Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige i början av år 2020. Pandemin innebar mångaanpassningar för människor, inte bara hälsorelaterade, utan även för det vardagliga arbetetinom organisationer. Många arbetsplatser ställde om till distansarbete för att minskasmittspridningen av coronaviruset. Så blev även fallet för de anställda inom revisionsbyråerna Big Four i norra Sverige. Dessa byråer befinner sig i en dynamisk miljö, där medarbetarnas kunskap och mål skiljer sig åt i stor grad. Studiens syfte var att förklara hur motivationen hos medarbetare i dynamiska miljöer har påverkats sedan styrningen och arbetet började ske på distans till följd av en kris. Vidare var avsikten med studien att förklara eventuella förändringar i motivationen hos medarbetarna och hitta förklaringar till vad det kan betyda och bero på. Studien är teoretiskt förankrad i Självbestämmandeteorin (eng.Self-determination theory) och begreppet återkoppling. Dessa valdes för att skapa enförståelse till vad som motiverar människor samt vad återkoppling kan göra för människors motivation och inställning till arbete. Datainsamling har gjorts via kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som skickades ut till Big Four-byråerna i norra Sverige. Studiens resultat visar att minskad återkoppling kan vara en bidragande faktor som påverkarmedarbetarnas motivation till arbete. Till följd av distansarbete syntes ett samband att de som upplevde minskad återkoppling även upplever försämrad motivation till arbetet. Förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att undersöka företag i andra branscher för att se eventuella likheter och skillnader. Det kan även vara av intresse att studera olika typer av återkoppling för att få en djupare bild av vilken typ av återkoppling som har störst påverkan på motivationen.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed  undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. / Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

Etik är något som påverkar allt vi gör medan affärsetik används för att göra alla affärer mer etiska. Sedan början av 1900-talet har mycket gjorts för att göra revisionen mer etisk för att motverka skandaler och oetiska beteenden. Olika studier har visat att revisorer tycker att etik är mycket viktigare i revisionskurser än vad lärare och professorer gör. När det kommer till ekonomiutbildningar i Sverige innehåller de flesta av kurserna i redovisning varken etik i kursplanerna eller i lärandemålen. Etikutbildningar inom företag syftar ofta till att harmonisera och se till att alla har samma syn på etik och de etiska ramarna som gäller i organisationen. Syftet med denna studie är att svara på frågan: Vad har revisionsbyråer för krav och förväntningar på nyutexaminerade studenters etikkunskaper inom revisionsyrket? Med Ethical Climate Theory (ECT) undersöks de etiska klimaten som revisionsbyråerna i The Big Four visar för att förstå de krav och förväntningar de har. Därigenom dras slutsatser om forskningsfrågans svar. För att kunna analysera och ta reda på vilka etiska klimat som företagen har har en triangulering valts som tillvägagångssätt att samla in empirin. Den insamlade empirin består av platsannonser, uppförandekoder samt intervjuer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av den ursprungliga ECT-matrisen som ramverk, för att ta reda på de olika etiska klimat som vardera företag har och hur det visar sig i deras krav och förväntningar. Överlag visade det sig att de undersökta företagen har ett principiellt klimat där personlig moral, koder, lagar och regler är det viktiga i klimaten. Inom organisationen är även lagandan viktig. Utöver det var det små variationer i företagens etiska klimat. Då inga direkta krav och förväntningar fanns på nyanställda studenter kunde slutsatsen dras att det troligen beror på att det är viktigare att anställa rätt personer då uppförandekoder och företagets etiska ramar och regelverk lärs ut direkt vid anställning. Som framtida forskning är en utveckling av detta arbete, med fler företag och fler respondenter per företag, något som kan ge en större och djupare inblick i detta område. Ett annat forskningsområde som bör undersökas är vilka etiska skillnader det finns mellan små, mellan och stora revisionsbyråer.

