Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa räknades relevanta ord i texten och i den kvalitativa studerades hur dessa ord användes och i vilket sammanhang de fick utrymme. Resultatet visade att det tydligt finns olika fokus i olika läromedel. Detta är beroende av vad som studeras, exempelvis antalet gånger ett lands namn förekommer eller namnet på statens ledare. Resultatet visade även att samma händelse beskrivs på olika sätt i olika texter och att det får konsekvenser för läsaren som kritiskt måste förhålla sig till det den läser. Slutsatserna blev att de två webbaserade texterna skiljer sig avsevärt från varandra om de skulle användas i ett undervisningssammanhang. Läroböckerna skiljer sig mot de webbaserade men också mellan varandra. Läroböckerna får funktionen av att förmedla inte bara fakta utan även traditioner, samhällsklimat, idéer och värderingar vilket tydligt märks i texterna om Kubakrisen.

The purpose of this work is to examine gender rols in lifestyle magazines. In order to do this, two magazines were used and analyzed using a qualitative content analysis. In addition the authors also analyze the advertisements for each gender. Interviews in King of Sweden and Elle are also analyzed. The thesis is examined on the basis of gender theory, and theories about stereotypes and myths. This is examined by using both a detailed qualitative method and a text analysis. The magazines that were used are four issues of King of Sweden, 2012 and Elle, 2012. The result of the study shows that masculinity and femininity is something that is separate from each other. Different stereotypes, myths and metaphors could also be found in the material. One of the conclusions is that while femininity seems to be something that is associated with being something, masculinity is be something that is associated with doing something.

No description available.

Andelen äldre ökar ständigt i samhället. Många av dessa äldre behöver flytta till särskilt boende för att få den hjälp och omvårdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vår kunskap inom detta område för att ta hand om de äldre på ett bra sätt. Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser i samband med flytten från det egna hemmet till ett särskilt boende. Metoden som användes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frågor. Frågorna handlade om tankar och känslor inför, under och efter flytt. Åtta äldre personer som flyttat till särskilt boende senaste året deltog i studien. Att anpassa sig till sin situation var något som framkom tydligt under intervjuerna. Både de som själva valt att flytta till särskilt boende och de där andra har påverkat flytten talade om att de förstår att flytten är nödvändig och att de accepterar situationen. Många äldre personer har en förmåga att anpassa sig till och acceptera att livet förändras med stigande ålder och sviktande hälsa.

Bakgrund: Studier visar på att antalet   närståendevårdare kommer att öka i Sverige och att det är betydligt vanligare   med kvinnliga närstående som vårdar en person med demenssjukdom. De   närstående kvinnorna upplevde det som en börda att vårda och hade en ökad   risk för att drabbas av depression. Syfte: Att beskriva erfarenheten   av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Metod: Fokusgruppsintervju   genomfördes i två grupper med sju kvinnliga deltagare som var närstående till   person med demenssjukdom. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ   innehållsanalys och resulterade i 3 teman och 12 subteman. Resultat: I resultatet framkom att   närstående till person med demenssjukdom erfor många svårigheter som att leva   med en förändrad person och att hantera vardagen.  Det framkom även att de närstående hade både   negativa och positiva erfarenheter av den professionella vården och omsorgen. Diskussion: Genomförs av en   metoddiskussion där vald metod och dess utformning diskuteras.   Resultatdiskussionen diskuteras utifrån teorin livsvärlden under tre   rubriker; mening och sammanhang, tillgång till världen/vardagen samt att ha   hälsa och välbefinnande. Nyckelord: Närstående, närståendevårdare,   demenssjukdom, innehållsanalys, livsvärld / Background: Studies suggest that the amount of caregivers will increase in Sweden,   and that female caregivers are considerably more frequent. Female caregivers   experienced caring as a burden and had increased risks of going down with   depression. Aim: To describe the experience of being a   relative to a person with dementia. Methods: Focusgroupinterviews were performed in two   groups with a total of seven women. The analytical method consisted in a   qualitative content analysis, and resulted in three themes and 12 sub-themes. Results: It appeared that a relative to a person with   dementia experienced many difficulties, such as living with a changed person   and dealing with everyday life. They also experienced a lack of help and   support from professional care. Discussions: A discussion of the chosen method and its   formation, and a discussion of the result from a chosen theory, lifeworld, with   three headlines; meaning and context, access to the world/every day life, and   having health and well-being, was performed. Keywords: Relatives, caregivers, dementia, content analyse, lifeworld

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text. Resultatet visar hur dolda maktstrukturer åskådliggörs på så vis att det är utredarna och därigenom staten som såväl innehar agendasättningsmakten som problemformuleringsprivilegiet samt uppgiften att åtgärda problemen. Skulden för de problem som identifieras läggs framförallt på romerna. Språkbruket uppvisar exempel på formuleringar som är negativt värderande, raljerande och som förstärker negativa egenskaper. Synen på romer visar en dubbel bild där det å ena sidan handlar om en vilja och ambition att åtgärda de problem som identifieras men som å andra sidan gensomsyras av en diskriminerande hållning, kategoriserande tendenser och en vi och dem-uppdelning

