Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vad förskollärare har för uppfattningar kring tematiskt arbete i förskolan med utgångspunkter i barns inflytande och syn på lärande. Det har genomförts tio kvalitativa samtalsintervjuer, fem med förskollärare på traditionella förskolor och fem med förskollärare på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Data från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten visar att samtliga förskollärare har en positiv inställning gentemot det tematiska arbetssättet och anser det vara en väsentlig del i att främja barns lärande. Samtliga pedagoger anser att det tematiska arbetet ska utgå från barnens intressen samt att barnen bör ha stort inflytande över och under ett pågående tema. Då resultatet endast påvisar ett fåtal skillnader mellan förskollärarna på Reggio Emilia-förskolorna samt förskollärarna på de traditionella förskolorna dras slutsatsen att kvaliteten på förskolans verksamhet inte avgörs huruvida man har en specifik pedagogisk inriktning eller ej utan hur välfungerande verksamheten är i sig.

Den variationsrika utegården har stor betydelse för barns utforskande, lärande och hälsa enligt tidigare forskning. Men även om en variationsrik utegård finns, så kan andra faktorer påverka barnens tillgång till och inflytande över den. Barn behöver utmanas med ett visst risktagande under säkra förhållanden, och de behöver få göra sina röster hörda, och enligt tidigare forskning kan pedagogens regler och förhållningssätt påverka detta. Vårt syfte var att utifrån barnens berättelser, undersöka om pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till inflytande över sin utegård och sitt utforskande av den. Vi ville lyfta fram barnens tankar om vad de får och inte får göra på utegården, och har därför utgått från barnens perspektiv, detta innebär att det är barnens berättelser och handlingar som lyfts fram i studien. Genom att få förståelse för hur barnen upplever sin situation på utegården, så skapas det också möjligheter till att kunna förändra den. För att ta reda på barnens tankar om ämnet, så använde vi oss av metoden walk and talk, där det är barnen som leder de vuxna runt och berättar om olika platser, och som i vår studie var på barnens utegård. Vi använde oss också av dockan som redskap, som kan vara ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen med barnen. I vår studie intervjuade vi 23 barn mellan tre och fem år, i smågrupper om tre till fem barn i varje. Vårt resultat som grundar sig på barnens berättelser, visar på att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter på utegården, då de ofta inte är närvarande i barnens lek och därmed inte kan tillföra material för att utveckla leken eller utforskandet vidare. Barns inflytande och utforskande påverkas också av satta regler, då dessa stoppar barnens möjligheter till att göra sådant de i stunden vill göra.

Vilan är en vardaglig aktivitet på många förskolor men som det inte forskats så mycket omkring. Däremot så finns det en hel del forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingar. Studiens syfte är att undersöka hur barn kunde vara delaktiga i vilan och dess innehåll samt pedagogers och barns egen upplevelse var av att vila och varför man vilade i förskolan. Undersökningen gick till så att jag observerade barns vila under tre tillfällen, intervjuade fyra pedagoger och hade samtal med åtta barn. Detta gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Det barn kunde vara delaktiga i var att göra olika val som t.ex. val av bok, var i rummet barnet ville ligga eller sitta och bredvid vem. Barnen kunde också ha olika önskemål t.ex. att få se en film, hur lång tid vilan skulle vara eller vilken bok de skulle läsa. Men det var inte alltid barnen fick igenom sina önskemål om vilan och barnen visste inte heller vad de kunde vara delaktiga i. Barnen blev också delaktiga i vilan genom att pedagogerna såg barnens intressen och behov, på så sätt kunde barnen påverka vilan på ett indirekt sätt. På en av förskolorna så röstade barnen om böcker som de skulle läsa vid vilan. Barnen upplevde vilan på olika sätt en del barn tyckte om vilan medan andra barn tyckte den var tråkig, något som pedagogerna också var medvetna om. Pedagogerna menade att vilan har en viktig funktion för att barnen ska få en paus under dagen som är lugnare och tystare. Både kroppen och hjärnan behöver en stunds avkoppling för att barnen ska kunna ladda sina batterier menade pedagogerna. Men vilan kunde också ses som ett tillfälle för lärandet som t.ex. vid högläsning så utökas barnens ordförråd och utvecklar barnens språk. Barnen själva uttryckte att vila är bra för kroppen. / <p>Godkännandedatum: 2016-03-27</p>

Studien undersöker barns perspektiv på sitt inflytande i förskolan och vad inflytande kan innebära för dem. Studien genomfördes genom elva intervjuer på två olika förskolor. Tolkningar av och diskussioner runt resultatet redovisas utifrån John Deweys filosofi om demokrati och utbildning och Loris Malaguzzis teori om det kompetenta barnet. Resultatet diskuterats i relation till de maktstrukturer som barnen möter samt den rådande diskursen på förskolorna. Studien visar att de intervjuade barnen anser att de vuxna har makten att avgöra vad som är tillåtet och inte i förskolan och att det är de vuxna som bestämmer. I några fall beskrev barnen att de också bestämmer, men att det är över saker som faller under definitionen delaktighet snarare än under definitionen inflytande. Barn ansåg sig själva ha inflytande över lekens innehåll, så länge den inte överskrider reglerna för vad som är en passande lek. De ansåg sig även kunna välja huruvida de vill delta eller inte. Resultatet belyser barns önskan om att kunna påverka mer reellt, så som hur verksamheten organiseras eller vad barnen kan ägna sig åt i förskolan.

