• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 157
  • 19
  • 4
  • 3
  • 2
  • Tagged with
  • 196
  • 196
  • 140
  • 69
  • 64
  • 50
  • 43
  • 42
  • 32
  • 31
  • 31
  • 31
  • 31
  • 31
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

A Systematic Narrative Literature Review of Existing Research on Reading Aloud in the Classroom

Ward, Natalie, Warren, Amber N., Gabriel, R. 01 December 2019 (has links)
No description available.
82

”Vi gör en resa tillsammans” : En kvalitativ studie om lärares arbete med högläsning i årskurs 1 och årskurs 3 / “We make a journey together” : A qualitative study about teachers' work with read alouds in Year 1 and Year 3.

van der Wijk, Judit January 2022 (has links)
Högläsning är ett vardagligt moment under barnens skoldag. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare som är verksamma i både årskurs1 och årskurs 3 säger sig arbeta med högläsning och om, och i så fall varför, deras arbete med högläsning skiljer sig åt mellan de två årskurserna. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Enligt det sociokulturella perspektivet är det samspelet mellan människor som ger oss kunskap. Under högläsningsundervisningen är samspelet mellan läraren och eleverna av stor vikt och läraren behöver stötta eleverna för att de ska komma vidare i sin utveckling.  För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1 och 3. För att analysera den insamlade datan gjordes en tematisk analys. I resultatet framkom det att lärarna hade en positiv syn på högläsning och samtliga upplevde högläsningsarbetet som viktigt för att utveckla elevernas läsförmåga. För lärarna är högläsning en självklarhet och i studiens analys framkommer det att lärarna alltid har ett syfte med sin högläsning. Även om lärarna arbetade på olika sätt kunde många likheter identifieras i upplägget och i syftet med högläsningsundervisningen. Det framkom även att högläsningsundervisningen inte ändras speciellt mycket mellan årskurs 1 och 3. Den största skillnaden lärarna gjorde var att de anpassade nivån på undervisningen till respektive årskurs. / Reading aloud is an everyday activity during the children's school day. The aim of the study is to investigate how a sample of teachers working in both Year 1 and Year 3 say they work with read alouds and whether their work with read alouds differs between the two year groups, and if so, why. The theoretical framework underlying the study is the sociocultural perspective. According to the sociocultural perspective, it is the interaction between people that gives us knowledge. When reading aloud, the interaction between the teacher and the students is of great importance and the teacher needs to support the students in order for them to progress. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted with teachers working in grades 1 and 3. To analyse the collected data, a thematic analysis was conducted. The results showed that the teachers had a positive view of reading aloud and all of them felt that reading aloud was important for developing the students' reading skills. For the teachers, reading aloud is a matter of course, and the study's analysis shows that the teachers always have a purpose for their read alouds. Although the teachers worked in slightly different ways, many similarities could be identified in the approach and purpose of the lessons. It was also found that the teaching of reading aloud did not change very much between year 1 and 3. The main difference between the years was that the teachers adapted the level of difficulty to each grade.
83

Teachers' perceptions and experiences of reading aloud in the early years EFL classroom. / Lärarnas uppfattningar och erfarenheter av högläsning i ett EFLklassrum i de tidiga åren.

Mavriqi, Dorentina, Alkaaby, Farah January 2022 (has links)
Reading aloud can be viewed as an effective teaching strategy that allows pupils to improvetheir English language skills while also increasing their enthusiasm for learning and assistingthem in constructing their own reading paths. The purpose of this study is to investigateteachers' perceptions and experiences of reading aloud in English, as well as their opinions onthe effects that reading aloud has on pupils' language development. In this qualitative study,five English teachers who work in grades 1-3 in primary school participated. The interviewedteachers came from three different Swedish schools where the socioeconomic backgroundsvaried. The data was collected by conducting semi-structured interviews. This study'sfindings show that teachers had a favorable experience regarding the effects of reading aloudin the communicative classroom and believe it is beneficial to pupils' language development.However, the data revealed that reading aloud is only beneficial to pupils' languagedevelopment if they are given additional opportunities to participate in text-baseddiscussions. Furthermore, our study shows that engaging pupils in text-based discussionsincreased their interest in reading English literature independently. In this way, reading aloudallows pupils to express their thoughts and experiences, resulting in increased commitmentand motivation to learn. Outlining a well-designed plan for reading aloud that includesdiscussions was also shown to be beneficial for pupils' language development.
84

Högläsning – nyckeln till ett läsintresse för skönlitterära texter? : En intervjustudie om lärares syn på högläsning

Vacchi, Anna January 2021 (has links)
Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>
85

"Ja alltså man kan ju läsa, sen kan man läsa..." : En kvalitativ studie om anpassning av högläsning på förskolan / "Well you can read, then you can read..." : A qualitative study on adaptation of reading aloud in preschool

