Syftet med studien är att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas även åt hur man som förskollärare arbetar med främjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som använts för att samla information är i form av en enkät samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkäten och fyra av dessa ställde sedan upp på intervjun. Enkäten bestod av åtta frågor och intervjun baserades på svaren från tre av enkätfrågorna. Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv och tidigare forskning har analys och diskussion utformats. Arbetets olika delar har hela tiden utgått ifrån studiens tre frågeställningar samt syftet. Resultatet visade att alla förskolor som deltog i undersökningen arbetar med inflytande och demokrati men arbetssätten kan se olika ut. Det visade sig även att tolkningen av begreppen var liknande på alla förskolor. Läroplanens mål gällande begreppen används av samtliga vid planering och reflektion men de kommer till uttryck på olika sätt. Arbetet med att främja barns inflytande var synligt på samtliga förskolor.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet,

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt. Styrdokumentens riktlinjer ställs mot barnens beskrivningar för att se om deras intressen om en skola för alla påträffas där. Teoretiska utgångspunkter är en begreppsdiskussion om en skola för alla, styrdokument och tidigare forskning med barnperspektiv från Barnombudsmannen. Studien visar att barn oavsett ålder har många olika tankar om en skola för alla. Återkommande är inflytande, respekt och individuellt anpassad undervisning. Begrepp som även är centrala i styrdokumenten.

Syftet med mitt examensarbete är att se och förstå hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning på högstadiet uppfattas av lärare och elever.För att nå syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lärare från två olika skolor om deras åsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förväntas och hur forskningen ser på elevinflytande. Genom att använda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna från många infallsvinklar.Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion när en problematik finns på skolan och att elevers och lärares uppfattning om inflytande skiljer sig åt och att begreppet får olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande måste tas på allvar och måste öka för att uppfylla styrdokumentens syften.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken.Arbetet ger en översikt över vad som står om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevinflytande.Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar elevinflytande. Lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål. / The purpose of the following essay is to find out what differences, if any, there are between what meanings teachers and students put in the concept of student influence.The essay provides an overview over what can be found about student influence in the various governing documents of the swedish school. By interviewing students and teachers in a minor school on the countryside I have examined what meanings they put in the concept of student influence.My results show that there is room for improvement in the way that student influence is handled in this class and that there are some differences in how teachers and students perceive the student influence. Teachers talk about the informal influence, how the pupils work and what the work with, while the students focus on what the can decide, i.e. the results of their wishes.

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö.I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen. Dessutom undersöks hur nämndordförande inom denna undersökande kommun och förvaltningschefen själva beskrev och kommunicerade konceptets innehåll och målsättningar med tanke på deras påverkan på skolverksamheterna och dess personal.Inom undersökningen genomfördes också en dokumentanalys för att kunna identifierahuvudbegreppen och dess definitioner i konceptets målsättningar och ambitioner. Avsikten var att få en tydligare och djupare uppfattning om ledarnas och pedagogernas förståelse. Intervjustudiens resultat uppvisade stora variationer hos ledarna och pedagogerna avseende deras förståelse av målsättningen med Kunskapsstaden. Förståelsen tycks hänga samman med personernas egna erfarenheter, kunskaper och värderingar samt den situation som respektive skolverksamhet befann sig i. Det kan dock konstateras att de flesta är positiva till Kunskapsstadens grundläggande idéer. Det framgår att själva introduktionen av Kunskapsstaden fungerade mindre bra. Förklaringsfaktorerna hängde samman med brister i kommunikationen mellan förvaltningen och skolorna och ledarnas och pedagogernas upplevelse av "top down"-beteenden. Dessutom vidgades kraven på skolutveckling från ett rektorsområde till att omfatta samtliga rektorsområden inom kommunen. Ledarna och pedagogerna hade uppenbart önskat mer delaktighet i själva utformningen av konceptet Kunskapsstaden. Resultaten understryker att själva konceptet var komplicerat och att drivkrafterna bakom konceptet borde ha tydliggjorts mer. Behovet av en dynamisk dialog är uppenbart hos ledarna och personalen. Tolkningen av trögheten och svårigheterna i början av utvecklingsprocessen tolkades däremot av förvaltningen som svalt intresse hos ledare och pedagoger för skolutveckling. Undersökningen betonar vikten av ledarnas och personalens delaktighet från början avseende större skolutvecklingsprojekt. Det handlar inte bara om intellektuell förståelse av ett utvecklingsprojekts mål och ambitioner utan också om en emotionell mottaglighet. Människorna i en utbildningsorganisation har ett behov av att nyttiggöra de egna kunskaperna och erfarenheterna redan i planeringsfasen.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer. Både vuxna och barn blir intervjuade. Barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. I dagens styrdokument betonas vikten av att inta barns perspektiv och bejaka barns rätt till inflytande och delaktighet där demokrati ska vara grunden. Inflytande, delaktighet och demokrati är begrepp som, i enlighet med styrdokumenten, skall ges en konkret innebörd i den vardagliga praktiken.Resultatet visar att delaktighet och inflytande kommer till uttryck på den förskola som jag har utfört min undersökning på, men att delaktighet är mer förekommande än inflytande. Barn får delta och påverka i små val i förskolans vardag, men inte bestämma.Min slutsats är att det behövs utbildningsinsatser som förklarar begreppen inflytande och delaktighet och som visar på hur man kan arbeta med dessa i praktiken. Även om inflytande och delaktighet kom till uttryck på den förskolan där jag utförde undersökningen på, tror jag att man behöver bli mer medveten om innebörden av arbetet med dessa begrepp.

Föräldrars inflytande i förskolanVi har valt att skriva ett examensarbete där vi presenterar hur föräldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet är att på ett trovärdigt sätt undersöka om föräldrarna är nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka områden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frågade också föräldrarna varför de valt den förskolan som deras barn går i idag. För att nå ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vårt arbete och vi läste även annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkät som vi lämnade ut till föräldrarna på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna hade vi som underlag till intervjuerna som vi gjorde med de sex pedagogerna. I intervjun ville vi att personalen beskrev sina reaktioner på föräldrarnas önskemål om inflytande. Vi kan konstatera att alla föräldrarna i undersökningen känner att de vill ha inflytande och de tycker också att de har det. Inom de områdena vi tog upp i enkäten känner föräldrarna att de idag har mest inflytande över utvecklingssamtalen. Områden som föräldrarna önskar mer inflytande över är utemiljön och måltiderna.Trevlig läsningSara Bärnheim och Ingela Hansson

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i?För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor.Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka. Delaktighet känner de också i leken då de får leka tillsammans med sina kompisar.