Inledning: Syftet i själva utförandet av vad en revisor gör är detsamma årtionden tillbaka men utförandet av processen har förändrats med digitaliseringen. Processen har utvecklats genom att digitala system utför revision aktiviteter automatiskt samt lagrar majoriteten av information en revisor behöver i digital form. En integration av digitalisering hos revisorer medför däremot vissa utmaningar och problem. Digitalisering kan vara en kostsam investering för företag samt att det blir en fråga om hur anställda anpassar sig till modern teknologi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera digitalisering inom revisionsbranschen. Detta för att bättre förstå hur digitalisering bidrar till effektivitet i revisionsprocessen. Metod: Studien utgår från en induktiv ansats för att bidra med en djupare förståelse inom ämnet. Det användes även en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer med aktiva revisorer inom de fyra största revisionsbolag utfördes för att uppfylla syftet. Slutsats: Studien visar att effektiviteten i revisionsprocessen uppnås genom automatiseringen av de standardiserade arbetsuppgifter. Detta gör att revisorn kan fokusera på mer väsentliga uppgifter som kräver högre kompetens och som inte kan automatiseras. Det blir viktigt för företag att ta extra hänsyn till att fokusera på att lära ut ny teknologi och bevisa nyttan för att kunna använda digitaliseringen inom revision på ett effektivt sätt. / Introduction: The purpose of an auditor's work is the same going decades back but the means of the auditing process changes in line with digitization. The process has developed through digital systems performing audit activities automatically whilst also storing the majority of the information an auditor needs in digital form. The integration of digitization with auditors still brings challenges and problems. Digitization can be a very costly investment for companies whilst it also becomes a question of how employees adapt to modern technology. Purpose: The purpose of the essay is to study digitization within the auditing industry. This is to better understand how digitization contributes to efficiency in the audit process. Method: The study is based upon an inductive approach to contribute a deeper understanding within this topic. A qualitative method was also used where semi-structured interviews were conducted with active working auditors within the four biggest auditing companies in order to fulfill the purpose. Conclusion: The study shows that the efficiency of the audit process is achieved through the automation of its standardized tasks. This allows the auditor to focus on more essential tasks that require higher skills and cannot be automated. It will be important for companies to regard the importance of internal training and prove the benefits to be able to use digitization within auditing in an effective way.

This study investigates the reasons behind the departure of female partners from the Big Fouraccounting firms' consulting services and explores how these women overcame obstacles toreach partner level. By examining the factors influencing their career progression and theirdecisions to leave, we sought to contribute to a deeper understanding of gender dynamicswithin the Big Four accounting firms’ consulting services. Using a qualitative approach, the study used in-depth semi-structured interviews with formerfemale partners from the Big Four firms in Western Europe. The research used an inductivemethodology, allowing participants' narratives to shape the exploration of factors influencingtheir career decisions and experiences within these organizations. The findings reveal thatfemale partners often leave due to a sense of being trapped within rigid organizationalstructures, which limit their roles and growth opportunities. Despite high salaries, womenprioritize career autonomy and meaningful challenges, which are scarce at partner levels.Effective mentorship and supportive leadership were crucial for overcoming career obstacles.However, the absence of such support often led to dissatisfaction and departure. The studyhighlights the importance of structural reforms to create more flexible career paths and the needfor dedicated mentorship programs to support women's career advancement. We suggest themetaphor of a "Closed-Loop" to illustrate the systemic barriers and hierarchical culture thatconstrain women at partner level. Addressing these issues requires a comprehensive approachto promote gender equity within the Big Four accounting firms’ consulting services.

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.

Studiens syfte är att undersöka hur genus- och maktrelationer avbildas samt reproduceras genom bilder från The Big Fours års- och hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning har klarlagt behovet att på ett adekvat sätt särskilja mellan kön och genus inom kritisk redovisningsforskning. Således grundas studien i en rad feministiska teorier och kritisk organisationsteori, såväl som tidigare forskning där genus står i fokus. Dessa teorier tillämpas vid en kvantitativ innehållsanalys och efterföljande slutledning. Detta för att identifiera dolda processer inom organisationerna som inverkar på hur hierarkier utformas inom dessa.  Resultaten påvisar att det existerar ett könande inom organisationerna som är till mannens fördel. Dock är generaliserbarheten av studiens empiri begränsad utifrån resultatet av den logistiska regressionen. Symboler för ett starkt ledarskap förknippas med maskulinitet och mannen avbildas oftare som stående inom urvalet, vilket studien härleder till uttryck för rådande och önskade hierarkier. Därtill påvisar empirin att aktivitet till högre grad avbildas som ett manligt attribut vilket studien förklarar som ett uttryck för ett rådande informationsövertag. Det återfinns dock frekvenser som gör gällande att kvinnan ges utrymme att komma till tals och således att dennes perspektiv tas tillvara på. Detta då kvinnan till en högre grad avbildas som seriös i sällskap av män än ensam. Genusrelationer identifieras men processerna är genomgående subtila. Sociala koder och normativa påtryckningar kan dock påpekas. / The purpose of this study is to examine how gender and power dynamics are depicted and reproduced through images from The Big Four’s Swedish branches, in their annual and sustainability reports. Previous research clarifies the need for a separation between sex and gender within critical accounting research in order to expand the current empirical reach. Hence this study utilizes several feminist perspectives as well as critical organizational theory combined with previous research where gender has been at the center. The study’s content analysis and deduction, along with its conclusion, is built upon these theories to identify hidden processes that constitute real-life gender based hierarchies within said organizations.  Furthermore the results of this study points to a continued gendering within these organizations that favour the male sex. However the generalizability of the empirical findings are limited due to the outcome of the logistic regression. Symbols of strong leadership are continuously associated with a sense of masculinity and the male is more often depicted as standing up, symbolizing being higher up in the organizational hierarchy. Empirical evidence is laid forth stating that a higher frequency of being active is tied to being male and furthermore a masculine attribute. Although, measured frequencies show that the woman is granted the opportunity of having her perspective listened to and through that her epistemic privilege utilized as she’s, to a relatively high degree, represented as serious when accompanied by men. Gender relations are identified as parts of subtle processes that are sometimes even to be labelled as ambiguous.

