Vare sig det handlar om kundservice eller försäljning är kundkontakten ett servicemöte som är centralt för en affärsdrivande verksamhet. Arbetsuppgifter som innefattar kundkontakt är av avsevärd betydelse för företaget då den anställde är företagets ansikte utåt och spelar en avgörande roll när det gäller att influera kundens uppfattning. För att de anställda ska kunna bidra till ett bra servicemöte är det viktigt att de känner sig motiverade. Hur anställda med kundrelaterade yrken ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de uppfattar som motiverande var i fokus för denna studie. I studien deltog fem anställda med kundrelaterade arbetsuppgifter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. En tematisk analys genomfördes. Resultatet visade att den viktigaste motivationsfaktorn var kommunikation och samspel med kollegor, chefer och kunder. Likt en katalysator inverkade samspelet med andra på den inre viljan att prestera. På så sätt skapades en positiv spiral, som påverkade individens motivation positivt. Andra motivationsfaktorer som belystes som viktiga av respondenterna var behovet av att tillhöra, känna gemenskap och få vardaglig feedback. Samtidigt var behovet av utmaning i arbetet, utvecklingsmöjligheter samt att arbeta mot egna uppsatta mål centralt. Dessa faktorer diskuterades utifrån motivationsteorier samt relaterades till aktuell forskning avseende motivation. Studiens bidrag är en fördjupad förståelse för vad anställda med kundrelaterade yrken motiveras av. Genom att belysa faktorer som är betydande för respondenter kan verksamheten få en rikare förståelse och rikta energi och resurser gentemot dessa / The task of managing and performing customer contact is of great importance to a company, as the employee who performs the task is the representative of the company, and plays an important part in how the company is perceived. For the employee to be able to contribute to a successful service appointment, it is imperative that the employees feel motivated. How employees in customer-related professions view their motivation and which factors spur them on was the starting point of this study. In this study five employees contributed, all with customer related tasks. Data was collected by semi-structured interviews. Via a thematic analysis, the result showed that the most important motivational factor was the need for satisfying communication with coworkers, supervisors and customers. Like a catalyst, the interaction with others affected the internal desire to perform, and therefore influenced the individual workers motivation in a positive way. Other factors highlighted were the need to feel belonged and associated, and also to receive feedback on a daily basis. Also, the need to feel challenged by the work they perform, opportunities to advance and working towards the goals they set for themselves is central. These factors were discussed based on different motivational theories related to present research. This study’s contribution is a deeper understanding of what motivates the employees with customer-based professions within this company. By highlighting these factors the company may get a better understanding of what motivates employees and, if they want to, chose to focus their energy and resources towards them

Ideellt arbetande var en bidragande orsak till att Levene samhälle i Vara kommun kunde uppföra en evenemangshall. Denna studie syftar till att förklara varför invånarna i Levene ställde upp och arbetade med ett slitsamt bygge på sin fritid. Det görs genom att sätta fokus på vilka motivationsfaktorer som motiverade de ideella arbetskrafterna. Genom kvalitativa intervjuer samlades ett material in som sedan anlyserades. Det resultatet visar är att invånarna i Levene motiverades till att ställa upp var till en börja en starkt målbild och vision samt att många var med. Vidare under bygget var det först och främst den sociala samvaron samt möjligheten att pröva på något nytt som fick dem att fortsätta. De bakomliggande motivationsfaktorerna var hela tiden att göra något för en stark och levande bygd samt att göra något för barnen / Voluntary work was a contributing factor to how Levene society in Vara municipality could build a sport and event hall. This study aims to explain why residents of Levene lined up and spend a lot of their spare time with building the sport and event hall. This is done by focusing on the motivational factors that motivated the voluntary workers. By using qualitative interviews, a material was gathered, and then analyzed. The result shows that the residents of Levene was motivated by a strong vision and the fact that a lot of people where involved project from the start. Furthermore, during construction, it was first and foremost social interaction and the opportunity to try something new that motivated them to continue. The underlying motivational factors were the opportunity to do something for the children and to keep the community vibrant and attractive

