Environmental sustainability is the most important issues in today’s business. They alsoinfluenced the fashion industry and elicit demand for eco-friendly clothes. Although thedemand for sustainable products is rapidly growing, quite few of sustainable materials areknown in fashion industry. Therefore, the thesis investigates one potential sustainable fabric,fabric Hanji and suggests strategies to improve awareness of the fabric in Swedish marketwhich has potential for being a huge market for the sustainable fabrics.The thesis studies characters of Swedish general market as well as fashion market andalso surveys consumer behaviour related to Hanji and Korean fashion’s image. As a result,the thesis figures out that unawareness of Korean fashion and Korean negative image arechallenges for Hanji business to be known Swedish consumers although Swedish market hasvarious attractive features. Based on the results, this thesis provides two methods to increasethe awareness of the fabric—providing the fabric for student designers and holdingworkshops for senior consumers.The two suggestions are definitely an important and meaningful start to introduce fabricHanji to the market. In addition, they will inspire those who are trying to market the fabric. / Program: Magisterutbildning i fashion management med inriktning modemarknadsföring

Turnover of personnel within the Swedish Police Authority has during the last few years increased and there is today a lower number of police officers working in the field (SVT, 2018b). This lack of personnel can be explained by a decreased interest in applying for the police academy as well as more officers deciding to voluntarily terminate their employment (SVT, 2018a). This can generate thoughts regarding possible reasons for voluntary turnover. The chairman of the Swedish Police Union, Lena Nitz (SVT, 2018c) addresses that a crucial factor to reduce the amount of voluntary turnover is an improved work environment. The aim of this study is to analyze the psychosocial work environment for patrolling police officers and to gain knowledge if elements in it might make certain police officers choose to terminate their employment. Previous research within the field tend to separately study police officers psychosocial work environment and turnover within police authorities and has indicated that the psychosocial work environment can cause stress and emotional exhaustion. Further research shows that emotional labor is common within police work and that voluntary turnover is the main form of turnover for police officers. This study has consisted of qualitative interviews with employed as well as previously employed police officers who voluntarily terminated their employment. Our conclusions demonstrate that the psychosocial work environment for Swedish police officers tends to be characterized as unpredictable, exposed and psychologically demanding. The foremost reasons for voluntary turnover have been considerably low salaries in relation to the demands, lack of appreciation from the organization and the shortages of manpower within the Swedish police authority. / Den svenska polismyndighetens personalomsattning har under de senaste aren okat och vi har idag den lagsta polistatheten pa over tio ar (SVT, 2018b). Denna polisbrist kan forklaras genom att allt farre valjer att utbilda sig till polis samtidigt som fler yrkesverksamma poliser frivilligt valjer att avsluta sin anstallning (SVT, 2018a). Detta kan foranleda tankar om vad den okade mangden frivilliga uppsagningar grundar sig i. Polisforbundets ordforande Lena Nitz (SVT, 2018c) poangterar att en avgorande faktor for att minska antalet frivilliga uppsagningar ar en forbattrad arbetsmiljo. Syftet med foljande uppsats ar darfor att analysera den psykosociala arbetsmiljon for poliser i yttre tjanst samt komma fram till om nagot i den gor att vissa poliser valjer alternativt skulle valja att avsluta sin anstallning. Den tidigare forskningen kring dessa omraden tenderas att behandlas separat och polisers psykosociala arbetsmiljo har visats orsaka stress och andra utmattningssyndrom. Vidare belyser forskning hur emotionellt arbete ar vanligt forekommande inom polisyrket samt att frivilliga uppsagningar ar den framsta orsaken till personalomsattning for poliser. Denna studie baseras pa kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma poliser samt poliser som avslutat sin anstallning. Studien har resulterat i slutsatser som pavisat att polisernas psykosociala arbetsmiljo praglas av att vara psykiskt kravande, utsatt och oforutsagbar. De framsta anledningarna for frivilliga uppsagningar inom polisen ar att lonen inte ar skalig i relation till arbetets krav, brist pa uppskattning fran organisationen samt en brist pa personal.