Olander Quach, Theres, Berg, Johanna January 2020 (has links)
Studiens syfte är att utifrån ramfaktorteorin och sociokulturell teori synliggöra hur förskollärare anpassar högläsning för att gynna barns lärande. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer utförts på sex olika förskolor med sex olika legitimerade förskollärare. Intervjun utgick från semistrukturerade frågor. Det valda teoretiska ramverket som använts är sociokulturell teori och ramfaktorteorin. Frågeställningarna som formulerats efter studiens syfte är: hur definierar förskollärare syftet med högläsning? På vilket sätt anpassar förskollärare samtalet under högläsning för att gynna barns lärande? Samt Vilka ramar upplever sig förskollärare ha för att skapa möjligheter till lärande under högläsning? Studiens resultat visar att högläsning används främst i ett lärande syfte. Förskollärarna lyfter även deras egen roll och deras förhållningssätt som betydelsefullt för att skapa ett intresse för högläsning och inspirera till lärande, genom att anpassa högläsningen på olika sätt. Resultatet i studien visar även att förskollärarna har olika organisatoriska och fysiska ramar som påverkar möjligheter till lärande under högläsningen. / The purpose of the study is to make visible, based on the framework factor theory and sociocultural theory, how preschool teachers adapt reading aloud to benefit children's learning. The method used is a qualitative interview study in which interviews were conducted at six different preschools with six different legitimate preschool teachers. The interview was based on semi-structured questions. The chosen theoretical framework used is sociocultural theory and the framework factor theory. The questions formulated according to the purpose of the study are: how does the preschool teacher define the purpose of reading aloud? In what way do preschool teachers adapt the conversation during high reading to benefit children's learning? And What frameworks do preschool teachers experience in order to create learning opportunities during high reading? The study's results show that high reading is used primarily for a learning purpose. Preschool teachers also emphasize their own role and their approach as important in creating an interest in reading and inspiring learning, by adapting reading in different ways. The results of the study also show that preschool teachers have different organizational and physical frameworks that influence learning opportunities during high reading.
86

Receptive Vocabulary and the Impact of Reading Aloud / Mottagligt Ordförråd och Påverkan av Högläsning

Payne, Joshua, Dushku, Ramize January 2022 (has links)
This study investigates the impact that reading aloud has on receptive vocabulary for youngerlearners. It takes the current environment of English language learning within Swedish schoolsinto account and explores several language acquisition theories that are deemed instrumental indeveloping a foundation for receptive vocabulary, as well as contrasting and comparing with howthe method of reading aloud has an impact on language learning. The study will also investigatehow this method differs among first- and second- or foreign-language learners. Through thesynthesis of multiple research articles that have been made on the subject, we discover that thepositive effects of a read aloud experience translate to a greater understanding of receptivevocabulary, and that there are ultimately only positives to draw from the experience. However,conflicting sources regarding second-language or foreign-language learners’ performances pointsto the importance of ensuring the material and exercises be carefully selected and structured inorder to foster an equal ground for everyone’s developmental trajectory.
87

Högläsningens möjligheter och utmaningar i de tidiga skolåren – En kunskapsöversikt / The opportunities and challenges of reading aloud in the early school years – A knowledge overview

Maldoon, Timothy January 2022 (has links)
Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till att ge en fördjupad förståelse av och en systematisk översikt över högläsningens olika kvaliteter som ett pedagogiskt språkutvecklingsverktyg för yngre elever. Mer specifikt ämnar jag att besvara följande frågeställningar utifrån aktuell forskning: 1) Vilka möjligheter kan högläsning som pedagogiskt språkutvecklingsverktyg innebära för elever i de tidiga skolåren? och 2) Vilka didaktiska utmaningar kan uppstå i samband med högläsning för dessa elever? Arbetet bestod av systematiska sökningar i totalt fyra internationella och svenska databaser. Denna kunskapsöversikt redovisar på ett transparent sätt de strukturerade metoder och tillvägagångsätt som användes för att identifiera, välja ut, sammanställa och analysera de tio valda vetenskapliga artiklar som ligger till grund för detta arbete.  En tematisk analys av de valda artiklarna ledde till att följande teman lyste igenom: lärare och barns uppfattningar om högläsning; effekter på ordförråd, hörförståelse och språkkunskaper; läsinlärning som en utsträckt process; lärarens kunskap om och användning av olika genrer; och den digitala högläsningens framfart.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att aktuell forskning pekar på att högläsning erbjuder ett stort antal möjligheter för både yngre och äldre barn, såsom en rad kognitiva och affektiva fördelar; främjandet av social interaktion och gemensamma läspraktiker; möjliggörandet av en bredare repertoar av svårare litteratur; m.m. Från resultatet kan även utläsas ett antal didaktiska utmaningar, t.ex. kanske barn inte tycker om högläsning; högläsningsfrekvensen är otillräcklig eller att den upphör helt; högläsningen är av dålig kvalitet; läraren väljer svåra/tråkiga böcker; skönlitteratur är överrepresenterad till facklitteraturens nackdel; digital högläsning ställer nya krav på lärare; m.m.
88