Syftet med föreliggande studie har varit att utveckla kunskap om studenters motivation avseende val till högre utbildning. Den tidigare forskning som presenteras har dels genomförts ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där man visat hur traditioner hänger samman med individens val att utbilda sig, och dels utifrån motivationsteoretiska perspektiv som redogör för individuella motivationsfaktorer rörande utbildning. Föreliggande studie har syftat till att studera fenomenet ur det sistnämnda perspektivet. Med hjälp av en kvalitativ metod har intervjuer genomförts med sju studenter. Resultatet visade att studenterna hade motiverats att söka högre utbildning dels med anledning av att förvärva kunskap, dels för att i förlängningen få ett fast jobb med fast inkomst samt för att känna uppskattning från andra människor. Resultatet har analyserats med hjälp av Maslows behovsteori som inkluderar fem typer av mänskliga behov som människan motiveras av att tillfredsställa (Maslow, 1987). De mänskliga behov som synliggjordes i studenternas angivna motivationsfaktorer var behovet av trygghet, behovet av gemenskap, tillhörighet och kärlek, behovet av uppskattning, det kognitiva behovet samt självförverkligande. Vi har funnit två motivationsfaktorer som de mest tongivande. Den ena är att i förlängningen uppnå en trygg vardag efter avslutade studier. Den andra handlar om att förvärva kunskap om det valda ämnet. / The aim of the present study was to develop knowledge about students’ motivation regarding the choice to attend university. A presentation of previous research is given, including motives to attend university from a sociological perspective focusing on general traditions regarding higher education. Previous research also focuses on individual aspects through motivational perspectives regarding education. This study aimed to study the phenomenon from the latter perspective. Using a qualitative method interviews with seven students was completed. The results showed that the students had been motivated to attend higher education partly because of the desire to acquire knowledge and partly to ultimately get a permanent job with a steady income and to be appreciated by other people. The results have been analyzed using Maslow’s theory of needs that includes five types of motivational needs (Maslow, 1987). The human needs that were reflected in the students motivational factors was the need for safety, the need for love and belongingness, the esteem needs, the cognitive need and self-actualization. We have found two motivational factors as the most influential. One is the motivation to attain a safe everyday life after graduation. The second concerns the motivation to acquire knowledge about the chosen topic.

It is important for audit firms to use the right tools to attract and retain the most talented employees. The audit industry is characterized by high education costs and long education periods. It is therefore important for organizations to retain employees and preserve their expertise within the organization. How organizations manage and control individuals is therefore essential. Partnership has previously been considered an effective way of motivating individuals. Generation Y differs from previous generations, and it becomes crucial to investigate whether same motivating factors used to motivate previous generations, such as partnerships, work to attract, retain and motivate Generation Y. The qualitative study aims to provide answers to whether partnerships, within audit firms, act as an effective tool of control to attract Generation Y, or if there are other more efficient way of attracting the generation. The study's conclusion shows that partnerships were not considered as a motivating factor to attract Generation Y. Hence, it worked as a way to keep Generation Y working for the organization when they already are employed. Individuals belonging to Generation Y raise other factors such as work life and leisure balance, flexibility, a rich development path and meaningful work as more important motivating factors for choosing to work in the audit industry. / Det är viktigt för revisionsbyråer att använda rätt styrmedel för att attrahera och behålla de mest talangfulla medarbetarna. Branschen karakteriseras av höga utbildningskostnader och långa utbildningsperioder. Det är därför viktigt för organisationer att få den anställde att vilja stanna kvar hos dem och bevara kompetensen de besitter inom organisationen. Hur organisationen väljer att använda sina styrmedel blir därför direkt avgörande. Partnerskap har tidigare ansetts vara ett effektivt styrmedel i revisionsbranschen. Generation Y skiljer sig från tidigare generationer och det blir därför centralt att undersöka om tidigare styrmedel, så som partnerskap, fungerar för att attrahera och behålla Generation Y. Den kvalitativa studien ämnade ge svar på om partnerskap inom revisionsbyråer fungerar som ett effektivt styrmedel för att attrahera och motivera Generation Y, eller om det finns andra mer effektivare styrmedel. Studiens slutsats visar att partnerskap inte ansågs motiverande för att attrahera Generation Y. Däremot fungerar partnerskap som ett sätt att motivera och behålla Generation Y inom organisationen. Studien visar att individer tillhörande Generation Y lyfter andra faktorer som balans mellan arbetsliv och fritid, flexibilitet, tydlig utvecklingstrappa och ett meningsfullt första arbete som mer motiverande faktorer till att söka sig till revisionsbranschen än partnerskapet.

