The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager’s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow’s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories. The result of this study shows how motivation is described as an incentive, which requires an inner motivation from the employee itself, but also from the manager to work with methods that will motivate their employees. In matters of the acquired knowledge many executives considered that leadership was a maturation process, combined with experience from the field and education. Our conclusion is that a mindset regarding money or the result might mislead us away from the inner driving forces where autonomy and meaningfulness is the key to motivated employees.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisa­toriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap. Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållnings­sätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier. Som fallstudie gör den inte anspråk på att vara representativ för alla svenska myndigheter i förändring men är tänkt att visa hur förändringskommunikationen upplevdes på en svensk myndighet. Resultaten visade att cheferna var bättre informerade än medarbetarna om målbild och bak­grund för förändringen. Myndigheten fokuserade sin information i förändringen kring en del av bakgrunden, den ekonomiska krisen. Informationen om mål och visioner var begränsad. Cheferna hade en stor och mestadels uppskattad kommunikativ roll i förändringen. Medarbe­tarna upplevde begränsade möjligheter att hinna ta in information, tolka den och ge feedback. Förändringsprocessen upplevdes som relativt toppstyrd i samarbete med personal- och kommunikationsavdelning. En traditionellt stark konsensuskultur kontrasterade mot en förändringsprocess där kommunikationen inte medgav inflytande över den egna arbets­situationen, vilket upplevdes av vissa som kränkande. Slutsatserna blev att information om både målbilder, bakgrunder och visioner framåt är viktiga i en förändringsprocess. Sida hade en plan och kommunicerade väl med sina chefer. Medarbetare och chefer på Sida kände stor lojalitet med verksamheten och hade därför förtjänat respekt i högre grad i kommunikationen. Dialog mellan alla chefer och medarbetare skulle ha gett möjlighet för medarbetarna att reagera och bli lyssnade på, även om beslut redan var tagna. På Sida upplevdes kommunikationen via cheferna mer individberoende än systemberoende. Ryktesspridning blev inte något stort problem trots att ledningen inte hade planerat för hanteringen av rykten inom förändringskommunikationen. Även om fallstudien endast rör Sida kan den tänkas vara relevant för andra svenska myndigheter.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding). Men samtliga företag arbetar med att deras befintliga medarbetare skall motiveras och stanna kvar inom organisationen (Intern employer branding). Däremot var det endast en utav de undersökta företagen som medvetet arbetade med att motivera och behålla sina medarbetare som ett steg i processen för att stärka sitt employer branding. Slutsatsen är att majoriteten av de tillfrågade professionella mindre tjänsteföretagen i studien inte arbetar aktivt och medvetet med både stegen i processen för att skapa ett starkt employer branding

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som påverkar medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen, samt vilka av dessa som är mest centrala. Vår avsikt är även att göra en jämförelse mellan två personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkät.  Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen och där uppvisar de två personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna är social gemenskap, anställningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter. De största skillnaderna mellan personalgrupperna är upplevda utvecklingsmöjligheter och hur behovet av stöd från chef och ledning uttrycker sig. Resultatet visar även att vissa faktorer och aktörer blir betydelsefulla först när de sätts i relation till andra faktorer eller aktörer.

Lean är en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men är idag även dominant bland svenska industriföretag samt offentlig verksamhet. Då lean anpassas utifrån varje enskild organisation finns det oändligt många definitioner av begreppet. Relativt lite forskning är idag gjord på hur strategin påverkar de anställda i organisationer som arbetar med strategin. Den forskning som har genomförts pekar på både positiva och negativa effekter av lean, där flest antal utfall är negativa. Studien har undersökt hur medarbetarna i en produktion upplevt implementeringen av lean samt utifrån vissa faktorer sett till hur de upplevt arbetet med denna strategi. De faktorer som har undersökts är: kreativitet, känslan av att kunna påverka arbetet, ansvar, arbetsmiljö (monotont arbete, arbetsskador) och stress. Resultatet av studien blev att medarbetarna var positiva till implementeringen av lean, främst baserat på faktorerna: känslan av att kunna påverka arbetet, ansvar och arbetsmiljö i bemärkelse minskade antal arbetsskador samt bättre ordning och struktur på arbetsplatsen. Bland de övriga faktorerna som undersöktes hade de intervjuade olika uppfattning, både positiva och negativa. Dock var samtliga intervjuade positiva till organisationens arbete med lean i stort och även om inga generella slutsatser dras i denna studie kan detta ses som ett bidrag till de studier som visar på positiva effekter hos medarbetarna vid arbete med lean.

Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen. Resultatet är i linje med tidigare forskning om positiv korrelation mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Framtida forskning bör fokusera på att tydliggöra sambandet mellan hälsofrämjande ledarskap och välbefinnande hos medarbetare för att få ytterligare förståelse för sambandet. / The purpose of this study is to see if there is a relationship between health-promoting leadership and employee’s well-being. According to the hypothesis, and with knowledge in the field, individuals with high well-being should experience health-promoting leadership. The study was conducted with quantitative method using a questionnaire survey. Study participants consisted of 63 employees from health-care in southern Sweden. Results shows that there is a correlation between health-promoting leadership and employee’s well-being at the investigated workplace. The result in our study indicates that the correlation that earlier research concluded about health-promoting leadership and well-being is confirmed. However, future research should focus on making the link between health-promoting leadership and well-being clearer to gain further understanding of how the relationship works.

Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsledarna på Volvo GTO i Umeå arbetar med introduktionen av nya medarbetare i jämförelse med riktlinjerna för introduktionsprocessen från ledningshåll. Detta är en kvalitativ studie där resultatet baseras på intervjuer med åtta produktionsledare, såväl som två möten med ansvarig HR-chef, samt en HR business partner. Intervjuerna har utgått från frågor om vilka syften produktionsledarna anser att introduktionsprocessen har, hur de beskriver sina egna attityder och upplevelser kring processen samt hur de utformar introduktionen. Resultaten tyder på att produktionsledarna anser att en standardisering av processen är positiv, men att det behövs mer utbildningsmaterial för att förtydliga vad som skall ingå under introduktionen. De efterfrågar även en mer noggrann uppföljning från HR:s sida samt en tydligare kommunikation kring syftet, från ledningens håll, såväl som mer delaktighet i processen.

Företag spelar en stor roll i samhällets utveckling då de påverkar både samhälle och miljö. Företag arbetar idag allt mer aktivt med att ta sitt samhällsansvar för att möta förväntningarna från sina intressenter. Corporate social responsibility (CSR) används ofta för att beskriva det arbete som företagen utför för att ta sitt samhällsansvar. Då företagens CSR-arbete blivit allt mer omfattande kan arbetssituationen för medarbetarna förändras. Tidigare forskning har sällan fokuserat på hur det interna CSR-arbetet upplevs av medarbetarna, vilket gör att förståelsen för vilken effekt CSR har internt är bristfällig. Syftet med denna studie är därför att öka förståelsen för hur medarbetare upplever det interna CSR-arbetet på det företag de arbetar på. Intervjuer med medarbetare på två företag har genomförts och studiens resultat visar att medarbetarna är positivt inställda till det interna CSR-arbetet, men upplever att det kan vara svårt att integrera CSR i sitt arbete.

Studien diskuterar motivationens betydelse för en organisations kompetensförsörjning. Syftet med studien är att ta reda på vad som är viktigt för att en medarbetare ska stanna på sin arbetsplats i syfte att behålla kompetensen i organisationen. Forskning inom området presenteras och två teorier lyfts fram, vidare har en hypotes utformats och prövats genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypotesen är att kompetensförsörjning påverkar medarbetarnas motivation som i sin tur är observerbar i något vi benämner som inbäddningseffekt. Resultatet som framkommer är att både inre och yttre motivationsfaktorer har ett positivt samband med inbäddningseffekten, varav yttre har något starkare samband än inre. Resultatet visar att relationen mellan motivation och kompetensförsörjning är komplex och troligen påverkas av olika typer av faktorer. Slutsatsen för studien visar att det kan vara viktigt att organisationen inte enbart fokuserar på generella teorier om motivation och kompetensförsörjning utan kan med fördel se till helheten. Tas detta i beaktande leder det till att det organisatoriska lärandet ökar och chansen att organisationens resultat förbättras samtidigt som medarbetarna trivs.

Studien diskuterar motivationens betydelse för en organisations kompetensförsörjning. Syftet med studien är att ta reda på vad som är viktigt för att en medarbetare ska stanna på sin arbetsplats i syfte att behålla kompetensen i organisationen. Forskning inom området presenteras och två teorier lyfts fram, vidare har en hypotes utformats och prövats genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypotesen är att kompetensförsörjning påverkar medarbetarnas motivation som i sin tur är observerbar i något vi benämner som inbäddningseffekt. Resultatet som framkommer är att både inre och yttre motivationsfaktorer har ett positivt samband med inbäddningseffekten, varav yttre har något starkare samband än inre. Resultatet visar att relationen mellan motivation och kompetensförsörjning är komplex och troligen påverkas av olika typer av faktorer. Slutsatsen för studien visar att det kan vara viktigt att organisationen inte enbart fokuserar på generella teorier om motivation och kompetensförsörjning utan kan med fördel se till helheten. Tas detta i beaktande leder det till att det organisatoriska lärandet ökar och chansen att organisationens resultat förbättras samtidigt som medarbetarna trivs.