I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet. Något somframkommer är föräldrars funderingar på om barnet passar in i gruppen och har vänner attleka med. Ytterligare en förväntning på utvecklingssamtalet är hur barnet fungerar i dedagliga rutinerna. Föräldrarna vill ha information om barnet, de vill få ta del av sådant somfungerar bra och sådant som fungerar mindre bra / Uppsatsnivå: C

Enligt Barncancerfonden drabbas varje år ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn är leukemi, hjärntumör och neuroblastom. Prognosen har förbättrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För föräldrarna innebär det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig känslor av chock, rädsla, skuld och maktlöshet. Sjuksköterskan har som uppgift att stödja och hjälpa dessa föräldrar. För att kunna bemöta och ta hand om föräldrarna på bästa sätt bör sjuksköterskan ha kunskap i upplevelsen av att förlora ett barn. Syftet med studien är därför att undersöka föräldrars upplevelse av att förlora sitt barn i cancer. Uppsatsen utgår ifrån tre biografier skrivna av föräldrar som har förlorat sina barn. Resultatet presenteras utifrån teman med tillhörande subteman, som framkom efter att biografierna analyserats. Dessa teman är Sorg, med subtema Hantera sorgen och Saknad. De övriga teman blev Hopp, Skuld, Maktlöshet, Förändrad livsvärld, subteman under Förändrad livsvärld blev Leva i nuet och Relationer. Resultatet beskriver de upplevelser och känslor som föräldrarna gick igenom under barnens sjukdomstid och efter att de hade avlidit. Det visar också på hur de försökte hantera och leva vidare i sin sorg. Betydelsen av den vårdande relationen diskuterades. Vårdpersonal bör ha förmåga att samtala, lyssna och kunna bemöta föräldrar i deras sorg och på så sätt undvika ett vårdlidande. De bör också ha förståelse för att sorgeprocessen kan se olika ut för olika människor.Nyckelord: upplevelser, föräldrar, barn, cancer, död. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This study illustrates, describes and explains the complexity that is included in the information situation for parents of children with disabilities. The main issues are: What does the parents information seeking processes look like? How do the parents experience their information situation, related to the child? How can the information behaviour and the different experiences be understood, seen from a psychological perspective? The empirical material consists of qualitative interviews with six different sets of parents of children with disabilities. The results show that the information needs often deal with questions about medicine, rights to different aids from the society and information that gives the parents a sort of context in their situation, i.e. politically and in the society overall. The informal sources are very significant for the parents. Several barriers are noted in the information process. One example of this is that the information needed often is so specific that the parent must search in several different sources. Another example is the aspect of power related to the parents’ contacts with persons in authority and persons in the medical attendance. The variation in conceptions of the parents’ information situation, experienced by themselves, is described in four different categories of descriptions, developed out of a phenomenographic approach: 1) engagement that gives the parent insights; 2) anxiety and powerlessness; 3) with acceptance and without dramatization; 4) a never ending struggle. The four conceptions are presented in a model, which in a third analysis is explained from a psychological perspective. / <p>Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsättningar, exempelvis kommunikationssvårigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. Föräldrarnas livsvärld påverkas i form av en fullständig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger på en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i föräldrarnas livsvärld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förändrade levnadsvilkor; att få vardagen att fungera samt att inte längre orka kämpa, vilka beskriver föräldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vårdarbetet möter sjuksköterskan dessa föräldrar och barn. Föräldrarna upplever att det i mötet med sjuksköterskan är viktigt att sjuksköterskan ser och bekräftar både föräldrarna och barnet i situationen familjen befinner sig i, vilket inte alltid är en självklarhet. Då sjuksköterskan får en bättre inblick i föräldrarnas vardag ökar möjligheten till förståelse för föräldrarnas livsvärld. Sjuksköterskan kan utifrån detta minimera risken för upplevelse av kränkning vilket föräldrarna ibland beskriver som ett resultat av sjuksköterskans agerande. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bedriva en bättre anpassad vård, både för föräldrarna och barnet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

