• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1873
  • 34
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 1914
  • 1914
  • 665
  • 641
  • 471
  • 461
  • 433
  • 254
  • 240
  • 239
  • 224
  • 204
  • 172
  • 166
  • 155
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
321

Lärarledd fysisk aktivitet i fritidshem : Om fritidslärarnas arbetssätt kring fysisk aktivitet på fritidshemmet / Teacher–led physical activity in leisure centres : About the leisure centres teachers working methods regarding teacher-led physical activity at the leisure center

Berger, Gabriel, Andersson, Casper January 2023 (has links)
Denna studie handlar om lärarledd fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet var att ta reda på hur fritidslärare inkluderar lärarledd fysisk aktivitet i undervisningen på fritidshemmet samt vilka uppfattningar de hade om den. Studiens metoder är kvalitativa och de som användes för empiriinsamling var semistrukturerade intervjuer och öppna icke deltagande observationer. Resultatet visar att fritidslärarna anser att utmaningarna som finns för lärarledd fysisk aktivitet är en begränsad tillgång till idrottshall, att hitta aktiviteter som passar alla, tidsaspekten samt vädret. De intervjuade fritidslärarna är positiva till att hålla i den lärarledda fysiska aktiviteten men nämner att alla anställda på avdelningarna inte är det. Något som genomsyrar fritidslärarnas svar samt våra observationer är att den lärarledda fysiska aktiviteten läggs senare på eftermiddagen. Detta gör att alla elever inte får möjlighet att delta på den. Studien bidrar med diskussionsunderlag till fritidslärare angående möjligheter och utmaningar med lärarledd fysisk aktivitet.
322

Påverkan av fysisk aktivitet under okomplicerad graviditet för fostret, det nyfödda barnet samt kvinnan : en litteraturstudie / The impact of physical activity during uncomplicated pregnancy for the fetus, the new-born baby and the woman : a literature review

Allergren, Anna, Starfeldt, Malin January 2019 (has links)
Vid graviditet sker flertalet kroppsliga förändringar som i kombination med förlegad och felaktig information om fysisk aktivitet kan utgöra barriärer för gravida kvinnor att utföra fysisk aktivitet. Fördelar med fysisk aktivitet avseende fysisk- och psykisk hälsa för befolkningen i allmänhet är väl dokumenterade. Studier visar att flertalet gravida kvinnor inte kommer upp i rekommenderad mängd fysisk aktivitet. I Sverige är det vanligen barnmorskan som vägleder och informerar gravida kvinnor gällande livsstil under graviditet och att stötta och ge individanpassad rådgivning är en central del i barnmorskans arbete. Forskning visar att barnmorskors kunskaper om fysisk aktivitet under graviditet är bristfälliga. Syftet var att belysa den medicinska påverkan av fysisk aktivitet under okomplicerad graviditet för kvinnor, foster och nyfödda barn. En litteraturöversikt har gjorts där sökning av artiklar genomförts i databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultatdel utgörs av femton kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008 och 23 januari 2019, samt fyra kvantitativa artiklar funna med manuell sökning. Det sågs ingen negativ inverkan på barnets vitalparametrar efter en och fem minuters ålder, inte heller någon skillnad mellan andelen vaginala födslar jämfört med kejsarsnitt kunde ses då kvinnan utfört fysisk aktivitet under graviditeten. Fysisk aktivitet hade en positiv inverkan på viktökningen, vilken blev mindre samt att viktnedgången postpartum underlättades om kvinnan varit fysisk aktiv under graviditeten. Även kvinnans psykiska välmående ökade samt att durationen av förlossningen blev signifikant kortare om kvinnan varit fysisk aktiv under graviditeten. Det finns inte någon risk med att rekommendera fysisk aktivitet till friska kvinnor med en okomplicerad graviditet. Dock bör fysisk aktivitet över 90 procent av den gravida kvinnans maxpuls undvikas.
323