Digitization is a global phenomenon that has changed the everyday life, both workwise and privately. Digitization has become a central part in almost everything you do today. New effective methods to provide services have been created with the help of automatization, which has introduced the audit world to a transformation process. The work process has become more digital, which has led to a higher demand in expectations on the agencies.The purpose of this study is to describe and identify possible impacts that digitization might have on the auditing work practice and “the big four” competitiveness. The study will focus on two different perspectives, the agencies and the clients, where we will examine the general view on the digital services that are being offered and what pros or cons these services bring. In order to achieve the purpose of this study, every “big four” accounting firm and a couple of customers will be interviewed. After the interviews were completed, they were analyzed by applying relevant theories. The methodology of the study has a qualitative character with inductive character.The empirical findings of the study indicate that digitization has created a more effective work practice where you have more access to data. Digitization is necessary for the agencies if they want to maintain legitimacy and be able to compete with one another, because every customer has an expectation that the agencies will have developed digitized utilities to support their work process. Furthermore, the findings show that the human interaction has decreased because of digitization, since the work has become more independent with less requirements on communication.Finally, the study shows that all agencies are aware that digitization is the main force on their market and that huge investments are being made to follow the development and to compete for the customers. / Digitalisering är ett globalt fenomen som förändrat det vardagliga livet, både arbetsmässigt och privat. Digitaliseringen har blivit en central del i nästan allt man gör idag. Det har skapats nya effektiva metoder att leverera tjänster på med hjälp av automatisering, vilket har introducerat en omvandlingsprocess för revisionsvärlden. Arbetssättet har blivit mer digitalt och det har lett till att högre krav ställs på byråerna. Syftet med denna studie är att beskriva och identifiera eventuella effekter som digitaliseringen kan ha på revisionsarbetet och konkurrenskraften hos “the big four”. Studien kommer fokusera på två olika perspektiv, byråernas och klienternas, där vi kommer undersöka den generella uppfattningen av de digitala tjänsterna som erbjuds och vilka fördelar eller nackdelar dessa tjänster erbjuder. För att uppnå studiens syfte, kommer varje revisionsbyrå i “the big four” och ett antal kunder att intervjuas. Efter att intervjuerna genomfördes, har de analyserats med tillämpning av relevanta teorier. Studiens metod har en kvalitativ karaktär med en induktiv ansats. Studiens resultat tyder på att digitaliseringen har skapat ett mer effektivt arbetssätt där man har tillgång till mer data. Digitaliseringen är nödvändig för byråerna om de ska förbli legitima och kunna konkurrera med varandra, eftersom varje kund har en förväntan att de ska ha utvecklade digitala verktyg som ett stöd i arbetsprocesserna. Vidare visar resultatet att mänskliga interaktionen minskat på grund av digitaliseringen, då arbetet blivit mer självständigt med krav på mindre kommunikation. Slutligen visar studien på att samtliga byråer är medvetna om att digitaliseringen är den stora drivande utvecklingen på deras marknad och att det sker stora investeringar för att följa med i utvecklingen och kunna konkurrera om kunderna.

