I denna uppsats studeras medarbetarnas upplevelse av inflytande och delaktighet vid en organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod då syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser. Karl. E Weicks (1995) teori belyser begreppet meningsskapande eller engelskans sensemaking och avhandlar hur människor skapar mening genom nya sammanhang, vilket är högst aktuellt under en organisationsförändring. Utifrån empirin kan slutsatsen dras att det som främjar delaktighet är tydlig kommunikation och information, samt att medarbetare inkluderas i ett sammanhang för att uppleva sig som viktiga och värdefulla medarbetare inom organisationen

I denna uppsats studeras medarbetarnas upplevelse av inflytande och delaktighet vid en organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod då syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser. Karl. E Weicks (1995) teori belyser begreppet meningsskapande eller engelskans sensemaking och avhandlar hur människor skapar mening genom nya sammanhang, vilket är högst aktuellt under en organisationsförändring. Utifrån empirin kan slutsatsen dras att det som främjar delaktighet är tydlig kommunikation och information, samt att medarbetare inkluderas i ett sammanhang för att uppleva sig som viktiga och värdefulla medarbetare inom organisationen.

Abstrakt Syftet med följande studie är att bilda kunskap om det inflytande och dendelaktighet barn i åldrarna 3–5 år har gällande dokumentation i förskolansamt hur barnkonventionen implementeras i arbetet med dokumentation.Vidare så undersöks om asymmetrin mellan barn och pedagoger påverkarinflytandet för barnen samt vilka utmaningar förskollärarna kan se iförskolan angående dokumentation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektivgenomfördes intervjuer och observationer av sex förskollärare fördelade påtvå olika förskolor i skilda kommuner. Analysen genomfördes med hjälp avbarndomssociologi. I resultatet framkommer att barn oftast är delaktiga idokumentationen, men att det finns tillfällen då pedagogerna dokumenterarpå egen hand. Vid de senast nämnda tillfällena påverkas barnens inflytandeav asymmetrin mellan barn och pedagoger. Slutsatsen vi drar är att barnsdelaktighet och inflytande vid dokumentation till stor del beror på vid vilkenförskola, tillfälle och av vilken pedagog, som dokumentationen görs. Sådanvariation finns också i frågan om huruvida barnkonventionens implementerasunder arbetet. Ibland uppstår utmaningar när barns inflytande ställs emotvarandra, eller utmaningar för förskollärarna när de ska ge barn inflytandeoch låta deras röster bli hörda.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks barns inflytande och delaktighet i samlingen utifrån barns och förskollärares reflektioner. Syftet med studien var att undersöka barns och förskollärares tankar om samlingen med fokus på inflytande och delaktighet.   Datainsamlingsmetoder som använts för studien har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där öppna frågor har ställts till förskollärare och barn. I studien har fem förskollärare och åtta barn intervjuats från två kommunala förskolor och en privat förskola. Studien bygger på det barndomssociologiska perspektivet och utifrån studiens centrala begrepp har agens, aktörskap, barns perspektiv och barnperspektiv samt transkribering av de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna, tematisk analys och Shiers delaktighetstrappa analyserats gällande resultatet.   Resultaten i delstudierna visar att barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen, men att den begränsas av förskollärarna då det är förskollärarna som planerar samlingarna och dess innehåll i förskolan. Förskolläraren planerar utifrån barnens intresse och tankar. De vetenskapliga texterna som vi funnit visar liknande resultat som studiens resultat, barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande men det är den vuxne som kan möjliggöra för delaktighet och inflytande.

Syftet med den här studien är att ta reda på förskollärares uppfattningar om vårdnadshavares inflytande i förskolan. I analysen av studien har vi använt oss av Shiers delaktighetsmodell som teori för att tolka resultatet. Detta är en kvalitativ studie med intervju som metod. Vi har intervjuat åtta verksamma förskollärare på åtta olika förskolor och tagit del av deras kunskap kring ämnet. Resultatet visar att den största svårigheten med vårdnadshavares inflytande är brist på intresse från vårdnadshavarnas sida medan möjligheterna till samverkan var många och att samtliga förskollärare försökte ge inflytande och såg det som positivt när vårdnadshavarna utövade inflytande. En konsekvens av att vårdnadshavarna inte kommer med inflytande, är att det blir svårt för förskollärarna att uppfylla de läroplansmål som finns inom ämnet. Studien ger förskollärare en syn på vårdnadshavares inflytande i förskolan.