No description available.

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt uppfattar förskollärare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollärare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollärare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan?   För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen är samtalsintervju, där sex förskollärare och åtta barn är informanter. Intervjuerna har analyserats utifrån George H. Meads teorier om interaktion och Moira Von Wrights teori om det punktuella respektive det relationella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna anser att barns inflytande har förändrats de senaste årtiondena. Förskollärare idag anser sig ha ett större ansvar över att möjliggöra barns inflytande. Det finns både möjligheter och hinder i arbetet med barns inflytande. Resultatet visar att det är i interaktionen mellan pedagoger och barn som möjligheten, men även hinder, skapas.

In this study we had the intention to find out how children in preschool exercise influence during circle-times. We have done observations in three different departments, during circle-time, we have also observed how children can react to exercise influence, at the same time we observed also how the preschool-teachers' acted to promote the children in their effort to gain influence. Three interviews were conducted with the intent to identify the teachers' opinions and means to enhance the children's abilities to exercise their influence. In this study we have concluded that children of all ages needs to have their voice heard and influence their surrounding. Furthermore we have seen that the teachers' action can encourage or hamper the child in its attempts to influence its surroundings. It is paramount the teachers identify the "silent" children, with the aim to assist them in finding "their voice". During this study we found that children can either create a situation in which to impose influence or being presented the opportunity directly by the teachers'. In the ways of creating an influential atmosphere with the children, we’ve noticed that their age is an important factor if the child will be heard when trying to impose influence.

Detta examensarbete syftar till att utöka förståelsen för vad begreppet meningsfull fritid kan innebära i fritidshemmets verksamhet. Vi valde detta område därför att vi upplever en oklarhet i hur begreppet meningsfull fritid kan tolkas och realiseras i fritidshemmets verksamhet. Materialet som ligger till grund för resultatet består av kvalitativa intervjuer med sex verksamma fritidslärare i tre kommuner i Sverige. Resultatet är analyserat med tematiskanalys och strukturerat utifrån de teman som synliggjordes i informanternas utsagor. Av studien framkommer att fritidslärarna anser att barns inflytande tenderar att påverka om de uppfattar sin tid på fritidshemmet som meningsfull. Vidare framkommer det att begreppet meningsfull fritid inte har någon entydig betydelse och kan därför tolkas olika vilket medför att fritidslärare också arbetar med detta på olika sätt. Alla informanter som vi intervjuat är dock överens om att en meningsfull fritid bör utformas utifrån barnens behov och intressen. Resultatet visar även att ramfaktorer begränsar och påverkar barnens möjlighet till en meningsfull fritid. Utifrån vårt arbete drar vi slutsatsen att barns inflytande och delaktighet är betydelsefullt för att de ska uppleva sin tid inom fritidshemmet som meningsfull.

Denna uppsats är ett resultat av mitt intresse av att undersöka valstunden på förskolan ur ett djupare perspektiv. Frågeställningen syftar till att ta reda på varför det finns någonting kallat valstund på förskolan, hur den är utformad och vad intentionen med den är. Vidare väcker det ytterligare frågor hos mig kring vem den är utformad för och vad den leder till. Alla iakttagelser och funderingar smälter ner till grundfrågan om valstunden är utformad som en organisatorisk lösning för vuxna eller om den är till för barnen i syfte att öka deras inflytande och göra dem delaktiga i demokratiska processer. Bakgrunden beskriver utvecklandet av demokrati i allmänhet vilket påverkat synen på barnen och hur detta kommer till uttryck i barnens värld. Vidare belyses värdegrunden förskolan vilar på. Genom att observera valstunden utifrån en fenomenologisk ansats har jag kommit fram till ett resultat. Resultatet visar att valstunden utvecklats av flera olika orsaker, med flera olika behov som grund och med flera olika aspekter att ta hänsyn till. Fenomenet kan med styrdokument som grund motiveras ur flera olika perspektiv och leda till måluppfyllnad, tillgodosedda behov samt utveckling och lärande. Valstunden kan inte ses som en allmängiltig applicerbar metod att tillämpa för allt demokratiarbete, men det kan vara ett av många verktyg att använda vid försök att öka barns inflytande. Diskussionen som baseras på mina tolkningar vilka tagit avstamp från empirin i bakgrunden, den metod jag använt, det fenomen jag observerat, det resultat det givit, angriper komplexiteten kring valstunden. Utifrån det vill jag lyfta bemötandet av barnen som nyckeln till barns möjligheter till inflytande och förverkligande av demokrati.