaron av hans kropp förväntas dels bidra till att utveckla förskolans verksamhet och professionalisering samtidigt som bristen på samma kropp fungerar som förklaring på varför män är motvilliga till att närma sig eller stanna kvar inom förskolans sfär.
|
Page generated in 0.0391 seconds