Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna. För att undersöka kring hur betydande mat som faktor är för turisten vid val av resa genomfördes en enkätundersökning. Genom undersökningen har det upptäckts att demografiska faktorer såsom ålder, sysselsättning och livssituation påverkar kring hur betydande mat är för turisten vid val av resa samt att väl på resmålet får mat en annan betydelse.

Ridsport är en hobby som engagerar tusentals personer. För några av dessa personer är det en dröm att få göra denna hobby till sitt yrke. Till branschens baksidor hör dock låga löner, långa arbetsdagar och svartarbete. Som en följd av detta påverkas både pension, sjuk-och semesterersättning. I många fall finns inga försäkringar som täcker uppkomna skador och olyckor i arbetet. Trots detta väljer en stor skara människor att arbeta med hästar. Studiens syfte är att ta reda på vilka motivationsfaktorerna inom hästbranschen är, trots ovanstående problem. Fem kvinnliga hästskötare har intervjuats i studien. Samtliga respondenter har arbetat i tävlings-och träningsstall med inriktning hoppning. Resultatet har analyserats med hjälp av Herzbergs tvåfaktorteori och Oldham och Hackmans arbetsdesignteori. Resultatet visar att det finns ett gemensamt mönster av motivationsfaktorer för samtliga respondenter. Dessa motivationsfaktorer är intresse, sociala relationer, utvecklingsmöjligheter och arbetets överensstämmelse med medarbetaren.

Arbetsgivare vill attrahera potentiella medarbetare som kan vara betydelsefulla för organisationen, likasom de vill behålla befintliga medarbetarna. Arbetsgivare måste kombinera båda dessa delar för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare som ur ett långsiktigt perspektiv kan behålla medarbetarnas produktivitet och engagemang. Det som attraherar en medarbetare till anställning kan vara det som göra att medarbetare väljer att lämna en organisation. Att ta tillvara på medarbetarnas åsikter vid avslutsprocessen innebär värdefull information för arbetsgivaren. Studien undersöker hur motivation kan vara en faktor att ta hänsyn till gällande avslutet och tidigare anställdas skattning av ledarskap, lön, samarbete, utveckling, organisationskultur och arbetsuppgifter. En statistisk analys genomfördes grundad på datamaterial från en avgångsenkät, besvarad av medarbetare som på egen begäran valt att avsluta sin anställning. Resultatet visar att arbetsplats, position och anställningsform har en påverkan på hur medarbetare upplever de olika faktorerna. Det finns indikationer som tyder på att de olika faktorerna kan ha haft en påverkan till att medarbetarna valt att lämna organisationen. Resultatet visar även att de som slutar frivilligt uttrycker ett större missnöje till alla faktorer förutom lön än de som slutar ofrivilligt.

Syftet med denna undersökning är att se vad lärarna i grundskolan ser som de viktigaste faktorerna för en motiverad matematikundervisning samt att ta reda på hur de gör för att skapa en sådan. Metoden som användes var av kvalitativ art med en enkät som startpunkt följt av intervjuer med ett urval av enkätrespondenterna. Det resultat som framkommit i undersökningen visar till stor del på samma faktorer som återfinns i den befintliga litteraturen och vetenskapliga forskningen men det har även framkommit ett par nya faktorer som är av stor väsentlig vikt i den motivatiosnhöjande matematikundervisningen, det handlar om Fingertoppskänsla och Räkne-stopp.

