Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet. Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.

Flera företag har använt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anställda, vilket inte är överraskande då passionen och drivkraften att uppnå sina mål är stark hos idrottare. Uppsatsen ämnar därför undersöka om det finns likheter hos säljare på medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansågs föreligga likheter i deras sätt att arbeta och träna. För att i mesta möjliga mån få del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrån Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvåfaktorteori.

Through an examination on a Telemarketing company this paper aim to investigate which relations there is between the level of motivation and performance and how these are related to the factors that are included in Herzbergs two-factor-theory. In this essay we have been using a questionnaire and interview. We have also been able to collect statistics on employees from the Telemarketing company we examine. On the basis of these data we have analyzed which relations there is. The examination shows on relations who mean that the factors Performance and Acknowledgement are the ones that affect the motivation the most, and therefore the level of Performance. The rest of the Motivation factors don’t show any clear relations. Neither did any of the hygiene factors show some relation with the level of motivation and performance. Viewed on the whole we support Herzbergs two-factor-theory even though not all Motivation factors did show on any clear statistically relations. If the loss of some relations is a result of a bad questionnaire from our side, a local deflection or if there is scarcity in Herzbergs two-factor-theory is the best left unsaid. / Genom att göra en undersökning på ett telemarketingföretag syftar denna uppsats till att undersöka vilka samband som finns mellan motivations- och prestationsnivå och hur dessa är relaterade till de faktorer som ingår i Herzbergs tvåfaktorsteori. Datainsamlingsmetoden som vi använt oss av är enkätundersökning och intervju. Vi har också använt oss av insamlad statistik från telemarketingföretaget vi undersöker. Utifrån dessa data har vi sedan analyserat vilka samband som finns. Undersökningen visar på samband som säger att det är faktorerna Prestation och Erkännande som mest påverkar motivationen, och därigenom prestationsnivån. Övriga motivationsfaktorer visade inte på något tydligt samband. Inte heller någon av hygienfaktorerna visade sig ha något samband med motivations- eller prestationsnivå. I det stora hela ger vi Herzberg och hans teori stöd även om inte alla motivationsfaktorer kunde visa några tydliga statistiska samband. Om avsaknaden av vissa samband är ett resultat av dålig operationalisering från vår sida, en lokal avvikelse eller om det finns brister i Herzbergs teori låter vi vara osagt.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram. Referensramen bestod av teorier kring motivation och tidigare forskning angående rörlighet. Resultatet och slutsatsen från studien påvisade att detta företag hade en trögrörlig personal, vilket bl.a. kan bero på de anställdas relativt höga ålder, utbildningsnivå etc. De faktorer som skulle kunna få de anställda att byta arbetsgivare visade sig vara lön, stimulerande arbetsuppgifter, eget ansvar för arbetssituationen och genomförandet, möjligheter till personlig utveckling samt varierande och självständiga arbetsuppgifter.

Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet. Försvarsmakten utgör således en arena för en stor del av officerens totala behovstillfredsställelse. Denna arena upplevs dock för närvarande uppvisa en del brister, främst strukturella, vilket leder till en tydligt minskad motivationsnivå hos en stor del av populationen. / This study was conducted using a multiple research method with an exploratory approach. The empirical material was based on interviews and surveys with a total of 238 professional officers. 228 officers were employed by the Swedish Armed Forces at the time of the study. The survey questions dealt with the prime movers that motivated professional officers to remain in their profession. The result of the study showed the key prime movers for the officer profession consisted of a number of factors, which grouped in Maslow's theory of needs, turned out to complete all the steps in the needs hierarchy. Some of the major motivation factors however, showed differences in their weighting rate considering different variables such as age and weapons branch affiliation, but also variables such as motivation level, international experience and previous civilian experience. The Swedish Armed Forces constitute an arena for satisfaction for a large part of the officer's personal needs. However, this arena is currently perceived as having some deficiencies, mainly structural ones, leading to a clearly reduced level of motivation in a large part of the population.

