Submitted by Maicon Juliano Schmidt (maicons) on 2015-07-13T19:06:44Z No. of bitstreams: 1 Davi Souza Simon.pdf: 27929950 bytes, checksum: e9a606d561ddb714e9de3c9022521f97 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-07-13T19:06:44Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Davi Souza Simon.pdf: 27929950 bytes, checksum: e9a606d561ddb714e9de3c9022521f97 (MD5) Previous issue date: 2013-01-31 / Nenhuma / Esta dissertação teve como objetivo estudar a presença no mercado brasileiro de ações da anomalia das ações de baixo risco (AABR), reportada originalmente por Black, Jensen, e Scholes (1972), na qual as ações de menor coeficiente beta apresentam resultados superiores aos das ações de beta elevado, contrariando as previsões do modelo CAPM, segundo as quais o retorno é função linear direta do risco dos investimentos realizados. Para isto, esse estudo teve como base cotações diárias ajustadas para proventos de ações listadas na BM&FBOVESPA durante um período de 18 anos (1995 a 2012), e consistiu na realização de diversos estudos de carteiras de investimentos nos quais as carteiras foram montadas agrupando as ações por ordem de coeficiente beta (estimados com base nos 750 dias anteriores tendo o IBOVESPA como variável explicativa). Os estudos foram realizados considerando cinco critérios alternativos de presença mínima das ações nas negociações dos 750 dias anteriores à seleção de ativos, de modo a permitir a análise da anomalia sobre diferentes restrições de liquidez, resultando na análise de um total de 86.350 carteiras. As evidências mostram que as carteiras formadas por ações de menor beta apresentam retornos mais elevados do que as carteiras de maior beta em cerca de oitenta por cento dos casos analisados, contrariando as previsões do modelo CAPM. Verificou-se também uma inversão do comportamento anômalo das carteiras durante as crises econômicas iniciadas em 1999, 2003 e 2007. Por meio de testes-t de diferenças de médias, verificou-se que as diferenças diretas entre as carteiras de menor e maior beta não são estatisticamente significantes na maior parte dos momentos de seleção. A realização de teste não paramétrico de diferença (teste de Kolmogorov-Smirnov) aponta pela não rejeição da hipótese de que os retornos das carteiras de menor e maior beta foram extraídos de distribuições estatísticas diferentes, levanta dúvidas e sugere a realização de estudos quanto à melhor forma de teste de diferenças de médias em amostras tão amplas quanto à adotada no presente estudo. Independentemente da questão da significância estatística dos resultados, a significância prática em função do maior retorno obtido pelas carteiras de beta baixo em 80% dos momentos de seleção de ativos aponta para a necessidade de estudos quanto aos motivos que poderiam explicar a anomalia, considerando inclusive formas alternativas para sua mensuração. / This dissertation aims to study the presence in the Brazilian stock market of the low-risk stocks anomaly, originally reported by Black, Jensen, and Scholes (1972), in which stocks with low beta coefficients present higher results than those of high-beta stocks, contrary to the CAPM predictions, under which the return is a direct and linear function of the investment’s systematic risk. For this purpose, this study is based on the daily prices (adjusted for dividends) of stocks listed on BM&FBOVESPA for a period of 18 years (1995-2012), and consisted of several portfolio studies in which the portfolios were assembled by grouping stocks through the order of their betas (estimated based on 750 days prior to portfolio selection). In order to allow the analysis of the anomaly on different liquidity constraints, five alternative criteria for the stocks minimum trading presence on the 750 days prior to the selection of assets were considered, totaling 86,350 portfolios analyses. Evidence shows that low-beta stocks’ portfolios have higher returns than high-beta stocks’ portfolios, in about eighty percent of the cases, contrary to predictions of the CAPM. There was also a reversal of the anomalous behavior of the portfolios during the economic crises started in 1999, 2003 and 2007. Through t-tests of differences in mean returns, it was found that the differences between the low-beta and the high beta portfolios are not statistically significant in most of studies performed. Through a nonparametric statistical test (Kolmogorov-Smirnov test), the hypothesis that low-beta and high-beta stocks portfolios returns were extracted from different statistical distributions was not rejected, raising questions and suggesting further studies as to the most appropriate approach to test mean differences in samples as large as the one adopted in the present study. Regardless of the issue on the results’ statistical significance, the practical significance due to the higher returns of low-beta portfolios when compared to high-beta portfolios, in about 80% of the asset selection moments, points to the need of further studies on the reasons that could explain the anomaly, considering alternative approaches on how to measure it.