Vårdadministratörer är en viktig del i svensk hälso- och sjukvård, både på sjukhus och vård­centraler. Idag upplever vissa arbetsgivare att det är svårt att få tillräckligt många sökande till de utannonserade tjänsterna. De behöver få insikt i hur de ska skapa intresse för arbetsplatsen för att ändra på detta.  Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som motiverar vårdadministratörer när de väl­jer en tjänst. Studien baserades på motivationsteori, som beskriver hur inre och yttre faktorer påverkar personer på olika sätt. De yttre faktorerna är av grundläggande karaktär, exempelvis lön och förmåner, social arbetsmiljö och hur attraktiv arbetsplatsen bedöms vara. De inre fak­torerna handlar om personlig utveckling och en känsla av att själv bestämma över sin arbetssi­tuation. Det kan vara karriärmöjligheter eller möjlighet till flexibel arbetstid och distansarbete. I studien användes en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. Först skickades en enkät­undersökning ut till 121 vårdadministratörer och därefter utfördes fyra kompletterande inter­vjuer. Resultatet visar att de yttre faktorerna överträffar de inre faktorerna i betydelse när vårdadmi­nistratörer får välja, både vid första arbetet efter examen och när de byter arbetsplats senare. Den yttre faktorn lön verkar först ha en mindre betydelse, men när vårdadministratörerna får skriva fritt märks det tydligt att också lönen är viktig. Även i intervjuerna kunde vi se detta. Studien visar också att över hälften av de tillfrågade vårdadministratörerna tror att de kommer att byta arbetsplats i framtiden. För att skapa intresse för en platsannons bör den ha mycket information och vara tydlig om arbetsuppgifter och kultur på arbetsplatsen. Resultatet visar betydelsen av teamkänsla på arbetsplatsen, bra samarbete med kollegor och en tillgänglig chef. Arbetsgivare kan använda detta resultat för att fundera på hur de kan skapa större attraktivitet hos sin arbetsplats och bidra till en god social arbetsmiljö. De kan också tänka på att göra platsannonser tydliga och att vara transparenta med organisationskulturen. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieämnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieämnet, framförallt för att se om det finns någon skillnad och i så fall vad den/de är. Undersökningen genomfördes genom en enkät på en gymnasieskola i Lunds kommun, där 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lärarens undervisningssätt, flexibilitet samt sätt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation. Eleverna upplever att deras motivation ökar när de får tydliga instruktioner och när de får vara delaktiga i utformandet av undervisningen och vad som ska studeras. Det blev dock ingen tydlig skillnad i resultatet mellan killarna och tjejerna. Min slutsats blir såldes att läraren genom att variera sin undervisning och låta eleverna få ha inflytande över planeringen och undervisningen ökar elevers motivation för ämnet. / The purpose of this study has been to investigate how upper secondary school students can become more motivated to the subject of History. I have chosen to present the difference between boys' and girls' motivation to the subject History, foremost to see if there is a difference and if that is the case, what that/those is/are. The study was carried through by a questionnaire at a upper secondary school in the municipality of Lund, where 55 students chose to participate. The result proves, among other things, that the teacher’s teaching methods, flexibility and personality are of great importance for the motivation of the students. The students discover that their motivation increases when they get explicit instructions and when they get to participate in the design of the teaching and in what they are going to learn. There were no explicit difference in the result between boys and girls. My conclusion is that the teacher, by making his/her teaching varying and letting the students have influence will increase the students’ motivation to the subject.

Denna studie avser att undersöka musiklärares uppfattningar om olika faktorer som inverkar på elevers motivation i ämnet musik på grundskolenivå samt hur dessa tar uttryck i undervisningen. Forskning som gjorts om motivation antyder ett komplext samband mellan interna och externa faktorer, vilket innebär att en individs motivation påverkas externt av exempelvis miljö, sociala aspekter, fysisk belöning samt relationer och internt av egna mål och förväntningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att insamla data. Fyra musiklärare som alla är yrkesverksamma på olika grundskolor i södra Sverige intervjuades för att uppfylla studiens syfte och resultatet visar att informanterna frekvent arbetar med att främja motivation hos eleverna utifrån de ramfaktorer som finns på respektive arbetsplats. Ramfaktorerna som granskas i förhållande till motivation är främst tid, material och gruppstorlek. Informanternas val av strategier varierar något, men en majoritet betonar vikten av att ha en god relation till eleverna. I resultatet framkommer även att många elever har ett stort behov av yttre stimuli för att motiveras och att belöning i någon form är avgörande för hur väl eleverna presterar i musikämnet. Samtliga informanter uttrycker dessutom att inkludering av praktiska moment i musikundervisningen har en positiv inverkan på elevernas motivation.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos kvinnor. Fysisk aktivitet (FA) kan minska mortaliteten och lindra flera av behandlingsmetodernas biverkningar. En stor del av patienterna når inte upp till de rekommenderade nivåerna av FA, varför motivationsfaktorer och hinder är relevanta att undersöka. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av motivation till FA relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades nio artiklar som analyserades induktivt och systematiskt. Resultat: Fyra huvudkategorier utformades; fysiska faktorer, såsom biverkningar och samsjuklighet; psykologiska faktorer, exempelvis rädsla och uppfattningar; samt sociala faktorer som familj och vänner och professionell hjälp; och typ av fysisk aktivitet, alltså vad som föredrogs av patienterna. Konklusion: Faktorerna som påverkar bröstcancerpatienternas motivation till fysisk aktivitet är många, men några av de viktigaste är korrekt information och individanpassning. Detta är något som fysioterapeuten med sin unika kompetens kan bidra med.