The Effect of Repeated Reading Aloud on the Speaking Fluency of Russian Language Learners

Stroh, Evgenia Nikolayevna 06 July 2012 (has links) (PDF)
The current study examines the effect of repeated reading aloud upon speaking fluency. Because there is little evidence in the literature that the practice of repeated reading aloud can have a positive effect upon speaking fluency, the primary goal of this study was to investigate this relationship further. For the purposes of the study, speaking fluency was defined as fluidity and smoothness of speech with little pausing and hesitation. It is measured by evaluating the following fluency features: speech rate, number of pauses, length of pauses, phonation/time ratio, and articulation rate. The repeated measures experimental design of the study involved current and former Brigham Young University students learning Russian as a foreign language. They were divided into two groups: control and experimental. The participants in the experimental group performed repeated reading aloud activities daily, while those in the control group read the same passages silently. All participants took weekly speaking tests consisting of simple speaking prompts. The final post-test included both reading aloud and speaking tests. The speech samples collected from the tests were evaluated using computer-based analysis as well as scores from three raters who are native speakers of the Russian language. The statistical analysis and comparison of these scores revealed mixed results. The rater scores did not exhibit any statistically significant difference between the groups, which could be attributed to overall low inter-rater reliability and short duration of the experiment. On the other hand, the computer-generated scores for mean length of pauses, phonation/time ratio, and speech rate of the experimental group were better than those of the control group. This difference proved to be statistically significant based on the results of one-way and repeated measures ANOVA analyses. Unfortunately because of the high attrition rate and short duration of the study, these results cannot be generalized. Therefore further research is necessary to confirm or reject these findings
89

Foppatofflor och Steppskor

Franitza, Patrice, Kastberg, Kristina January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete är att studera hur skönlitteraturen används på förskolorna som vi har valt att besöka och varför högläsningen bortprioriterats.För att uppnå våra syften har material samlats in på fyra stycken avdelningar på tre olika förskolor. Kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare har gjorts samt observationer i barngrupperna.Syftet var att studera hur högläsningen används i de förskolor som besöktes, samt i vilket syfte pedagogerna anser att högläsningen används. Se hur högläsningen prioriteras av pedagoger samt hur de jobbar för att nå mål som finns i läroplanen och de lokala målen som finns på förskolan.Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna gärna vill använda skönlitteratur i verksamheten men att vardagen sätter olika hinder i vägen för högläsningen. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens. / The purpose of this thesis is to examine how literature is used in the preschools and why reading aloud is not a priority in the daily routine anymore.To achieve our goals we visited four units in three different preschools and also lead qualitative interviews with four preschool teachers. The purpose was to study how reading aloud is used in the preschools we decided to visit, and what purpose the preschool teachers thinks it has. See how reading aloud is prioritized by the preschool teachers and how they work to achieve local goals and goals contained in the curriculum.The results of the interviews and observations show that the teachers are willing to use literature in the everyday routines of the preschool, but due to obstacles in the daily routine reading aloud is right now not a possibility. Our conclusion is that the preschool teachers’ rhetoric and practice do not match.
90

Förskollärares arbetssätt med högläsning i förskolan / Preschool teachers´ ways of working with reading aloud in preschool

Fredriksson, Angelica January 2022 (has links)
Syftet med den här studien är att den skall bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt samt deras syfte med högläsning. Forskning visar att högläsning är en viktig del i ett barns utveckling och att högläsning är viktig att utföra i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare fick förskollärarna berätta hur de arbetar på sina förskolor med högläsning samt i vilket syfte de utför högläsningen. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är viktigt för barnen. Fem av sex avdelningar använder sig av högläsning regelbundet, den sjätte avdelningen använder högläsning mest spontant. Förskollärarna utgår först och främst från böcker vid högläsning, och bygger sedan vidare utifrån boken, genom exempelvis dramatisering. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare använder högläsning i olika utsträckning, samt att förskollärarna tycker det är viktigt att utföra högläsningen för barns lärande och språkutveckling. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' working methods and their purpose of reading aloud. Research shows that reading aloud is an important part of a child's development, and that reading aloud is important to perform in preschool. Through interviews with six preschool teachers, the preschool teachers told us how they work at their preschools with reading aloud, and for what purpose they perform the reading aloud. The results show that preschool teachers believe that reading aloud is important for children. Five out of six departments use reading aloud regularly, the sixth department mostly have spontaneous aloud-reading. The preschool teachers start first and foremost from books when reading aloud, and then builds on the book, for example through dramatization. The conclusion that can be drawn is that preschool teachers use reading aloud in varying degrees, and that preschool teachers think it is important to perform reading aloud for children's learning and language development.

Page generated in 0.0479 seconds