Den här empiriska forskningsrapporten riktar in sig på vilka metoder samt vilka inre och yttre faktorer som motiverar elever till att träna multiplikation. Undersökningen har genomförts på två skolor i årskurs 5. Forskningsmetoden som tillämpats för att besvara frågeställningarna är av kvantitativ karaktär och utgörs av en enkät. Syftet med enkäten var att lyfta fram vilka metoder som är mest motiverande för eleverna när de räknar multiplikation samt vilka faktorer som bidrar till motivationen. Resultatet visade att metoderna digitala verktyg och algoritm motiverade eleverna i en större utsträckning än övriga metoder som efterfrågades. I resultatet framgår det av eleverna att de inre motivationsfaktorerna är av större betydelse än de yttre när de räknar multiplikation. Det visar sig också finnas ett visst samband mellan metoderna och den inre motivationen.

Motiverade medarbetare är nyckeln till framgång. Trots att motivation är ett komplext fenomen är det både omtalat och omdiskuterat inom organisatorisk forskning. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Herzbergs tvåfaktorteori samt Ryan och Decis självbestämmandeteori kan appliceras som förklaringsmodeller för motivationen hos servicetekniker på Företag X. Tvåfaktorteorin gör en åtskillnad mellan yttre hygienfaktorer och inre motivationsfaktorer. Hygienfaktorerna är grundläggande för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen samtidigt som motivationsfaktorerna associeras till medarbetarens motivation och arbetstillfredsställelse. Likaså avser självbestämmandeteorin att det finns en diskrepans mellan inre och yttre motivation, men detta anses vara förknippat med arbetets grad av autonomi samt tillfredsställelsen av basbehoven autonomi, kompetens och samhörighet. Därtill framhåller teorin att inre motiverat beteende är prototypiskt autonomt, medan yttre motivation kan internaliseras och således vara kontrollerad eller autonom.  För att besvara frågeställningarna genomfördes digitala intervjuer med sju servicetekniker på Företag X. I förhållande till tvåfaktorteorin visar resultatet att hygienfaktorerna är avgörande för minskad vantrivsel, men även betydande för ökad trivsel samt motivation. Dock framkommer att motivationsfaktorerna arbetet i sig, personlig utveckling och bekräftelse är de som övergripande bidrar till serviceteknikernas motivation i arbetet. Resultatet visar vidare i relation till självbestämmandeteorin att arbetsuppgifter som upplevs som intressanta och roliga innefattar en hög grad av autonomi samtidigt som betungande arbetsuppgifter genomförs enligt regler satta av arbetsgivaren. Företag X fokuserar på belöningar i syfte att motivera servicetekniker i arbetet, men detta ger sammantaget inte önskad effekt.    Med beaktning av resultatet och den kritik som lyfts fram i studien, kan man diskutera relevansen av tvåfaktorteorin och självbestämmandeteorin som förklaringsmodeller för motivationen för serviceteknikerna på Företag X.