Värdet på ett företag kan variera beroende på vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett värde på ett företag som är fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt är därför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvärdering bygger i stor utsträckning påantaganden och subjektiva uppskattningar vilket påverkar bedömningen, men även syftet ochvilken typ av företag det gäller har betydelse för värderingen.Värdering av såväl onoterade som noterade företag bygger på samma modeller och principer,men det är förknippat med större osäkerhet och svårighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvärde från börsen. Dessutom är det förknippat med större svårighet att fastställadiskonteringsräntan vid användandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt måttpå risk. Problem kan även uppstå på grund av att onoterade företags värde i många fall har enstark koppling till dess ägare.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka delar som påverkar en värdering av ett onoterattjänsteföretag, för att därefter förklara hur ett teoretiskt förankrat värde kan fastställas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig på följandefrågeställningar:• Vilka delar bör beaktas vid en värdering av det onoterade företaget Speed?• Vilket värde på Speed kan slutligen uppskattas när teori förankras i empiri?Studien utgår från olika teoretiska värderingsmodeller för att påvisa arbetsgången när ettonoterat företag skall värderas. Den empiriska studien är av kvalitativ art med tre intervjuerfrån följande respondenter; en representant från Speed, en från revisionsbolaget Ernst &Young och två i en intervju med Handelsbanken. Valet av respondenter grundas på attvärderingen utförs på uppdrag av Speed där en neutral värdering efterfrågas utan att detföreligger någon försäljningssituation eller börsintroduktion. Beräkningarna i det empiriskakapitlet tillämpar teorin på Speeds räkenskaper där olika antaganden görs och Speeds egnaprognoser beaktas.Studien utgår därmed från teori om företagsvärdering, vilket appliceras på företaget Speedoch deras räkenskaper. Resultatet återanknyts till teorin och slutligen presenteras ett svar på125 000 000 kr som, i skrivande stund, kan hållas gällande som objektivt värde för Speed.

Prior studies examining the impact of monetary policy instruments on the equity market have produced mixed results. This problem is important to address because of the substantial impact of monetary policy on the economy and economic resource allocation via the equity market. The purpose of this study was to determine the impact of change in money supply (M2), change in Federal Funds Rate (FFR), and change in Federal Funds Futures (FFF) on the expected rate of returns of publicly traded companies while controlling for the rate of return of the whole equity market and size of the sampled companies. The capital asset pricing model formed the theoretical foundation. The research questions addressed the significance of the monetary policy instruments M2, FFR, and FFF on the expected rate of returns of publicly traded companies. The research design was ex post facto. To answer the research questions, annual data were collected for the period of January 2005 through January 2015 for the rate of return on the overall equity market, rate of return on stocks of 90 publicly traded companies, size of the sample companies, M2, FFR, and FFF. A multiple regression showed a positive effect of market rate of return and company size, a positive moderation effect of M2, and a negative moderation and mediation effect of FFR and FFF on the expected rate of returns of publicly traded companies (p < .05). These findings could have positive social change implications in that they may help individual and institutional investors in their investment decision making, leading to better allocation of economic resources. The findings may also assist monetary policy authorities in assessing the impact of monetary policy on the equity market and thus preempting stock market crashes.

<p>Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.</p><p>För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.</p><p>Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning.</p><p>Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.</p>

<p>This thesis is an empirical analysis on momentum effects on the Swedish stock exchange’s sector indicesduring the period 2001 to 2009. The momentum effect is investigated by buying previous winner andshort selling previous losers with holding and formation periods over an intermediate time period (1-12month period). Our results are not coherent with previous studies conducted on the U.S market or theworld market, instead our results indicate that the Swedish stock exchange’s sector indices experience acontrarian effect over the intermediate time period. The results are adjusted for systematic risk and aresignificant on the 5%-level. Our result show that the weak form of the efficient market hypothesis isviolated and we therefore believe that a demand exists for easy and convenient investment vehicles withsector specific exposure, which could have a positive effect on the efficiency of the market.</p>

This study employs widely excepted asset pricing models to test their explanatory power in the context of Istanbul Stock Exchange listed companies between 1990 and 2010. The risk factors, beta, size, book-to-market equity, and momentum are used to form portfolios and their factor loadings are estimated. The results of this study are mostly in line with the previous academic research, and some unique attributes of the return generation mechanism of Istanbul Stock Exchange are reported.