Intresset för fysisk aktivitet - en jämförelse mellan elever i årskurs fem på två skolor med olika inriktningar. The interest of physical exercise - a comparison between students in 5th grade at two schools with different concentrations

Petrusic, Therese January 2008 (has links)
Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. / The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.
324

Intresset för fysisk aktivitet - en jämförelse mellan elever i årskurs fem på två skolor med olika inriktningar

Petrusic, Therese January 2008 (has links)
Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ”Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?” För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet.Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa. Resultatet på undersökningen visar att elever på en hälsoinriktad skola har ett större intresse för fysisk aktivitet och är mer aktiva på sin fritid än de elever som går på en skola utan hälsoprofil. Man kan även se en viss skillnad mellan pojkars och flickors idrottsintresse, men inte så stort som det visats i andra undersökningar. / The main purpose with the essay was to prove a hypothesis and to see if students in fifth grade at a school with a health profile affects to a more physical active spare time than the students that are going to a school without a health profile. Another purpose was to see if there was a difference between girls and boys when it comes to sport interest. The main question is “How do the student exercise habits in the spare time differ at a school that concentrates on health compared to a school that does not concentrate on health?” To get an answer on this question a survey was made on 70 students in fifth grade at two different schools. Thereafter interviews were made on seven random chosen students at the health school to get some more information on what motivates them to physical activity. Through literature examination I found some earlier research that was made and also what the school laws requirements and goals are when considering the subject sports and health. The results from the research shows that the students at a school that aims on health has a bigger interest in physical activity and are more active in their spare time than students who are at a school without a health profile. You could also see a certain difference between boys and girls sports interest, but not as big as it has shown in some other researches.
325

Fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta inom rättspsykiatrin : En kvalitativ intervjustudie / Physiotherapists experiences of working in forensic psychiatric care : A qualitative interview study

Myrén, Lucas, Dahlqvist, Eric January 2023 (has links)
Bakgrund: En person som lider av psykisk störning och har begått ett allvarligt brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård, enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Rättspsykiatrisk vård har som syfte att förbättra patienternas välbefinnande och psykiska hälsa, som i sin tur ska leda till att återfall av brott inte sker. Tidigare forskning belyser patienters delaktighet och låga fysiska aktivitetsnivå som en utmaning i vårdandet av patienterna. Studier har visat på värdet av fysioterapeutiska insatser och hur det kan bidra till att förbättra den fysiska statusen, kognitiva funktioner, samt minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar hos patienter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom rättspsykiatrin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har genomförts. Fyra stycken verksamma fysioterapeuter inom rättspsykiatrin rekryterades genom ett ändamålsenligt urval. Intervjuerna genomfördes och spelades in över Zoom. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa analysprocessen resulterade i fyra stycken kategorier “Tid och erfarenhet utvecklar fysioterapeutens specialkompetens”, “Teamet har en viktig roll för vårdprocessen”, “Utmaningar i mötet och vid behandling av patienter” och “En utmanande arbetsmiljö”. Konklusion: Resultatet visar på att arbetet inom rättspsykiatrin är komplext och att det finns många delar som har betydelse för att kunna ge en bra vård för patienterna. Viktiga delar som lyftes fram var: samarbete med andra professioner i teamet, ett lugnt bemötande, anpassad kommunikation, fysisk aktivitet, levnadsvanor, utmaningar med följsamhet och motivation samt säkerhetsmässiga aspekter.
326

Upplevelser av att utföra fysisk aktivitet vid hjärtsvikt / Experiences of performing physical activity in heart failure

