<p>Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.</p>

<p>Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.</p>

Recent studies suggest that the conditional CAPM might hold, period-by-period, and that time-varying betas can explain the failures of the simple, unconditional CAPM. We argue, however, that significant departures from the unconditional CAPM would require implausibly large time-variation in betas and expected returns. Thus, the conditional CAPM is unlikely to explain asset-pricing anomalies like book-to-market and momentum. We test this conjecture empirically by directly estimating conditional alphas and betas from short-window regressions (avoiding the need to specify conditioning information). The tests show, consistent with our analytical results, that the conditional CAPM performs nearly as poorly as the unconditional CAP

Bakgrund: Den mest använda värderingsmodellen för noterade bolag är diskonterat kassaflödes analys. Denna modell kräver dock att ett avkatnings krav beräknas, vilket oftast beräknas med CAPM. En av variablerna i CAPM är beta, vilket är ett matt på risk. Betavärdet beräknas oftast genom att jämföra en enskilds akties volalitet med ett index. Detta kräver dock att bolaget är noterat på en aktie markand. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder det finns för att värdera onoterade bolag och att avgöra vilken modell som ger det mest realistiska värdet samt är minst subjektivt. Genomförande: Jag har läst böcker tidskrifter och artiklar om detta ämne. Jag har också genomför djupintervjuer med personer som jobbar med värdering samt gjort ett test av de olika modellerna. Resultat: Kassaflödes analysen är den bäst modellen för att värdera onoterade bolag, dock måst ett tillägg för storleks premie, illikviditet och osystematisk risk göras i avkastningskravet. / Background: The most frequently used valuation method for traded firms is the Discounted Cash Flow Analysis. The required rate of return used to discount the cash flows for traded firms is calculated by the CAPM. One of the variables in the CAPM is beta, which is a measure of risk. Normally the beta is calculated by comparing the volatility of a stock compared to an index over a period of time, however this requires that the company is traded on the stock market. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which methods there are to value non traded firms, and also determine which method that gives the most reasonable value and is the least affected by the appraiser’s own judgment. Realization: I have read books, journals and articles about this subject. I have also made in depth interviews with professionals and made a test of four different valuation methods. Results: The Discounted Cash Flow Analysis is still the gives the most objective and reasonable valuation. However a number of adjustments have to be made due to the unique characteristics of non traded firms.

Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.

Background: Studying insider trading is difficult due to its sensitive and delicate nature. Therefore it is hard to gauge the extent of such activities. This problem has resulted in a fierce debate whether it should be prohibited or not. Using a method where the effect on monopolistic information usage can be isolated insider trading can be monitored. Such an event is a profit warning. Purpose: This paper examines whether insider trading exist for companies making a profit warning between year 2003 and 2007 on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore the aim with the study is to contribute to the debate on the insider trading legislation. Method: The study’s purpose is achieved through an event study studying the cumulative abnormal return as well as average daily returns during the thirty days preceding the warning for a sample of thirty companies. Since profit warnings should be completely random and as such almost impossible for the market to know in advance, a significant abnormal return can only be explained with insider trading. The abnormal returns were calculated using the Capital Asset Pricing Model since it is the most widely used model. Conclusion: For the chosen time frame, when testing on a 95% significance level, the study found a significant abnormal return during the last 10 days of the event window but not for the entire period of thirty days. The daily average return for the thirty companies were significant for six of the thirty days within the event window. Two of them were included in the last ten day period with a confirmed significant abnormal return which might suggest that on average insider trading tend to occur during these days. The other four was discarded due to sample issues. Since the study was limited to a period of four years extending the results to a period other than tested should be made with great care since conditions may differ over time. Concerning the current debate on the insider legislation, the findings can be used by both sides. Either to argue for a strengthening of the law or to question its existence.

Background: Studying insider trading is difficult due to its sensitive and delicate nature. Therefore it is hard to gauge the extent of such activities. This problem has resulted in a fierce debate whether it should be prohibited or not. Using a method where the effect on monopolistic information usage can be isolated insider trading can be monitored. Such an event is a profit warning. Purpose: This paper examines whether insider trading exist for companies making a profit warning between year 2003 and 2007 on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore the aim with the study is to contribute to the debate on the insider trading legislation. Method: The study’s purpose is achieved through an event study studying the cumulative abnormal return as well as average daily returns during the thirty days preceding the warning for a sample of thirty companies. Since profit warnings should be completely random and as such almost impossible for the market to know in advance, a significant abnormal return can only be explained with insider trading. The abnormal returns were calculated using the Capital Asset Pricing Model since it is the most widely used model. Conclusion: For the chosen time frame, when testing on a 95% significance level, the study found a significant abnormal return during the last 10 days of the event window but not for the entire period of thirty days. The daily average return for the thirty companies were significant for six of the thirty days within the event window. Two of them were included in the last ten day period with a confirmed significant abnormal return which might suggest that on average insider trading tend to occur during these days. The other four was discarded due to sample issues. Since the study was limited to a period of four years extending the results to a period other than tested should be made with great care since conditions may differ over time. Concerning the current debate on the insider legislation, the findings can be used by both sides. Either to argue for a strengthening of the law or to question its existence.

