Cette recherche tente d’évaluer le pouvoir de la profession comptable dans le cadre de la normalisation internationale après la réforme des institutions en 2001. La normalisation comptable internationale, processus technique et politique, se prête à une étude à travers les relations de pouvoir. Une grille d’analyse théorique est construite sur la base du cadre du pouvoir de Lukes (1974, 2005). Elle est ensuite appliquée à l’étude du pouvoir de la profession comptable sur le normalisateur international, en privilégiant la première dimension de ce cadre, l’étude des conflits observables, et la troisième dimension, l’étude des conflits latents. La première dimension est opérationnalisée à travers l’étude du développement d’un projet particulier, la norme IFRS 3 « Regroupements d’entreprises ». Les résultats montrent que l’IASB n’a pas changé sa position sur les questions clés du projet malgré l’opposition des membres de la profession comptable. La troisième dimension est opérationnalisée par l’étude de la composition des principales instances du normalisateur international. L’étude des dispositions des statuts et l’analyse du profil effectif des normalisateurs permettent de mettre en évidence une présence renforcée des membres des grands cabinets d’audit. Les résultats de ces deux études sont enfin comparés, discutés et rapprochés / The aim of this research is to assess the power of the accounting profession on the international standard setting institutions after their reform in 2001. International accounting standard setting, technical and political process, can be studied through power relations. A theoretical framework is built on the basis of the theory of power of Lukes (1974, 2005). It is then applied to the study of the power of the accounting profession on the international standard-setter, focusing on the first dimension of the framework, the study of observable conflicts, and the third dimension, the study of latent conflicts. The application of the first dimension goes through the case-study of the development of IFRS 3 "Business Combinations". The results show that the IASB has not changed its position on the key issues of the project despite opposition from members of the accounting profession. The application of the third dimension goes through the study of the composition of the main bodies of the international standard-setter. The study of IFRS Foundation’s constitution and the analysis of the profile of the standard setters can highlight an increased presence of members of the large audit firms. The results of these two studies are finally compared, discussed and reconciled

Women have a few managerial positions compared to men in audit and accounting firms. It said that large companies have intentions to increase the number of women accountants in managerial positions. The study is investigating the implementation of gender policies and diversity in auditing firm with a specific focus on how company size may impact how organizations come to work with issues of gender and diversity. A qualitative method has been implemented in this study, by conducting 17 semi-structured interviews with women auditors and accountants, working in 4 large firms and 5 small firms in Sweden. The study shows that the policies of the large companies are not fully implemented. While setting policies for small firms will just help women auditors/accountants to improve their career education.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

<p>Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.</p>

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna återigen en kontroversiell roll i några av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier säger att revisorer bäst studeras under kriser eftersom det är då deras funktion testas. I uppsatsen undersöks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och väsentlighet förändrades under den finansiella krisen. Detta genomförs genom en kvantitativ enkätundersökning där samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige har fått möjlighet att delta. Resultatet av studien visar att många av revisorernas arbete med risk och väsentlighet har påverkats, framförallt har revisorerna varit tvungna öka arbetsbördan för att inte missa väsentliga fel och hålla riskerna på en kontrollerbar nivå. Samtidigt har inte alla revisorers arbete påverkats av den finansiella krisen utan det är främst de revisorer som reviderar större företag och revisorer från Big four som påverkats. / Scandals that came into light as a result of the recent financial crisis revealed a controversial role played by auditors. Prior studies have shown that periods of crisis prove an apt time for the study of auditors, as it is often in such periods that their function is truly tested. This paper examines how auditors portrayed the notion of risk and materiality when performing an audit of financial statements during the financial crisis. All approved and authorized auditors in Sweden had the opportunity to participate in the quantitative survey that was carried out. Our study indicates that the significant number of auditors confirmed that managing of risk and materiality had been affected by crisis. Most notably, they declared that they had to increase their efforts in order not to overlook crucial misstatements and to maintain risk assessment at a controllable level. But not all of the auditors felt that their work had not been significantly influenced by the financial crisis and it was mainly auditors working for Big four audit firms and those who audit large corporations who felt that their work was influenced due to the financial crisis.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang &amp; Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel &amp; Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? – En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rådgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken är det nödvändigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rådgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav på gemensam revision för större bolag samt krav på byrårotation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Grönbokens förslag är rätt väg att gå för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förändra revisions- och rådgivningsbranschens marknadsstruktur. Avgränsningar: Studien berör EU kommissionens Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen. Avgräns-ningar är gjorda till frågor rörande den omdiskuterade marknadskoncentrationen inom revisions- och rådgiv-ningsbranschen med fokus på frågorna gällande förslag om gemensam revision samt byrårotation. Studien har även valts att avgränsas till hur Sveriges sex största revisionsbyråer ställer sig till EU kommissionens framtagna förslag i den utgivna Grönboken. Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssätt och primär data har samlats in genom personliga intervjuer. Resultat och slutsatser: Författarna finner att EU kommissionens förslag inte kommer ge det utfall som ämnas uppnå. Vidare anser marknadens aktörer att ett utvidgande av lagen inte är rätt väg att gå för att lösa upp den rå-dande marknadskoncentrationen, utan anser att fokus bör läggas på att minska existerande etableringshinder och därigenom låta marknadsekonomin själv styra. Förslag till vidare forskning: I november år 2011 kommer uppföljningsåtgärder att presenteras av EU kommis-sionen och om förslagen rörande obligatorisk byrårotation samt gemensam revision införs kan intressant forsk-ning göras kring de faktiska utfallen. Vidare förslag på fortsatt forskning är att utifrån intressenters perspektiv undersöka behovet av att lösa upp marknadskoncentrationen samt hur de ser på de givna förslagen. I april 2010 presenterades ytterligare en Grönbok inom bolagsstyrning, vilken hotar den väl fungerande bolagsstyrningen i Sverige. Något som gör den Grönboken intressant att studera är att frågor rörande aktieägarnas delaktighet är centrala, vilket också diskuterats i den aktuella studien.Nyckelord: Marknadskoncentration, ”too big to fail”, byrårotation &amp; gemensam revision.