Forsgren, Camilla, Hansson, Peter January 2023 (has links)
Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar ca 2% av Sveriges befolkning och antalet drabbade ökar. Egenvård är viktigt för hjärtsviktspatienter då det minskar risken för försämringar av tillståndet och återinläggning på sjukhus. Fysisk aktivitet är en viktig del av egenvården men är underutnyttjad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av att utföra fysisk aktivitet som egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Databassökningarna gjordes i Pubmed och Cinahl. Nio kvalitativa studier granskades enligt Olsson & Sörensen bedömningsmall för kvalitativa studier. Studierna analyserades sedan med Fribergs femstegsmodell och sammanställdes. Resultat: Utifrån analysen bildades två huvudkategorier med tillhörande sju underkategorier. De huvudteman som bildades var; Stödjande faktorer som möjliggör egenvård och Faktorer som försvårar egenvården. Konklusion: Vad personer med hjärtsvikt behöver för att fysisk aktivitet som egenvård skall utföras har flera aspekter kopplat till sig och handlar till stor del om individanpassad information och att uppleva ett stöd från vårdpersonal, anhöriga och andra i samma sits. Vidare forskning inom området av upplevelser av fysisk aktivitet vid hjärtsvikt bör utföras i syfte att vårdpersonal kan tillhandahålla verktyg och stöd som gynnar patientens egenvårdsförmåga. / Background: Heart failure affects about 2% of the Swedish population and the number of people affected is increasing. Self-care is important for heart failure patients as it reduces the risk of deterioration of the condition and readmission to hospital. Physical activity is an important part of self-care but is underutilized. Aim: Describe people's experiences of performing physical activity as self-care in heart failure. Methods: A qualitative literature study was conducted. The database searches were done in Pubmed and Cinahl. Nine Qualitative studies were reviewed according to the Olsson & Sörensen assessment template for qualitative studies. The studies were then analyzed using Friberg’s five-step model and compiled. Results: Based on the analysis, two main categories with seven subcategories were formed. The main themes formed were; Supportive factors that enable self-care and Factors that hinders self-care. Conclusion: What people with heart failure need in order to perform physical activity as self-care has several aspects linked to it and is largely about individualized information and experiencing support from healthcare professionals, relatives and others in the same situation. Further research in the area of experiences of physical activity in heart failure should be carried out in order for the healthcare professionals to provide tools and support that favor the patient’s self-care ability.
327

Fysisk aktivitet och ländryggssmärta hos studenter inom institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet : en enkätstudie / Physical activity and low back pain in students within the Department of Health, Education and Technology at Luleå University of Technology : A survey study

Montin, Staffan, Wigren Fransson, Daniel January 2022 (has links)
Introduktion: WHO rekommenderar 150 till 300 minuters måttlig fysisk aktivitet i veckan. Vår population blir i allt större utsträckning otillräckligt fysiskt aktiva och spenderar sin tid mer stillasittandes. Detta globala hälsoproblem omfattar även studenter i stor utsträckning. Man har i studier kunnat påvisa ett samband mellan fysisk inaktivitet och ländryggssmärta. Livstidsprevalensen av ländryggssmärta är idag så hög som 84 % och påverkar individen i stor utsträckning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysisk aktivitet samt prevalensen av ländryggssmärta hos studenter inom institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med hjälp av en enkät, där frågorna utgick från International Physical Activity Questionnaire samt riktlinjer för frågor om ländryggssmärta. Resultat: Av totalt 567 utskickade enkäter svarade totalt 79 studenter inom sektionen för hälsa, lärande och teknik. Deltagare i studien utgjordes av fysioterapeutstudenter och arbetsterapeutstudenter, totalt sett spenderade fysioterapeutstudenterna mest tid på hälsofrämjande fysisk aktivitet. 36 stycken deltagare hade upplevt ländryggssmärta under de senaste 4 veckorna. En skillnad kunde ses i den totala hälsofrämjande fysiska aktiviteten mellan de som hade upplevt ländryggssmärta och de som inte gjorde det. Konklusion: Studien påvisade att majoriteten av deltagarna uppfyllde WHO rekommendationer för fysisk aktivitet i minuter. Prevalensen av ländryggssmärta var 50 % bland deltagarna, där majoriteten var arbetsterapeutstudenter. En direkt koppling mellan mängd fysisk aktivitet och ländryggssmärta kunde inte påvisas. Mer forskning behövs gällande studenter inom medicin och deras aktivitetsnivå och prevalens av ländryggssmärta.
328