Under de senaste åren har revisionsbranschen genomgått betydande förändringar med införandet av digitalisering och olika digitala verktyg. Under det senaste året har Artificiell Intelligens (AI) blivit alltmer framträdande och förväntas fortsätta att utvecklas. Revisionsbyråer integrerar digitala verktyg för att optimera revisionsprocessen, förbättra kvaliteten på revisionerna och reducera risken för konkurrens. Användning av AI-teknik kan signalera att revisionsbyrån ligger i framkant med tekniska verktyg och därmed öka revisionens trovärdighet. Tidigare forskning betonar fördelarna med att implementera digitala verktyg, som AI-teknik, i revisionsarbetet. Det förväntas att detta ska medföra effektivisering, flexibilitet, resursbesparing samt möjlighet att fokusera på andra mer komplexa arbetsuppgifter för revisorn. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur användningen av AI-teknik och digitalisering påverkar revisionsprocess, revisionskvalitet och revisorns kompetenskrav. Studien utforskar dessutom revisorers uppfattning och acceptans av teknologiska innovationer hos revisionsbyråer som ingår i The Big Four. För att åstadkomma detta genomfördes intervjuer med elva revisorer av olika yrkesbefattning. Resultaten från den föreliggande studien indikerar att majoriteten av respondenterna har en positiv inställning till AI-tekniken och dess framtida utveckling. Dessutom framhåller respondenterna att tekniken är ett värdefullt hjälpmedel och stöd under revisionsprocessen genom att erbjuda vägledning och insikter.  Studien framhäver vikten av att använda AI-teknik inom revision med försiktighet och betonar att revisorns mänskliga kompetens och expertis fortfarande är avgörande för både revisionskvalitet och klientförtroende. Trots att majoriteten av respondenterna ser potential i hur AI-teknik kan förbättra deras arbete, påpekar studien att tekniken fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium. Studien har resulterat i att AI-teknik inte är så etablerad som tidigare forskning har indikerat. Det har också observerats att revisorer behöver ökad kunskap om AI för att effektivt kunna använda tekniken i sin revision, vilket kan åstadkommas genom utbildning. Dessa slutsatser indikerar att AI-tekniken fortsätter att genomgå betydande förbättringar och att dess fulla potential ännu inte har realiserats. / Artificial Intelligence and Digitalization in the Auditing Industry: Challenges and Opportunities for the Auditing Process and Audit Quality In recent years, the auditing industry has undergone significant changes with the introduction of digitalization and various digital tools. Over the past year, Artificial Intelligence (AI) has become increasingly prominent and is expected to continue developing. Audit firms are integrating digital tools to optimize the auditing process, improve audit quality, and reduce the risk of competition. The use of AI-technology can signal that the audit firm is at the forefront of technological tools, thereby increasing the credibility of the audit. Previous research emphasizes the benefits of implementing digital tools, such as AI-technology, in auditing work. It is expected that this will lead to increased efficiency, flexibility, resource savings, and the ability for auditors to focus on other, more complex tasks.The purpose of the present study is to examine how the use of AI-technology and digitalization affects the auditing process, audit quality, and the competence requirements for auditors. The study also explores auditors' perceptions and acceptance of technological innovations at audit firms within The Big Four. To achieve this, interviews were conducted with eleven auditors of various professional positions. The results from the present study indicate that the majority of respondents have a positive attitude towards AI-technology and its future development. Additionally, the respondents highlight that the technology is a valuable tool and support during the auditing process by providing guidance and insights.The study highlights the importance of using AI-technology in auditing with caution and emphasizes that the auditor's human competence and expertise remain crucial for both audit quality and client trust. Although the majority of respondents see potential in how AI-technology can enhance their work, the study points out that the technology is still in an early stage of development. The study has shown that AI-technology is not as established as previous research has indicated. It has also been observed that auditors need increased knowledge about AI to effectively use the technology in their audits, which can be achieved through education. These conclusions indicate that AI-technology continues to undergo significant improvements and that its full potential has yet to be realized.

Research have revealed that the accounting profession engage multi-disciplinary teams in the assurance of sustainability reports. However, how such teams are composed or the values that these teams bring to the assurance engagement process, and how reliance is established on the work performed by such teams has been left uncovered. This research sought to fill this gap, and hence, contributed to providing an understanding surrounding this issue. Semi-structured interviews with auditors from the Big Four Audit firms, engaged with performing sustainability assurance was conducted. The findings revealed that the engagement of multi-disciplinary teams, comprising both financial accountants and sustainability specialists from various disciplines, was necessary in ensuring quality assurance work performance. Firstly, the in-depth knowledge of sustainability subject matters possessed by the sustainability experts, enabled the questioning of the correctness of sustainability items reported by the clients. Secondly, sustainability experts were valuable in the planning stage of the engagement, in identifying client risk areas. Thirdly, sustainability expert involvement, enabled the winning of work contracts. Additionally, the engagement of multi-disciplinary teams was revealed to be valuable to the client firms. Firstly, the sustainability experts assisted clients in identifying the most valuable issues to report to their stakeholders. Secondly, due to the expert’s knowledge and experience, it enabled them to inform clients on high reporting levels. Finally, sustainability experts provided clients with valuable feedback that aids the improvement of the client processes, and the management of risks. The establishment of reliance on the work performed by the teams, requiring an accountant to signoff every engagement work performed by the team, as required by the applicable assurance standards, was partially supported by this study. Sustainability experts, who were non-accountants, was revealed to be engaged in this signing off ritual, hence, leaving room for the questioning of such assurance engagements signed off by sustainability experts.