När ett nyfött barn kommit till världen utvecklas en känslomässig relation mellan föräldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, såsom cancer, förändras tillvaron och kraven för föräldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefär 268 nya fall av cancer per år, hos barn mellan 0-15 år. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger på ungefär 18 %. För sjukvårdspersonal innebär det ett möte med föräldrar som i allra högsta grad påverkas av barnets sjukdom. Syftet med denna studie är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som har cancer. Vi har utgått från uppsatsmodellen, att analysera berättelser, som är presenterad i Friberg (2006). Tre självbiografiska böcker har analyserats och utgör vårt resultat som vi presenterar i sex kategorier. Att känna oro; en framträdande känsla som av föräldrarna beskriv i olika nivåer, från lugn till ångest. Att känna glädje; författarna beskriver bland annat glädjen som en slags tacksamhet till människor runt omkring dem. Att känna hopp; föräldrarna beskriver att hoppet förändras under sjukdomens tid, beroende på barnets sjukdomstillstånd. Att känna rädsla; föräldrarna är rädda för hur barnet ska påverkas av de olika behandlingsformerna samt sjukdomens utgång. Att ha insikt och förståelse; insikten om att barnet kan dö är svår att nå, men föräldrarna berättar att de efter hand får bättre insikt och förståelse av sjukdomen och dess eventuella utgång. Att uppleva förskjuten normalitet; den nya situationen som uppstår beskriver föräldrarna till en början som kaotisk och skrämmande men som till slut blir deras vardag. Resultatet visar på att föräldrar genomgår många olika känslor och upplevelser när deras barn har drabbats av cancer. För att sjuksköterskan skall kunna bemöta och ta hand om dessa föräldrar på bästa sätt behöver hon/han ha insikt och förståelse om dessa upplevelser. Det kan vara så att föräldrar som har haft ett svårt sjukt barn, oberoende av sjukdomens utgång, alltid kommer att bära med sig sina upplevelser och kommer att påverkas av dessa även senare i livet – deras själ är ärrad. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Enligt en enkätundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna ängslan för att deras barn eventuellt skulle utsättas för grova våldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ”indulgent dependency” amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkät för att se om barnaålder och typ av mödrars sysselsättning på-verkade graden av ängslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 årigt eller ett 11 årigt barn deltog i undersökningen. Ingen signifikant skillnad återfanns mellan gra-den av ängslan och barnets ålder eller moderns sysselsättning. En brottsförebyggande insats visade signifikant skillnad mellan yrkesverksamma och hemmavarande mödrar. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade. Enkäten vände sig till varjeenskild förälder, alltså inte föräldrapar.RESULTAT: Vårt Resultat belyses genom tre olika rubriker: Förskolans roll isamhället och i förälderns liv, De viktigaste begreppen att arbeta medpå förskolan och Kunskap om och tillgång till läroplanen. Föräldrarnaanser främst att förskolans uppdrag är barnpassning samt att detbegrepp som föräldrar ansåg vara viktigast att arbeta med var3demokrati. Dessutom fann vi att det går som pedagog att nå ut medläroplanen (Lpfö98) till föräldrar men att detta inte är givet på de treavdelningar vi undersökt. Resultatet redovisas utifrån föräldrars olikaerfarenheter av förskola samt utefter förskoleavdelningarna.

BAKGRUND:Då det står i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att det skall finnas ett samarbete mellanhem och förskola. Samarbetet har utvecklats över tid och idag vill föräldrarna vara med attpåverka vissa aspekter i verksamheten. Detta samarbete påverkar vår yrkesroll och i allrahögsta grad barnen på förskolan.SYFTE:Att undersöka vårdnadshavares vilja att påverka i förskolan kontra pedagogers upplevelsergällande detta.METOD:Undersökningen bygger på enkäter till pedagoger och föräldrar från tre olika förskolor. Detlämnades ut 36 stycken enkäter till pedagoger och 26 kom tillbaka besvarade. Tillföräldrarna lämnade vi ut 85 och fick tillbaka 32 ifyllda.RESULTAT:Enkätstudien visar att föräldrar vill vara med och påverka vissa delar av verksamheten merän andra. Samma situationer som föräldrar vill påverka är också de områden pedagogerupplever att föräldrar visat intresse av att påverka. De områden flest föräldrar vill påverka ärvardagsnära situationer såsom vila, mat och barnens säkerhet. Den pedagogiskaverksamheten menar de flesta föräldrar är pedagogernas uppgift att planera för.

This thesis deals with information practices of first time parents. The term information practice covers topics ranging from the information a parent need and use, the information they actively seek for through to information attained through browsing, monitoring or simply being aware. Four problem areas have been formulated. What information do first time parents need? How do they get hold of information and how do they use it? What factors decide what sources they use? How do the first time parents validate the information they get? The following theoretical framework have been used; Marcia J Bates’ model of information practice and Reijo Savolainen’s Mastery of Life theory. In order to get an overview of what subjects interest first time parents I visited a parent group at a child health centre. Seven parents were later interviewed in semistructured interviews. Childbirth, child care, health issues, economy and child products were the areas parents felt a need for information. I found that most parents preferred personal contacts, and that the nurse at the health centre was an important source, as used of some of the parents, as were books and booklets. They sought out competent sources, while the information itself could vary from scientific to commonplace. Some parents felt that they sometimes get to much information and some felt that they lack reliable information. Sometimes vital information was ascertained by accident.

Föräldrar och deras barn är en del av varandras livsvärld i och med att de lever ihop vilket gör att även föräldern påverkas när barnet drabbas av en sjukdom såsom anorexia nervosa. Sjukdomen innebär en medveten viktförlust och även förändringar i personlighet och beteende hos den unge. I Sverige beräknas 0,2-0,4 % av de unga kvinnorna leva med sjukdomen och förhållandet mellan pojkar och flickor är 1:10. Att se sitt barn svälta väcker många känslor hos föräldrarna och för att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd och bemötande krävs kunskaper om föräldrarnas upplevelser. Syftet med vår studie är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa. För att uppnå syftet på bästa sätt använde vi oss av en metod formulerad av Dahlberg (1997) i analysen av självbiografier. I resultatet framträdde fyra teman och nio subteman. I temat att känna ängslan beskriver föräldrarna en rädsla, oro och osäkerhet som är genomgående under sjukdomsperioden. Föräldrarna upplever negativa känslor som ger dem känslan av att tappa kontrollen över situationen och sitt barn. Under sjukdomsperioden upplever föräldrarna en utmattning och isolering som ger dem en känsla av att inte räcka till, vilket förstärks av den okunskap de har om sjukdomen. Bland dessa negativa känslor finns även ljusglimtar, främst i de framsteg som deras barn gör, vilket tillsammans med relationer till andra människor får föräldrarna att känna styrka. Resultatet visar att föräldrarna är i behov av ett bra bemötande och stöd från sjuksköterskan för att orka vidare. Föräldrarna upplever även att de behöver kunskap om sjukdomen för att kunna ta hand om sitt barn, i vilket sjuksköterskan kan vara behjälplig. / Program: Sjuksköterskeutbildning