The Swedish forestry industry has since the beginning of the mechanization in the 1950´s had a technology development that streamlined the industry and reduced costs. The role of lumberjacks has changed a lot since hand tools were replaced by high-tech forestry machines. Previous studies indicate that the profession suffers from a poor working environment and poor organizational governance, in terms of lack work management, working hours and high demands and stress levels. This has led forest machine operators choosing to quit their jobs. The purpose of the study was to identify key factors that motivate forest machine operators and how their attitude is to monetary rewards. The survey was carried out as a survey study at the forest industry company SCA, where a questionnaire on motivation factors was sent to all forest machine operators. Swedish Cellulose is one of Sweden´s largest forest companies and Europe´s largest private forest owner. 48 machine operators responded to the questionnaire, the number of respondents to the whole brand was small, but a total survey for SCA. For a more generalizable result at brand level, more respondents had been desirable. Most of all work task and colleagues motivates the forest machine operators. Their motivation is disturbed by the lack of career opportunities and the lack of opportunities to influence decisions. The forest machine operators would get more motivation through more varied tasks and they think the most important thing about their work is to develop and become more professionally skilled. Performance-based monetary rewards motivate forest machine operators. Additional pay motivates them more than other forms of rewards, and they positively endorse the performance-based payroll system that exists at SCA today. Suggestions to needed measures to make forest machine operators motivated are more feedback from the leadership as well as involving the machine operators in decisions that are made. Communication between the leadership and machine operators needs to be improved to increase job satisfaction and maintain the motivation of employees. In order to increase their motivation, their work and duties need to vary more than they do today. What the responds consider would increase the variation in their work is unclear, and needs to be explored more closely. / Skogsbruket i Sverige har sedan mekaniseringens början under 1950- talet haft en teknikutveckling som effektiviserat branschen och sänkt kostnaderna. Rollen som skogsarbetare har gått från yxa och såg till att idag som skogsmaskinförare manövrera högteknologiska skogsmaskiner. Tidigare studier pekar på att yrket lider av bristfällig arbetsmiljö och dålig organisatorisk styrning, i form av bristande arbetsledning, långa arbetstider samt höga krav och stressnivåer. Detta har lett till att skogsmaskinförare valt att sluta. Syftet med studien var att identifiera nyckelfaktorer som motiverar skogsmaskinförare och hur deras inställning är till monetära belöningar. Undersökningen gjordes som en surveyundersökning hos skogsindustriföretaget Svenska Cellulosa AB där en enkät med frågor om motivationsfaktorer skickades ut till alla anställda skogsmaskinförare. SCA är ett av Sveriges största skogsbolag och Europas största privata skogsägare. 48 maskinförare besvarade enkäten, antal respondenter sett till hela branschen var litet, men ändå en totalundersökning för SCA. För ett mer generaliserbart resultat på branschnivå hade fler respondenter varit önskvärt. Det som motiverar skogsmaskinförarna mest är arbetsuppgifter och kollegorna. Deras motivation störs av bristen på karriärsmöjligheter och bristen på möjligheter att kunna påverka beslut. Skogsmaskinförarna skulle få ökad motivation genom mer varierande arbetsuppgifter och de anser att det viktigaste på arbetet för dem är att utvecklas och bli yrkesmässigt skickligare. Prestationsbaserade monetära belöningar motiverar skogsmaskinförarna. Pengar motiverar dem mer än andra former av belöningar och de ställer sig positiva till det prestationsbaserade lönepremiesystem som finns idag hos SCA. De åtgärder som behöver vidtas för att skogsmaskinförare ska vara motiverade är mer återkoppling eller feedback från arbetsledningen samt involvera maskinförarna mer i beslut som fattas. Kommunikationen mellan arbetsledning och maskinförare behöver förbättras för att öka arbetsglädjen och behålla motivationen hos de anställda. För att öka deras motivation behöver arbetet och arbetsuppgifterna variera mer än de gör idag. Vad respondenterna anser skulle öka variationen i deras arbete är oklart, och behöver undersökas närmare.