The purpose of this thesis is to describe the hard euroscepticism in two Swedish parties: The Swedish democrats and the Left party, by describing and comparing their arguments. I will mainly do this by examining if they have traditional features in their arguments and if they have an alternative system to the EU. I’m using a study by Van Bohemen et al and the Benchmark theory by De Vries to analyze the results. The arguments are found in their official party documents. By describing, comparing and analyzing the arguments I’ve found that both parties arguments have anti-institutional and protectionist features. The Left party also argues against economic inequality and the Swedish democrats arguments have ethnocentric features. Besides the traditional ‘arguments’ The Left party also argue that the union is unequal, neoliberal and disregarding the climate changes. Both parties also have an alternative system to the EU. The Left party wants to replace it with international organizations which works against for instance inequality and climate changes. The Swedish democrats wants a deepened Nordic collaboration, which would help the economy as well as protect the Nordic identity. My conclusion is that both parties have traditional Eurosceptic features and an alternative system. There are some similarities as well as differences in their arguments and the differences are mainly ideological.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv beskriva, belysa, tolka och reflektera kring företeelserna: pojkars och flickors receptioner av en text, deras uppfattning om det egna skrivandet och om genus kopplat till skrivandet. Genom tidigare elevsamtal hade jag mött några pojkar som ansåg att det fanns skillnader mellan könen vad det gäller att skriva. Det jag visste sedan tidigare var att pojkar presterar sämre än flickor betygsmässigt i alla ämnen utom i idrott oavsett klasstillhörighet, etnicitet eller var de bor. Att <em>plugga</em> inte är förenat med att vara cool om man är pojke. Min utgångspunkt var att eleverna skriver lika, men att pojkarna inte visar detta öppet för att upprätthålla sin status. Det visade sig att alla elever utom en ansåg att flickor och pojkar skriver olika.</p><p> </p><p>I undersökningen fick eleverna först läst en text och därefter svarat på frågor. Frågorna berörde elevernas uppfattning om texten, perception, deras attityder till skrivandet och till genus och skrivandet. I analysen tittade jag bland annat på elevernas erfarenhet av literacy och jag jämförde antal ord och pronomen mellan flickor och pojkar. Texten eleverna läste var skriven i jagform, könsneutral, till sista ordet då det visade sig handla om homosexuellkärlek. Texten kan ha varit genusprovocerande får några elever, vilket då påverkat undersökningen. Reliabiliteten skulle öka om undersökningen fick samma resultat med en annan forskare vid en annan tidpunkt och med en annan typ av text.</p><p> </p><p>Vid en generalisering av resultaten tycker flickorna att: det är kul att skriva i skolan, det är lättast att skriva om känslor, de reflekterar över hur de skriver och de skriver längre texter. Pojkarna tycker: inte om att skriva i skolan, de skriver kortfattat, de skriver inte om känslor, de reflekterar inte över hur de skriver. Elevernas uppfattningar om kvinnligt och manligt skrivande är kopplat till traditionella könsmönster - flickor känner och pojkar är känslolösa.</p>

<p>The study of appropriateness in language use is part of pragmatics, and how speakers give and respond to complements is a source of data in such studies. Compliments are strategies to explicitly or implicitly ascribe qualities that are mutually appreciated by the speaker and the addressee of a compliment. When individuals from different cultures interact in conversations, including the giving and receiving of compliments, and their behaviour is based on different conventions, it may lead to misunderstandings. Earlier studies (Cedar, 2006 & Sharifian, 2005, 2008) suggest that pragmatic transfer can cause cross-cultural misunderstanding. Second language users seem to transfer first language pragmatic rules into second language domains. This study will examine whether pragmatic transfer occurs in Swedish as first language into English as a second language in compliment responses. It will be assumed that pragmatic conventions are influenced by both linguistic and social norms. A Discourse completion task was used in order to obtain the data. The Discourse completion task consisted of one questionnaire in English, and one translated into Swedish, with situations where a compliment was given and the participant was instructed to imagine him/herself in that situation and give their most probable response to that compliment. The results showed that there was no significant difference between compliment responses given in Swedish and those given in English by native Swedish speakers. Thus, pragmatic transfer could have occurred. The Swedish participants’ compliment responses were also compared to compliment responses of Scottish English L1 speakers. The results are discussed in relation to other studies of pragmatic transfer in compliment responses, and suggestions for future research are considered.<strong> </strong></p>

<p>Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med. Eftersom barn är olika och varje barn har sitt specifika behov då är det viktigt att det finns variation i arbetssätt och användandet av metoder. Det finns många faktorer som samspelar med barns initiala läsinlärning som jag kommer att upplysa om. Några av faktorerna är tillgång till en varierad litteratur i olika genrer och stimulerande arbetssätt där elevers erfarenheter och intresse används i läsinlärningen samt socialt lärande där eleverna ses som en tillgång. Dessutom är det viktigt att lärarna har bred kunskap inom läsinlärningen såsom läsinlärningsprocesserna och grundläggande villkor samt utveckling av elevers metakognition. </p>

<p>Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.</p><p>Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner.</p><p>Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap.</p><p>Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.</p><p> </p>

<p>Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal.</p><p>Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - <em>habitus</em>, <em>kapital</em> och <em>fält</em>. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för <em>kongruenta realiseringar</em>, och mindre typiska ut­tryck för <em>me­ta­foriska rea­lise­ringar</em>. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.</p>