Upplevelse av motivation till fysisk aktivitet relaterat till bröstcancerbehandling : En kvalitativ litteraturstudie / Experience of motivation to engage in physical activity in relation to breast cancer treatment : A qualitative literature review

Eriksson, Britta, Olsson, Sofia January 2023 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos kvinnor. Fysisk aktivitet (FA) kan minska mortaliteten och lindra flera av behandlingsmetodernas biverkningar. En stor del av patienterna når inte upp till de rekommenderade nivåerna av FA, varför motivationsfaktorer och hinder är relevanta att undersöka. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av motivation till FA relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades nio artiklar som analyserades induktivt och systematiskt. Resultat: Fyra huvudkategorier utformades; fysiska faktorer, såsom biverkningar och samsjuklighet; psykologiska faktorer, exempelvis rädsla och uppfattningar; samt sociala faktorer som familj och vänner och professionell hjälp; och typ av fysisk aktivitet, alltså vad som föredrogs av patienterna. Konklusion: Faktorerna som påverkar bröstcancerpatienternas motivation till fysisk aktivitet är många, men några av de viktigaste är korrekt information och individanpassning. Detta är något som fysioterapeuten med sin unika kompetens kan bidra med.
329

Fysisk aktivitet i kombination med heltids- eller deltidsarbete

Rådström, Tess, Börjesson Vikergård, Adam January 2024 (has links)
In Sweden, about 60% of the working population works full-time (SCB, 2016). With a full-time job, it can be challenging to find time to be physically active, which is an important aspect of human well-being. According to Miller et al. (2016), physical activity has a positive effect on health. Being physically active prevents, for example, cardiovascular diseases, diabetes, and stroke.The purpose of this study is therefore to investigate people’s physical activity habits, especially related to work. In the thesis, the study will answer three important research questions on the subject using a quantitative survey, as we want to gather many responses in a short period. We sent out the survey to people in our vicinity and also posted it on our social media to gather more responses. The results were then analyzed in SPSS to compile the respondents' answers.The study is a quantitative study and 32 people participated in the survey, 18 (56.2%) were men and 14 (43.8%) were women.The results mainly show that people with a full-time job find it stressful and difficult to be as physically active as they would like to be. In a question regarding whether respondents feel tired before or after work, there is a clear correlation with those who reported working full-time.The results also show that women are more motivated to be physically active than men. Additionally, work hours significantly affect how respondents perceive their motivation, with the majority of respondents working daytime feeling more motivated to be physically active compared to those working evening shifts or shift work. From the results, we can conclude that people with full-time jobs feel less motivated to be physically active compared to those working part-time, and that work hours play a significant role in motivation.Keywords: health promotion, physical activity, stress
330

Framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet

Svensson, Jens, Thawonsuk, Khemmatat January 2017 (has links)
Ett problem vid rekommendation om fysisk aktivitet, är att vissa patienter inte tar till sig detta. Syftet med uppsatsen är att identifiera framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Axelssons analysmodell (2012, ss. 203-219). I resultatet framkommer tre teman som bidrar till framgång i samband med rekommendation om fysisk aktivitet. De teman som presenteras är Timing i TTM, Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept. Genom att tillämpa dessa framgångsfaktorer, ökar möjligheten att patienten följer rekommendationen om fysisk aktivitet. Fortfarande råder det en negativ attityd gentemot FaR bland sjuksköterskor. Grunden till detta ligger bland annat i organisationens brister vid rutiner, utförande och uppföljning i arbetet med rekommendationen om fysisk aktivitet.

Page generated in 0.0682 seconds