Title: Development opportunity and motivation - A qualitative study about how individuals with different educational backgrounds experience that development opportunities affect their motivation to perform. Authors: Mohamed Hassan and Charlotte Wennerholm School: Halmstad University Term: Spring term 2020 The purpose of the study was to investigate how individuals with different educational backgrounds experience development opportunities and in what way they feel it affects their motivation to perform. The research questions were: “What experiences do individuals have regarding their development opportunities?”, “How does the experienced development opportunities affect the motivation to perform?” and “Does individuals different educational backgrounds have an effect on how they experience their development opportunities?”. To answer these questions, we used a qualitative method in the form of interviews. We have eight respondents with whom we have held semi-structured interviews. The selection consists of individuals from different professions and educational backgrounds and all of them are between the age of 24 and 35 years. The findings show that educational background has an effect on how individuals experience their development opportunities. The individuals who has a Swedish upper secondary level education as their highest are more likely to be dissatisfied with their advancement possibility because they will reach a ceiling which requires higher education. The results of this study also show that there is a connection between development opportunities and the motivation to perform. A good experience related to development opportunities leads to higher motivation.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om arbetsmotivation i förändring. I fokus står hur våra intervjupersoner har påverkats av Coronapandemin. Att genomföra en studie av detta slag under ett extraordinärt tillstånd som den pågående Coronapandemin har också bidragit till ytterligare intressanta resultat. Coronapandemin har påverkat intervjupersonernas arbetsmotivation och trivsel på framträdande sett, framförallt har den bidragit till en stor oro över effekterna på individens framtida anställning och arbetsuppgifter. Coronapandemin har även lett till att flera av intervjupersonerna uttrycker tacksamhet och ökad arbetsmotivation på grund av att de har kvar sina anställningar. Vi har också undersökt vilka motivationsfaktorer som är viktiga för anställda samt hur arbetsmotivation hänger ihop med work-life-balance. Metoden som har använts i studien är djup- och semistrukturerade intervjuer och det empiriska materialet har analyserats med stöd i Herzbergs teori om motivationsfaktorer och Maslows behovstrappa. Resultatet visar att arbetsmotivation är centralt både för anställda och organisationer. Hos de anställda refereras arbetsmotivation ofta till ett psykologiskt tillstånd som gör det möjligt för de anställda att uppnå mål inom organisationen. Motiverad personal gynnar i sin tur organisationen i form av produktivitet och engagemang, och just därför är det en viktig aspekt som arbetsgivare att ta hänsyn till. Ett av resultaten som sticker ut i föreliggande studie är att privatlivet förefaller ha en mycket stor inverkan på en individs arbetsmotivation, något som inte framträder så tydligt i tidigare forskning. Nyckelord Coronavirus, arbetsmotivation, motivationsfaktorer, job insecurity, Maslows behovstrappa

Presenting an overview of three theories of motivation, this study aims to connect types of motivation to the types of salaries in the Swedish construction field. The workers in this field went on a strike emerging froma conflict with the collective agreements in 2016 in the industry between the trade union Byggnads, and representations from the companies within the industry, Byggföretagen. The issues of the strike were many but the issue concerning salaries was that one part wants to apply performance salary and the other wants time pay for construction workers. This paper conducted a survey between the employees’ external and internal motivation, it was concluded that the internal motivation is higher for time pay salaries and an indication that external motivation is higher for performance salary. There was also a significant connection between how many years you’ve worked in the industry and a lower rate of internal motivation. / Den svenska byggindustrin tillämpar till största del prestationslön för byggarbetare idag och är en av de få industrier som inte har gått över till tidlön. Lönefrågan var en av vattendelarna i byggstrejken 2016 där facket Byggnads förespråkar prestationslön och industriförbundet Byggföretagen förespråkar tidlön. Då byggindustrin är en av få industrier i Sverige som tillämpar just prestationslön undersöks anledningarna till detta och att motivera personal verkar vara en av anledningarna. Syftet för studien är att undersöka hur löneform påverkar löntagarnas upplevda motivation till arbetet och de två typer av motivations som undersöks är inre och yttre motivation. Hypotesen var att tidlön kan kopplas till inre motivation och prestationslöner till yttre. För denna undersökning användes den kvantitativa metoden enkätinsamling och genom ett bekvämlighetsurval svarade 102 personer på enkäten. Motivationsteorierna grundade sig i Hawthornestudierna, tvåfaktorsteorin av Herzberg och till allra största del Självbestämmandeteorin av Ryan och Deci. Enkätens två kategorier som studerades var yttre motivation och inre motivation där varje kategori bestod av minst 15 frågor. Resultatet visade en signifikans av att de med tidlön var mer inre motiverade och en indikation på att prestationsavlönade vad mer inre motiverade dock var detta resultat svagt. Ett överraskande resultat var att det som påverkade nivån av inre motivation mer var tid i byggbranschen, något som visade sig vara statistiskt signifikant med p≤0,002. Det visade sig att den inre motivationen minskar när tiden i branschen ökar men detta samband sågs inte i samband med den yttre motivationen.