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan påverka individer i valet av arbetsgivare samt om det skiljer sig mellan vissa generationer i detta sammanhang. Vidare har syftet varit att öka organisationers förståelse för de strategier som de kan använda sig av för att attrahera och bibehålla en större mångfald av medarbetare. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre olika generationer på arbetsmarknaden, data som sedan legat till grund för studiens empiri och analys. Resultatet har kopplats till relevanta teorier avseende motivation, hygien och motivationsteorier, mångfald och arbetsmarknad, en attraktiv arbetsgivare samt employer branding. Resultatet visar att det finns individuella och sociala faktorer som har väldigt stor betydelse för valet av arbetsgivare, men att det finns skillnader mellan vad respondenterna anser vara av störst betydelse och att dessa skillnader inte verkar bero på vilken generation de tillhör utan på individuella preferenser och olikheter. De faktorer som samtliga respondenter har lyft är lönen, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetet. De faktorer som skiljer sig åt något är att de yngsta respondenterna ser ett högre syfte med sitt arbete och vill att deras arbete ska göra skillnad, detta beskrivs inte av de något äldre respondenterna. Vidare visar resultatet att respondenterna föredrar att söka arbeten på olika sätt, därför är arbetet med employer branding är en förutsättning för att organisationer ska attrahera kompetenta och eftertraktade medarbetare.

The purpose of this study was to identify the motivational factors that are important for continued ice hockey practice after children have participated in Tre Kronors Hockey School. Furthermore, the purpose was also to investigate the young people's experience of Tre Kronor Hockey School and how they perceived the transition from the same to association hockey. The study was carried out on behalf of the Swedish Ice Hockey Association. Data has been collected through eight semi-structured interviews with young people between the age of 12-13 years old who previously participated in the Tre Kronors Hockey School and then continued to play association hockey. A key result was that the respondents felt that community and fellowship with teammates was somehow an important motivational factor for continued ice hockey practice. Another important motivational factor was to develop and learn new things, and that it was considered important with support from people close to them. All young people felt that Tre Kronors Hockey School was a fun gateway to start playing ice hockey and that the transition to association hockey was a major change that all respondents thought was motivating. Finally, our study shows that the Swedish Ice Hockey Association has met the purpose of Tre Kronor Hockey School as a playful and fun gateway to start playing ice hockey.

Författare: Elina Olsson & Tilda Zerat Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III – organisation, examensarbete (kandidat), 15 hp, 2FE78E   Titel:                                                         Gör er redo för generation Z! – Olika aspekter inom motivation för den nya arbetskraften Problemformulering: Vad motiverar generation Z i arbetslivet? Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga vad som motiverar generation Z i arbetslivet. Metod: Deduktiv ansats med en kvalitativ och fenomenografisk analys. Datainsamlingen skedde med två olika metoder i form av strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Slutsats: Studien påvisar att organisationers uppfattning om generation Z och generation Z egna krav på en arbetsplats till viss del stämmer överens. Trots olika detaljskillnader uppfattas det att generation Z övergripande motiveras av en företagskultur som präglas av stöttande, coachande ledarskap, utvecklingsmöjligheter och frihet under ansvar. Nyckelord: Generation Z, motivation, ledarskap, motivationsfaktorer, organisationsutveckling, motiverande arbete, företagskultur, generationsskillnader, yngre generationer.