Motivation beskrivs i flera tidigare studier som ett komplext begrepp, vilket har ökat intresset till denna studie att undersöka hur kvinnliga atleter beskriver uttrycket motivation. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur svenska kvinnliga elitidrottare beskriver interna respektive externa motivationsfaktorer. Studien har utförts genom intervjustudie med nio kvinnliga före detta elitidrottare som bedrivit idrott på en nationell elitnivå. Valet av att använda inaktiva atleter eller atleter som har trappat ner grundades i att forskarna sökte personer med ett perspektiv till de aktiva åren. Teorin Hierarchical Model of Intrinsic and Extrinsic Motivation har använts till hjälp för att analysera och sätta kvinnornas svar i perspektiv till teorins personlighetsnivåer. I studiens resultat framkom det att kvinnorna ansåg, för att utöva elitidrott var interna motivationsfaktorer av större vikt än externa motivationsfaktorer. Avslutningsvis visade studiens resultat att kvinnliga elitidrottare är väl medvetna om motivation, att det är ett komplext begrepp och att det är svårt att definiera. Respondenterna visade på att motivationen behövdes för att utveckla sin idrottsliga prestation.

Bakgrunden till studien bygger på nuvarande finansieringssvårigheter svenska tillväxtföretag möter i tidiga skeden, något som påverkar Sverige negativt eftersom dessa företag kan vara en länk till svensk tillväxt och fler arbetstillfällen. Därför studeras i studien det nyligen framvuxna finansieringsalternativet “Crowdfunding” som en eventuell lösning på problemet. Vidare existerar ett akademiskt gap inom förståelsen av vad som motiverar en individ att engagera sig i crowdfunding vilket är intressant att studera givet kontexten. / Background: The background of this study is based on current funding difficulties Swedish growth companies face in early stages, something that affects Sweden negatively as these companies is a link to Swedish growth, welfare and more jobs. Therefore, the relatively recently developed funding option "Crowdfunding" is being studied, as a possible solution of the problem. Furthermore, there exists a gap within the academic understanding of what motivates an individual to engage in crowdfunding, which is interesting to study the given the context of this study. The crowdfunding platform Framtidslyftet is used as a case company. Aim: This study aims to clarify motivational factors behind Swedish individuals' willingness to financially assist growth companies through crowdfunding. Method: The study combines both the qualitative and quantitative methods. The qualitative work among other things as a pilot study in which interviews were conducted with the purpose of strengthening the main quantitative survey. The methods are furthermore combined in order to triangulate the phenomenon. Using the theoretical frame of reference motivation is studied based on intrinsic an extrinsic motivational factors. Results: The results show that the respondents of this study's survey are primarily motivated by extrinsic motivational factors such as monetary incentives and that material and nonmaterial incentives depend on the situation. They see crowdfunding of growth companies as an investment where the internal factors are important but of secondary importance, plus they want to be engaged passively in growth companies.