Bakgrund: Marknadens riskpremie kan förklaras som den förväntade avkastning en investerare kräver för att acceptera en viss risk. Hur riskpremien skall bestämmas har stått i fokus för omfattande debatter de senaste åren men fortfarande har ingen ultimat lösning infunnit sig. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att uppskatta riskpremien. Det ena att använda historisk data över aktieutvecklingen och därefter förvänta sig att en framtida utveckling kommer att vara likvärdig. Den andra är att göra uppskattningar av den framtida utvecklingen, så som framtida utdelningar, framtida vinster, BNP och inflation och därifrån göra en uppskattning utav riskpremien. Att använda sig av historiska värden har tidigare varit en accepterad metod både i den akademiska och finansiella värden men då den på senare tid har mötts av omfattande kritik, har modeller baserade på uppskattningar av framtiden vuxit sig starkare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en djupgående beskrivning av hur svenska finansiella företag uppskattar och hanterar riskpremium för den svenska aktiemarknaden. Därigenom fanns en avsikt att studera vilken metod som främst användes, hur viktigt riskpremium i form av ett investeringsinstrument var, och morgondagens betydelse av riskpremium. Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av personliga intervjuer. Intervjufrågor av öppen karaktär skickades ut till respondenterna i förväg, och intervjuerna ägde därefter rum i Stockholm och Göteborg. I den teoretiska referensramen användes både så kallad primär och sekundär litteratur för att kunna redogöra en övergripande bild av problemområdet. Den primära litteraturen, som framförallt ligger till grund för kapitel tre, sågs extra viktig att inkludera då den möjliggjorde en minskad subjektivitet som annars hade riskerat att belasta uppsatsen. Resultat: Resultaten visade en varierad syn mellan respondenterna där vissa ansåg att riskpremien hade ringa betydelse och andra att det var en mycket viktig variabel. Överlag fanns det dock ett ökat intresse de senaste åren. Även val av metod varierade och vare sig historisk data eller framtida uppskattningar kunde sägas ha ett övertag bland användarna. Avslutningsvis såg författarna ett ökat intresse för de ingående variablerna i modeller som baseras på framtida förväntade värden och kunde därav visa att den framtida debatten sannolikt kommer att behandla vilka variabler som bör inkluderas i denna typ av modeller och hur de bör uppskattas.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk. För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden. Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning. Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.

The purpose of this study is to examine a completely new phenomenon called the MIST, by two portfolios: the Goldman Sachs Next 11 equity fund, and the Goldman Sachs BRIC fund, in order to establish whether or not the MIST countries are a better investment decision in terms of risk, return and growth. Furthermore, the study examines in which form these emerging markets lies in terms of market efficiency, and if the random walk theory is present. The opportunities and challenges for Mexico, Indonesia, South Korea and Turkey are also brought upon to determine whether these countries have the potential to exhibit the same success as the BRIC countries did for a decade. Since the growth of the BRIC countries are slowing down, Jim O’Neill, the same founder of the term BRIC, coined the nations MIST. The BRIC countries are facing several difficulties and have led investors to draw out from these countries stocks. Investors that were pouring in money to the BRIC countries during the period 2001-2009, have from 2011, withdrawn 15 billion dollars from the BRIC stocks. Mexico, Indonesia, South Korea and Turkey. Derived from the next eleven countries, these countries have a major effect on the global economy due to their economical and political circumstances. For many investors, the MIST countries that are growing faster than the BRIC are regarded to be the new biggest emerging markets. Investing in BRIC funds are stated to be a disaster today, while on the other hand, the MIST countries are growing and outpacing the BRIC fund. The methodology used was to compare two different portfolios, Goldman Sachs N-11 equity fund in the period 2011-2013 against the Goldman Sachs BRIC fund in two different periods, 2011-2013 and 2006-2008 with S&amp;P 500 as the market index. In addition, a hypothesis test was carried out for this period to observe whether or not to reject the null hypothesis. The results of this study shows that the null hypothesis was rejected and that the N-11 equity fund is a better investment decision, in terms of risk, return and growth today. These emerging markets are under the weak form market efficiency and the random walk theory is present in the N-11 equity fund. This makes the authors’ results more of a speculation than a definite conclusion about the future, as one cannot "beat the market".

This paper investigates whether an Islamic screened benchmark index shows a different risk adjusted performance in comparison to a non-screened benchmark index. In contrast to other papers this study analyzes daily observations in the years from 2007 to 2012, a period heavily affected by the financial crisis. The Capital Asset Pricing Model and the Jensen measure of abnormal returns are used to estimate and compare the indexes mean risk-adjusted returns. The results show that the Islamic index does not reveal any different level of daily mean risk-adjusted returns compared to the conventional non-screened index. Hence, Muslims who align their investments according to the teachings of Islam are not worse off than non-restricted investors following the screened Islamic index.