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete. Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing. Distans till händelsen krävdes ibland för att kunna få möjlighet att tänka på något annat. Slutsats: För att kunna hantera psykiskt påfrestande situationer på ett tillfredställande sätt behövdes en handlingsplan men framförallt en trygg arbetsplats samt en stark ambulansorganisation för att kunna fånga upp personer som mår psykiskt dåligt. Det var också av yttersta vikt att få tid för återhämtning. Att kunna visa sig stark och därigenom kunna hjälpa kollegor som behöver stöd var minst lika viktigt som att själv kunna visa sig sårbar för att ta emot tröst från kollegor och familj.

Att vara patient innebär att vara utlämnad till andra för vård. Bland de mest utsatta är patienterna som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA). Verksamheten är ofta förlagd till en sal med mycket personal, ett flertal medpatienter och närstående till dessa patienter. Syftet med denna studie var att undersöka omvårdnadspersonalens upplevelse av hur integritet kan påverkas för den enskilde patienten inom IVA. Data samlades in via intervjuer och bearbetades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. De fem teman som framkom var; att vara medveten om patientens utsatthet, att personliga värderingar påverkar personalens sensibilitet gentemot patienten, att upprätthålla patientens integritet i samband med rond är problematiskt, att arbetsmiljön begränsar förmågan att skydda patienten samt att rädda liv går före upprätthållandet av integritet. Vården på IVA försvårade omvårdnadspersonalens möjligheter att upprätthålla patientens integritet inklusive sekretess. Omvårdnadspersonalen hade en bra och omfattande bild av vad integritetsbegreppet innebar. Studiens slutsats var att personalen upplevde att arbetsmiljön på IVA inte var ändamålsanpassad. Lokalens utformning och de bristfälliga avskärmningsmöjligheterna försvårade eller omöjliggjorde för personalen att skydda patienten på ett optimalt sätt. Det som påverkade hur patientintegriteten upprätthölls var också omvårdnadspersonalens attityd och inställning. / To be a patient means to be extradited to others for health care. Among the most vulnerable are the patients in an intensive care unit (ICU). The care is often carried out in a room with many staff members, several co patients and relatives to some of the patients. The purpose of this study was to examine nurses´ experience of how integrity can be affected for the individual patient within ICU. Data was collected by interviews and processed in accordance to a latent qualitative content analysis. The five themes which emerged was awareness of the patient's vulnerability, the nursing staff's ability is affected by their own sensibility toward the patient, the maintenances of patient integrity in doctor contact, environment impact as well as priority in life threatening conditions. Nursing in the ICU complicates the nursing staff's possibility to maintain the patient's integrity including confidentiality. The nursing staff has a good and comprehensive picture of what integrity means. The study concludes that staff believes that the circumstances and the structure of IVA is not optimal. The design of the unit and the inadequate possibilities to create a private space around the bed makes it difficult or impossible to protect patient on a desirable manner. How patient-integrity is maintained is also affected by nursing staff's attitude.

Filosofie Magisterprogram i Vårdvetenskap   När en nära anhörig drabbas av demenssjukdom – fokusgruppintervjuer med anhöriga   Ann-Christin Palmqvist     SAMMANFATTNING Bakgrund: i Sverige finns idag ca 140 000 personer med demenssjukdom och många av dem lever tillsammans med en anhörig. Forskning visar att det är viktigt att sätta diagnos i ett tidigt skede av demenssjukdomen.  För att kunna ge ett demensbesked på ett bra sätt behöver kunskapen om hur anhöriga upplever diagnosbeskedet öka. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser i samband med beskedet att en familjemedlem drabbats av en demenssjukdom. Metod: Kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod har använts. Urvalet bestod av fem anhöriggrupper med sammanlagt 20 deltagare, som alla hade erfarenhet av att leva med en person med demenssjukdom. Data från de transkriberade intervjuerna analyserades med innehållsanalys och fyra kategorier och två teman framträdde. Resultat: Resultaten visade att många anhöriga inte kunde ange en speciell tidpunkt när de fått besked om diagnos och de la inte så stor vikt vid själva beskedet. De upplevde beskedet som en bekräftelse eller som en överraskning beroende på hur förberedda de varit på ett besked om demensdiagnos. Att uppfatta och förstå informationen om att en familjemedlem drabbats av demenssjukdom tar tid och det kräver fortlöpande stöd. Det var framträdande i samtliga fokusgrupper att demensdiagnosen innebar förändringar i vardagen. Roller och ansvar förändrades och anhöriga möts av ständigt nya utmaningar. Slutsats: Besked om att en anhörig drabbats av demenssjukdom och anpassning till den nya situationen visade sig vara en pågående process innefattande fortlöpande stöd under hela sjukdomsprocessen. Nyckelord: demenssjukdom, anhörig, diagnos, förändring, innehållsanalys