Uppsatsen behandlar supportrars motivationsfaktorer när de väljer att resa till ett fotbollsmästerskap såsom fotbolls-VM och fotbolls-EM. Supportrar har i alla tider besökt sportevenemang för att uppleva och ta del av evenemanget på plats. Frågan är vad som motiverar supportrar att resa många timmar och spendera pengar för att uppleva mästerskapen på en destination istället för att sitta bekvämt hemma och följa matcherna på tv. Efter en prövning av fyra möjliga motivationsfaktorer till supportrars resande har ytterligare faktorer identifierats. Med hjälp av analyser av svaren har sedan slutsatser dragits att supportrar har olika motivationer vilka lockar dem, det är därefter möjligt att sortera in motivationerna i tydliga primära och sekundära faktorer. Sverige, stämning, vänner och avstånd är några av faktorerna som motiverar respondenterna i denna uppsats.

User Generated Content (UGC) blir allt vanligare på webben och flera av de mest besökta hemsidorna på internet är till stor del baserade på innehåll skapat av dess användare. Varje dag redigeras exempelvis över 120,000 artiklar på Wikipedia av dess hängivna användare som i snitt spenderar över 8 timmar i veckan på att skapa nytt eller redigera existerande material. Att motivera användare att bidra med innehåll på detta sätt blir allt viktigare. För att kunna göra detta krävs en förståelse för vad som motiverar användarna att bidra. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från detta och vi studerar vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för att användare skapar UGC samt om det finns några samband mellan dessa motivationsfaktorer. En litteraturstudie över tidigare forskning inom området genomförs och resulterar i 15 motivationsfaktorer kategoriserade i fyra kategorier. Dessa presenteras i en matris som strukturerar upp motivationsfaktorerna i de olika kategorierna. Matrisen med de 15 motivationsfaktorerna ligger som teoretisk grund för en kvantitativ enkätundersökning ämnad att se i vilken grad användare motiverats av olika motivationsfaktorer för skapandet av UGC. Genom enkätundersökningen etableras en förståelse för hur stor andel av respondenterna som motiverats av de olika motivationsfaktorerna. Resultatet från undersökningen används för att studera sambanden mellan motivationsfaktorerna. Detta leder fram till en korrelationstabell som presenterar alla signifikanta samband mellan faktorer samt en motivationsmatris som kan fungera som ett stöd för att förstå och diskutera kring motivationsfaktorer för UGC och dess kategoriseringar. Studiens resultat kan hjälpa utvecklare att ge stöd för flera motivationsfaktorer i tjänster baserade på UGC. Den motivationsmatris och det resultat som presenteras kan även vara utgångspunkt för framtida forskning. / User Generated Content (UGC) is becoming increasingly common on the web and many of the most frequently visited websites on the Internet is largely based on content created by its users. Every day 120,000 articles gets edited on Wikipedia by its devoted users who spend an average of eight hours a week on creating new or edit existing material. To motivate users to contribute with content is becoming increasingly important. This requires an increased understanding of what motivates users to contribute.  In this paper we study the motivational factors that motivates users to contribute with UGC and if there is any correlation between these motivational factors. A literature review of previous research in the field of UGC is performed and results in 15 motivational factors categorized into four categories. These are presented in a matrix that structures the motivation factors in the different categories. The matrix of the 15 motivational factors are the theoretical foundation for a quantitative survey designed to see to what extent users are motivated by different motivational factors for the creation of UGC. Through the survey we establish an understanding to what extent different motivational factors motivate the participiants of the study to create UGC. The results from the survey are then used to study the relationships between motivational factors. This leads to a correlation table that presents all the significant relationships between factors and a motivation matrix that can serve as a basis for understanding and discuss the motivators for the UGC and its categorizations. Our results may help developers to support multiple motivational factors in services based on UGC. The motivation matrix and the results presented may also be the basis for future research.