Denna rapport avser att förtydliga vad läraren kan ta i beaktning i arbetet med att sporra och upprätthålla elevens motivation genom hela lektionen. Rapporten lägger fram vikten av olika faktorer för att motivera eleverna att ta till sig de kunskaper skolan tillhandahåller. Tankarna startade vid debatten om tretimmars pass som något negativt eller positivt, då vissa lärare vi stött på genom åren i skolan har utryckt svårigheter med att hålla eleven motiverad under så långa lektioner. Dock berör detta arbete inte bara tretimmars pass utan lektioner överlag. I bakgrunden presenteras vad forskningen säger om ämnet motivation. Först förklaras kort vad som menas med motivation utifrån olika forskares teorier, i övrigt avgränsas rapporten att behandla den motivation som avser lärare och elever på gymnasienivå. Litteraturstudien behandlar begrepp som inre och yttre motivation, motivationens påverkbarhet, olika sätt att undervisa, infärgningar av karaktärsämnen i kärnämnen men även vad läroplanen säger om ämnet. I resultatdelen presenteras det som framkommit vid intervjuerna av fyra lärare men även vad enkätundersökningen där femhundra elever deltagit konstaterar. Intervjusammanställningen är uppdelad i underrubrikerna; se eleven som en egen individ, tydlighet och struktur, meningsfullhet, inspirera och variation. Dessa rubriker är framtagna utifrån intervjuernas återkommande teman, där fyra gymnasielärare redogör för deras syn på vad som motiverar eleven. Enkätsammanställningen presenteras med utgångspunkt i de frågor eleverna fick svara på vid undersökningstillfället. Detta stycke klargör alltså elevernas syn på vad som motiverar dem. I diskussionsdelen har vi låtit våra egna tankar och åsikter om det berörda ämnet få utlopp. Vi har kommit fram till att läraren har väldigt stor påverkan på elevernas motivation. Vi vänder och vrider på forskningen och dess uppfattningar om vad som motiverar eleverna. Dessutom diskuteras svårigheterna med att uppnå alla motivationsfaktorer. I diskussionen ges även utrymme för tankar kring det elever och lärare utryckt i vår resultatdel, bland annat den personliga relationen med eleven, vikten av självkänsla och självförtroende samt vad tidsbristen och klasstorleken kan ha för inverkan på motivationen. Vi hoppas att rapporten kan vara ett hjälpmedel för läraren i dess arbete att motivera elever.

Denna kandidatuppsats ämnar att utreda ämnesområden motivation och belöningssystem påNordeas telefonbank i Uppsala. Undersökningen är gjord på anställda av den lägre nivån iorganisationshierarkin. För att få medarbetare engagerade till att nå företagets krav och målanvänder sig organisationer av system för att motivera och belöna sina medarbetare. Undersökningav de anställda på telefonbanken ska ta reda på huruvida de motivationstekniker ochbelöningssystem som enheten tillämpar verkligen motiverar. Undersökningen grundar sig påpersonliga intervjuer. Uppfattningen hos de intervjuade är att de generellt sett inte är motiverade.Vår avsikt är att utreda vilka brister telefonbankens belöningssystem. Till vår hjälp har vi formuleraten analysmodell särskilt anpassad för telefonbanken i syfte att finna specifika ämnesområden därdet kan tänkas behövas förbättringar. Variablerna som modellen beskriver är arbetsmiljö,arbetsuppgift och belöning.