Flertalet studier synliggör specifika skillnader beträffande arbetsmotivationsfaktorer hos skilda generationer. Organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa flergenerationsfrågor anses prestera bättre än de som bortser från dem. Den generation vilken senast trätt och fortsatt träder in på arbetsmarknaden har hitintills tilldelats såväl kritik som beröm. Den introducerade generationen benämns med bokstaven Z, tillhörande denna är individer födda mellan 1995 – 2009. Dessutom äntrar en större del av generationen arbetsmarknaden under en orolig tid, med syftning på Coronapandemi och det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina. Med hänsyn till ovanstående ämnar denna studie till att synliggöra de primära arbetsmotivationsfaktorerna hos dagens unga, fortsatt undersöka om demografiska variabler samt den oroliga nutiden påverkat dess arbetsmotivationsfaktorer. För att synliggöra detta illustrerades en referensram vilken består av tre välkända och etablerade teorier, Herzbergs tvåfaktorteori, Job Characteristics Model samt den Självbestämmande teorin. Fortsatt inkluderas tidigare relevant forskning vilka tillsammans med Herzbergs tvåfaktorteori samt Job Characteristics Model bildar referensramens 16 motivationsfaktorer. Den självbestämmande teorin bidrar med två olika motivationstyper. Slutligen inkluderas även det aktuella dagslägets potentiella påverkan. Referensramen låg även till grund för den kvantitativa enkätundersökning vilken syftade till att besvara studiens forskningsfrågor. Då studiens målpopulation är dagens unga verkade gymnasieelever som respondenter, dessa placerar sig i den senare mittpunkten av generation Z. Resultatet visar att samtliga motivationsfaktorer tillhörande referensramen betraktas som något viktiga för de undersökta, av dessa har de ytterst primära motivationsfaktorerna identifierats. Fortsatt synliggörs resultatet för de demografiska variablerna samt de aktuella världslägets påverkan på ungas arbetsmotivation. Tar dagens och framtidens ledare dessa resultat i beaktning förväntas generationens särskilda kompetenser attraheras samt bevaras inom berörda organisationer. Slutligen förväntas organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa unika generationsegenskaper prestera bättre än de som bortser från dem.