No description available.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Digitalisering är för närvarande ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Den digitala utvecklingen påverkar revisionsyrket vilket i sin tur påverkar revisorns roll. Med hänsyn till detta är det därför viktigt att studenter introduceras för digitalisering i ekonomiutbildningarna. Syftet med denna studie är att undersöka om ekonomutbildningarna omfattar de krav eller kvalifikationer som ställs på revisorer, avseende digitala kompetenser, av revisionsföretagen. Därmed formulerades följande forskningsfråga: Anpassar akademier sina utbildningar till de krav eller kvalifikationer, avseende digitala kompetenser, som efterfrågas av revisionsföretagen?Den forskningsansats som använts i studien är abduktion då studien växlat mellan teori och empiri. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys där en undersökning av officiella dokument gjorts. De undersökta dokumenten omfattar tolv jobbannonser från åtta olika revisionsföretag. Vidare har en undersökning på elva kursplaner/utbildningsplaner gjort vid nio olika lärosäten.Studiens syfte har fullföljts genom att undersöka jobbannonser, utbildningsplaner samt kursplaner. Ur jobbannonserna framkom det att kunskaper inom digitalisering är kvalificerande men inget krav. Studiens resultat påvisar att de flesta undersökta ekonomiutbildningar omfattar digitalisering i lärandet. Vidare kan det inte påvisas att omfattningen är tillräcklig för att bemöta de kvalifikationer som ställs på revisorer av de undersökta revisionsföretagen. Studien har bidragit till en ökad förståelse för de krav och kvalifikationer, avseende digitalisering, som de undersökta revisionsföretagen efterfrågar. Vidare har studien bidragit med att förtydliga hur de undersökta akademierna anpassar ekonomutbildningarna till digitalisering. / Digitalization is currently an ongoing topic in the audit industry. Digital developments affect the audit profession, which affects the auditor's role. It is therefore important that students get introduced to digitalization in economic programs. The purpose of this study is to investigate whether the economic programs include the requirements or qualifications imposed on auditors, regarding digital competencies, by the audit companies. The following research question was thus formulated: Do academies adapt their education to the requirements or qualifications, regarding digital competencies, that are required by the auditing companies?The research approach used in the study is abduction as the study alternated between theory and empiricism. The study is based on a qualitative content analysis where an examination of official documents has been made. The documents examined include twelve job advertisements from eight different audit companies. Furthermore, analysis of eleven course plans/education plans has been done at nine different academies.The purpose of the study has been completed by analyzing job advertisements, education plans and course plans. From the job advertisements it appeared that knowledge in digitalization is qualifying but not a requirement. The results of the study show that most of the examined economic programs include digitalization in the education. Furthermore, it cannot be concluded that the scope is sufficient to meet the qualifications imposed on auditors by the examined audited firms. The study has contributed to an increased understanding of the requirements and qualifications, regarding digitalization, that the examined audit firms demand. Furthermore, the study has contributed to clarify how the examined academies adapt economic programs to digitalization.