Motivation, in an organizational context, is about whether the employees feel that their work is worthwhile, satisfactory and that there are opportunities for further development within the organization. However, motivation can be affected by a number of factors that originate from the employees’ characteristics, the characteristics of the situation and the individuals perception of that situation. A factor that could lead to a low level of motivation is if the employee feels that his work is monotonous. Thus the purpose was to study the factors that lead to motivation and job satisfaction in a working environment that generally is considered monotonous and dull by investigating the target group cashiers at two Swedish grocery stores called Ica Kvantum and Coop Forum. In this study a quantitative method was used by the design of a questionnaire. The questionnaire was used to get a general idea of the factors that the respondents consider motivating in their work. The results and the analysis of the questionnaire show that you really cannot make any general conclusions since there are many different factors that lead to motivation depending on who you are as an individual and in what phase of life one finds oneself. However one could, on the basis of the questionnaire, see certain patterns and tendencies. The factors that motivated the respondents had a certain relation to age, period of employment and level of occupation. Young part-time cashiers are motivated by a salary that is relatively high in relation to their work effort. Older cashiers are mainly motivated by an employment security as they are assumed to have a family to support. The working environment is also an important motivational factor as the questionnaire showed that the store that was using work rotation seemed to have more satisfied cashiers. Furthermore the importance of the social relations in a monotonous work was examined. On the basis of the two cases one could observe that the social relations are important to the co-workers as long as you are at work but that these relations did not have any importance outside of working hours. The motivational factor “possibilities for further development” was ranked very low by the respondents in the two stores. This led to the conclusion that the individuals that seek an employment as a cashier in a grocery store do not preferably seek an employment with possibilities for development but rather a wage and job security. / Motivation, i organisatoriska sammanhang, handlar om att medarbetare upplever att deras arbete är meningsfullt, tillfredsställande samt att det finns möjligheter till vidare utveckling. Dock kan motivationen påverkas av ett antal faktorer som har sin grund i medarbetarens egenskaper, situationens karakteristika samt individens uppfattning om hur situationen ser ut. En faktor som kan ge upphov till låg motivation är om medarbetaren upplever att arbetet är monotont. Syftet var således att undersöka de faktorer som leder till motivation och arbetstillfredsställelse i en arbetsmiljö som generellt sett anses vara monoton genom att undersöka målgruppen kassamedarbetare på både Ica Kvantum och Coop Forum. I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna användes för att få en bred uppfattning om de faktorer som respondenterna anser vara motiverande i sitt arbete. Resultaten och analysen av enkäten visar att man egentligen inte kan dra några generella slutsatser eftersom det är många olika faktorer som leder till motivation beroende på vem man är som individ och i vilken fas man befinner sig i livet. Dock kunde man utifrån undersökningen se vissa mönster och tendenser. De faktorer som motiverade de olika respondenterna hade ett visst samband med ålder, anställningstid samt sysselsättningsgrad. Unga deltidsanställda kassamedarbetare motiveras av en lön som är jämförelsevis hög i förhållande till deras arbetsinsats. Äldre kassamedarbetare motiveras främst av en anställningstrygghet då de antas ha en familj att försörja. Arbetsmiljön är också en viktig motivationsfaktor då det visade sig att den butik där man använde arbetsrotation tycktes ha nöjdare kassamedarbetare. Vidare undersöktes hur viktiga de sociala relationerna var för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett monotont arbete. Utifrån de två fallen kunde man se att de sociala relationerna till medarbetarna är viktiga när man är på arbetsplatsen men att dessa relationer saknade betydelse utanför arbetstid. I undersökningen rangordnades motivationsfaktorn ”utvecklingsmöjligheter” väldigt långt ner av respondenterna i de två butikerna. Detta ledde till slutsatsen att de individer som söker sig till kassayrket inte i första hand söker ett arbete med utvecklingsmöjligheter, utan snarare är ute efter en lön och en anställningstrygghet.

Forskningen angående gryppdynamikens inverkan på högintensiv träning är liten, vilket skapar problem i samband med den ökade träningstrenden. Det har nu uppstått en ny arena att forska på. Genom experimentella studier studerades individers motivation samt prestation i olika försatta situationer. 10 deltagare utförde samtliga under sammanlagt tre tillfällen ett förutbestämt pass under olika förutsättningar (se bilaga 1). Studien innebär således tre likadana passutföranden.Genom intervjuer samt kartläggning av tider sammanställdes data vilken kom att beskriva samt förklara hur och varför deltagarnas prestationer kom att skifta. Resultatet kom att analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk angående tävlingssituationer av Weinberg & Gould (2011) samt flertalet motivationsteorier. Studien visar tydliga samband på att prestation samt motivation ökar då deltagarna utför passen med medtävlande, samt i större grupper. Resultatet korrelerar kraftigt med tidigare studier samt forskning som finns angående ämnet gällande medtävlande samt draghjälp, samtidigt som utfallet särskiljer sig till viss del angående tidigare forskning om gruppens inverkan på prestationen.

Vårt syfte med denna studie är att titta på hur lärare uppfattar elevers motivation på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa. Därtill ska vi undersöka hur dagens lärare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta på vilka faktorer som lärarna anser spelar roll för att motivera eleverna i ämnet. Vårt teoretiska perspektiv som vi utgår från i uppsatsen är Organismic Integration Theory, men vårt resultat av studien är även kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut på att vi kontaktade sex stycken idrott och hälsa-lärare som arbetar på gymnasiet, och frågade dem angående hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfället. Resultatet vi kom fram till var att lärarna såg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det är flera faktorer som påverkar elevernas motivation i idrott och hälsa-undervisningen, där betyg och stimulans är huvudfaktorerna enligt lärarna. Hur man som lärare arbetar för att motivera elever fick vi spridda svar på, men en gemensam faktor som majoriteten av lärarna ansåg var att relationen mellan lärare och elev samt innehållet spelar störst roll.