Background: The first quarter of 2006, acquisitions at a value of 2 600 billion SEK were announced. If this trend holds for the entire year, 2006 will go to history as the most active year of acquisitions ever. The fundamentals of an acqui-sition is to generate added value through different forms of synerigies that are potentially created from the combined companies or to pay a lower price than the company is actually worth. Company valuation has because of this increased in importance to determine what the correct price of a company is. The valuation of a company performed by a business broker is not always consistent with the price a company pays for another due to different strategic circumstances that affect the purchase price. Purpose: The purpose of this thesis is to analyse the valuation process in connection with acquisitions of unlisted companies. The study also aims to clearify the circumstances causing the purchase price to differ from the cashflow or book valuation. Method: To meet the purpose of this thesis, a qualitative approach based on three acquisition processes in the Jönköping region has been chosen. The collection of empirical data has been made through personal interviews with Svensk Företagsförmedling (SFF) in Jönköping with complementing telephone interviews. Conclusion: Based on the cashflow or book valuation, which is the foundation upon which the selected companies are priced, we can draw the conclusion that in every unique case the broker must be presented with several strategical variations the different acquistions presents. These strategic presumptions considered, a company should be valuated to its highest defendable value. The study also demonstrates that a company’s fundamental value alone only constitutes a guideline in coming negotiaions. The strategic categories goodwill, potential synergies and form of payment makes up the the negotiable part of the purchase price. / Bakgrund: Första kvartalet 2006 offentliggjordes företagsförvärv till ett värde av 2 600 miljarder kronor och om trenden med företagsförvärv fortsätter året ut, kommer 2006 gå till historien som det mest aktiva inom företagsförsäljningar någonsin. Det fundamentala i ett företagsförvärv är att generera mervärde genom olika former av synergier som potentiellt skapas mellan de sammanslagna bolagen eller att betala ett lägre pris än vad bolaget egentligen är värt. Företagsvärdering har därför fått ökad betydelse för att avgöra vad som är rätt pris för ett bolag i samband med ett företagsförvärv. Värderingen av ett företag stämmer inte alltid överens med det pris ett företag betalar i samband med ett förvärv på grund av olika strategiska förhållanden som påverkar köpeskillingen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera värderingsprocessen i samband med förvärv av onoterade bolag. Studien har även för avsikt att klargöra de förhållanden som gör att köpeskillingen skiljer sig från den räkenskapliga värderingen. Metod: För att uppfylla syftet med uppsatsen har vi tillämpat en kvalitativ ansats baserad på tre förvärvsprocesser i Jönköpingsregionen. Insamlandet av empiriskt material har skett genom personliga intervjuer med Svensk Företagsförmedling (SFF) i Jönköping samt kompletterande intervjuer via telefon. Slutsats: Utifrån de räkenskapliga värderingsmetoderna som ligger till fundamental grund för en prissättning av de valda bolagen, kan slutsatsen dras om att i varje unikt fall måste värderaren uppmärksammas om de variationer de strategiska förhållanden varje enskilt förvärv utgör. Med hänsyn tagen till de strategiska förutsättningarna skall ett företag värderas till det högsta motiverade värdet. Studien påvisar att ett företags fundamentala värde enbart utgör ett riktmärke i en förhandlingssituation. De strategiska områdena goodwill, potentiella synergier och betalningssätt är exempel på förhål-landen som utgör den förhandlingsbara delen av köpeskillingen.

Since 1994 when the Warsaw Stock Exchange has been acknowledged as a full member of World Federation of Exchanges and became one of the fastest developing security markets in the region, it has been hard to find any studies relating to the assets price performance on this exchange. That is why I decided to write this paper in which the Nobel price winning theory namely the Capital Asset Pricing Model has been tested. The Capital Asset Pricing Model (or CAPM) is an equilibrium model which relates asset’s risk measured by beta to its returns. It states that in a competitive market the expected rate of return on an asset varies in direct proportion to its beta. In this paper the performance of 100 stocks traded continuously on the main market in the years 2002-2006 has been tested. I have performed three independent tests of the CAPM based on different methods and techniques to better check the validity of the theory and then compared the results. As in the case of many other studies of the Capital Asset Pricing Model, this one didn’t find a complete support for the model but couldn’t reject some of its features either.