Denna studie har genomförts i syfte att bidra med kunskap kring förskollärares resonemang när de konstruerar förskolans fysiska inomhusmiljöer samt belysa vad förskolläraren säger om barns delaktighet i processen. Detta har gjorts genom att studera vilka resonemang som blir framträdande då förskolläraren samtalar och diskuterar om barns delaktighet i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 8 yrkessamma förskollärare deltog. För att analysera studiens resultat användes didaktisk teori och Shier delaktighetsmodell samt tillhörande centrala begrepp; öppningar, skyldigheter och möjligheter. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang kan tolkas som medvetna respektive omedvetna i deras beskrivning av det demokratiska uppdraget, den fysiska inomhusmiljön, delaktighet och inflytande. I slutsatsen framhålls att i stor del deltar barnen aktivt, barnen beskrivs som styrande och förskollärare förhåller sig medforskandetill barns perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.

Syftet med denna studie var att ta reda på fritidspedagogers upplevelser om barnen hade inflytande på fritidshemmen samt hur pedagogerna förstärker barnens möjlighet till inflytande i verksamheten. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer då det ansågs mest lämplig för denna studie som handlar om att intervjua fritidspedagoger. Resultatet visade att de 6 fritidspedagogerna som deltog i studien hade olika syn på i vilken mån barnen hade inflytande på fritidshemmet och i vilka demokratiska aspekter fritidspedagogerna arbetade med att införa inflytande. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Maria Ursberg (1996) tre interaktionsstilar. Fritidspedagogerna som deltog i studien var från både Värmlands län samt Stockholms län. Slutsatsen som kan dras är att elevinflytande bör förstärkas ytterligare på fritidshemmet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. De frågeställningar som ställs är: I vilka sammanhang utövar barn sina demokratiska rättigheter? På vilka sätt utövar barn sina demokratiska rättigheter.Studien genomfördes på förskolan Galaxen och har haft fokus på barn i 1–4 års ålder samt pedagoger. Syftet har undersökts genom deltagande observationer och miniintervjuer under fem dagar. De observationer som transkriberats har fokus på barns demokratiska rättigheter. Analysen av data kategoriserades in i två större teman vilka är återkopplade till de frågeställningar som är länkade till studiens syfte. Temana är, i vilka sammanhang barn utövar sina demokratiska rättigheter samt på vilka sätt barn utövar sina rättigheter. Dessa teman redogörs för i resultatet.Resultatet klargör hur barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskolans utomhusverksamhet. Barn utövar sina demokratiska rättigheter i olika sammanhang, i både styrda aktiviteter samt inom den fria leken. Utövandet kunde urskiljas då barnen sökte inflytande eller delaktighet på olika sätt samt när de utövade sina rättigheter genom delaktighet och inflytande i olika sammanhang. Utövandet av barnens demokratiska rättigheter genomfördes på olika sätt, genom sökandet av uppmärksamhet samt genom brytandet av regler. Sökandet av uppmärksamhet skedde genom verbalt och ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk. Slutsatsen av denna studie är att är att barn utövar sina demokratiska rättigheter i förskole-sammanhang som styrda aktiviteter samt fri lek. Barnen utövar dessa demokratiska rättigheter genom verbalt språk men även genom ickeverbalt språk, dvs. kroppsspråk.

För att kunna utveckla arbetet kring elevers delaktighet och möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet har denna studie gjorts med fokus på elevers uppfattning om fenomenet inflytande. Forskning tyder på att elever är missnöjda med sina möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet och att många fritidshem brister i sitt arbete med elevers inflytande. Studien utgår från en hermeneutisk metodologi med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som primärt tillvägagångssätt för insamling av data. Eleverna som deltar i studien är mellan sex till åtta år gamla och inskrivna på något av de två fritidshem studien genomförts på. Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna där den ena skolans elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet via formella inflytandeformer som exempelvis fritidsråd. Den andra skolans elever uppfattar inte sina möjligheter att påverka som tillräckliga och har inte heller några strukturerade former av inflytande för de inskrivna eleverna. Vi har valt att analysera den data som samlats in med hjälp av Robert Harts delaktighetsstege. Analysen visar att den ena skolan ligger på en högre grad av inflytande då eleverna ges möjlighet att utöva inflytande under regelbundna fritidsråd. Den andra skolan arbetar inte i samma utsträckning med elevernas inflytande och hamnar därför på en låg grad enligt delaktighetsstegen. Resultatet för båda skolorna visar att elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet i viss utsträckning men att det också finns förbättringsmöjligheter.