Bakgrund: Varje år orsakar influensa stora utbrott av sjukdom där barn och ungdomar drabbas mest frekvent. Vaccin mot influensa ges med avsikt att förhindra smittspridning samt vara samhällsekonomisk lönsam med ett humanitärt utgångsläge. Föräldrars beslutsfattande gällande vaccination av sitt barn kan påverkas av olika faktorer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som kan påverka föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sitt barn mot influensa. Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar av vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Analys av elva artiklar har genererat i teman med underliggande subteman. Resultat: De faktorer som påverkade föräldrars beslutsfattande gällande att vaccinera sina barn var: Ansvar för någon annans liv, att fatta beslut för en annan individ samt skydda sitt barn från ohälsa. Information, betydelsen av information samt vad brist på information har för betydelse. Samhällsdebatt och sociala influenser, hur föräldrar påverkas av media, nyhetsrapportering samt familj, släkt och vänner. Biverkningar, oro för vilka konsekvenser som kan uppkomma av att vaccinera sitt barn. Immunförsvaret-vaccinets och dess effekt, övertygelse om immunförsvarets egen förmåga samt oro för vaccinets påverkan. Tidigare erfarenheter, att relatera beslut gällande vaccination till tidigare upplevda händelser. Diskussion: I diskussionen belyses sjuksköterskans funktion i mötet med föräldrar i processen av att fatta beslut gällande att vaccinera sitt barn. Hur sjuksköterskan kan bemöta dessa föräldrar med en strävan om en individanpassad vård. Resultatet relateras i diskussionen till Callista Roys adaptionsmodell (RAM).

<p>Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att från habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, när det gäller bemötande av föräldrar, särskilt mammor, med intellektuella begränsningar.</p><p>För detta syfte behövde vi kartlägga de professionellas inställning och attityder till föräldrar med intellektuella begränsningar, men också förmedla den bild som mammorna/föräldrarna har på det stöd de får. I en kvalitativ studie intervjuades åtta mammor med intellektuella begränsningar om deras syn på det stöd de får. En enkätstudie ställd till professionella gav kännedom om olika verksamheters arbetssätt och utbud av stöd till familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuella begräsningar. I resultatdelen speglades informationen från mammorna mot enkätsvaren. Samverkansaspekter beaktades särskilt noga. Studien utgick från följande frågor: Vilka erfarenheter och vilken inställning har de professionella till föräldrar med intellektuella begränsningar? Hur kan mammornas egna synpunkter på den hjälp de får bidra till förståelse för familjernas behov? Vilket stöd finns idag, hur skulle det eventuellt behöva förstärkas och vilken roll kan habiliteringen ha?</p><p>De båda undersökningarna gav samstämmiga resultat när det gäller att beskriva stödinsatsernas omfattning och mångfald. En annan aspekt som belystes från ömse håll var behovet av utökat tidsutrymme för kontakt. Denna samstämmighet kunde utgöra grund för fortsatt arbetsallians. Vi konstaterade vidare att det fanns behov av ett kunskapscenter som kunde bidra till lättillgänglig information för både professionella och familjer. Professionella uttryckte önskan om att lära mer avseende funktionshinder och dess konsekvenser särskilt i kombination med föräldraskap. Behov av utökad och rutinmässig samverkan framkom mellan de instanser som möter föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Slutligen konstaterades en naturlig roll för habiliteringen, framför allt avseende fyra aspekter. Det gällde förmedling av kunskap om funktionshinder, liksom insatser av preventiv art, nätverksbyggande och samordnarfunktion.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.</p>

<p>Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna. Begreppet diskurs definieras som ett socialt område vilken innehåller strukturella mönster som skapats genom språket. Dessa strukturella mönster gör sig sedan synliga i formuleringar och handlingar kopplade till det sociala området. I vår studie blottläggs således det bestämda sättet att tala om och förstå en del av den sociala barnavårdsdiskursen. Analysmaterialet visade hur vissa betydelser, genom den sociala konstruktionen, blivit självklara. Vidare stod vid slutet av vår analys klart att diskursen och den sociala konstruktionen ständigt reproduceras. Analysen resulterade i iakttagelsen av ”barnets bästa” som diskursens nodalpunkt. Kopplat till denna fann vi moment, bland annat samhörighet till närstående, barnets vilja, återförening och vårdplan, som tillsammans bildade en sammanhängande ekvivalenskedja.</p>

No description available.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ”må bra” och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att ha bra kontakt med läraren för att bland annat kunna få information om sitt barn och dess liv i skolan. Vår studie visar dessutom att föräldrarnas förväntningar var att läraren skulle vara engagerad och motivera barnen i skolan. Föräldrarna ansåg även att det var viktigt att läraren var lyhörd och såg deras barn som enskilda individer. Vi såg i vår studie att föräldrarnas tidigare erfarenheter speglade deras förväntningar på deras barns skola, exempelvis en förälder som upplevt sig som det ”tysta” barnet eftersträvade social träning för sitt eget barn.  </p>

<p>Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan. Detta är något som även Gars(2006) styrker då hon genom sina undersökningar kommit fram till attföräldrars förväntningar med samtalet är att få information om justbarnets trivsel och framförallt relationer till kamraterna. Gars menarockså att pedagogernas syfte är att redogöra för bland annat dessmotoriska- sociala- och kognitiva- utveckling.</p>

<p>Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.</p>

<p>Bakgrund: Redan år 1936 gjordes undersökningar i USA som visade på att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet. Resultat: Barn upplever ångest inför främmande situationer. Det finns sätt att lindra denna ångest både pre- och postoperativt, exempelvis lekterapi. Föräldrars och barns ångest står i direkt relation till varandra. Diskussion: Förberedelse inför operation är viktigt för att barnet ska kunna behålla sin integritet i en miljö som kontrolleras av vuxna. Barnen måste kunna känna trygghet och tillit för att kunna hantera den stress som uppkommer i obehagliga situationer. Mer forskning inom området behövs eftersom vården och samhället hela tiden utvecklas.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.</p>