Titel: E-handelns aktiva fyndjägare - En kvantitativ studie om faktorerna som motiverar millennials till att konsumera. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Mimmi Lemrell och Sofie Wendt Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 25 Maj 2021 Bakgrund & Syfte: Den tidigare forskningen har funnit att ett flertal faktorer motiverar konsumenter till att konsumera, några av dessa är följande åtta faktorer; teknologi, information, säkerhet & integritet, tillgänglighet, service & kundtillfredsställelse, marknadsföring, sociala nätverk, och pris & produkt. Med avstamp från den tidigare forskningen ämnar denna studien att undersöka vilken eller vilka av de inre och yttre faktorerna som kan motivera konsumentgruppen millennials till att genomföra ett online-köp samt undersöka hur millennialgruppen skiljer sig från andra generationsgrupper. Metod: En kvantitativ enkätundersökning utfördes för att undersöka vilka av de motiverande faktorerna som påverkar millennials. I studien deltog 170 personer och majoriteten bestod av millennials. Resultat & slutsats: Resultatet tyder på att millennials föredrar en kombination av “tillgänglighet” och “service” samt “teknologi” och “information”, vilket innebär att millennials som konsumenter är informationssökare som motiveras av bra tillgänglighet och bra kundservice. De utmärker sig också från övriga åldrar genom att ha flera starka korrelationer mellan olika kombinationer av två faktorer faktorer än de övriga åldersgrupperna. Examensarbetets bidrag: Studien skapar en djupare förståelse för hur motivationsfaktorerna påverkar konsumentgruppen Millennials specifikt samt belyser hur konsumentgruppen skiljer sig från övriga generationsgrupper. 3 Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning bör fokusera på hur olika åldersgrupper motiveras till konsumtion och hur dem skiljer sig från varandra. Nyckelord: Millennials, Generation Y, Konsumtionsbeteende, E-handel, Internet, Motivationsfaktorer.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer kan motivera ungdomar som inte identifierar sig som tornedalingar eller har meänkieli som modersmål att vilja lära sig meänkieli. Studiens två frågeställningar är: På vilka sätt har olika processer och faktorer påverkat informanternas motivation till att lära sig meänkieli? Hur kan resultatet av studien tolkas och förstås för att kunna bidra till revitaliseringen av meänkieli? Svaren på dessa frågor skulle kunna bidra till att riktade pedagogiska insatser kan genomföras och att detta skulle kunna leda till att antalet ungdomar som vill lära sig meänkieli genom språkval och modersmålsundervisning i skolan ökade. Då nästan samtliga studier som genomförts hittills kring tornedalingar som minoritetsgrupp genomförts av forskare och skribenter som själva identifierar sig som tornedalingar så är också förhoppningen att denna studie skall kunna öka intresset hos forskare så att fler studier i ett utifrån perspektiv kan genomföras. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av sju informanter som kom från Småland, Norrbotten och Nordnorge. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och kontaktades alla utifrån att de var en del av Tornedalsteaterns nätverk av unga teaterutövare. Gemensamt för samtliga är att ingen av dem identifierade sig som tornedaling och att de påbörjade sina språkstudier i meänkieli genom olika teaterprojekt. Analysen genomfördes med en kombination av existentiell och filosofiskt inriktad hermeneutik. Resultatet visar att den motivationsfaktor som framträder tydligast är informanternas syn på hur pass relevant det var att lära sig meänkieli. En anmärkningsvärd sak som skiljer sig mellan denna och tidigare studier är på vilket sätt omgivningen har bemött och påverkat informanternas intresse för språket. Medan informanter som själva identifierat sig som tornedalingar itidigare studier beskrivit att det upplevt en viss skepsis från den äldre generationen tornedalingar, så hade informanterna i denna studie enbart fått en positiv respons. Det mest oväntade resultatet från studien var att trots att samtliga informanter uppgav att de inte tillhör minoritetsgruppen så visade det sig under arbetet att två av dem trots allt hade rätt till modersmålsundervisning. Slutsatsen från studien är dels att meänkieli måste synliggöras på ett annat sätt än det hittills gjort och dels att meänkieli måste gå från en intern intresse fråga till en allmän forskningsfråga

No description available.

Syftet med denna uppsats är att förstå och diskutera elevers avhopp från moderna språk. Vilka anledningar uppger eleverna till att de hoppat av? Hur såg eleverna sig själva som språkinlärare inför språkvalet och hur förändrades den bilden? Hur ser lärare och specialpedagog på avhoppen?Genom intervjuer med elever och lärare på en skola har jag velat belysa vad som föregår elevers beslut att hoppa av undervisningen i moderna språk och förstå de bakomliggande orsakerna till det. Denna uppsats utgår därför från ett hermeneutiskt perspektiv och metoden som använts är kvalitativ. Resultatet har analyserats med hjälp av Henrys (2016) tillämpning av Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. 

Motivation har en central plats vid språkinlärning. Kan man förstå vad som händer under vägen och vilka faktorer som styr, är det också möjligt att göra något åt det. Eleverna anger stress, prov och läxor som de viktigaste anledningarna till deras avhopp. Även täta lärarbyten anges som orsak. Men framför allt talar eleverna om att det är svårt och att de inte hänger med. Lärarna är entydiga: det blir för svårt.Det finns ett antal riskfaktorer som kan leda till avhopp. Sådana riskfaktorer är stökiga klassrum, lärarbyten, att eleverna inte känner sig sedda, inte förstår och därför inte hänger med samt rädsla för att inte klara av studierna. Det är därför viktigt med en engagerad lärare som uppmuntrar och ser alla elever, även de som inte hänger med. Det är också viktigt att som lärare reflektera över sin egen lärarroll.