The purpose of this study is to compare whether childcare workers' and preschool teachers' perceptions of the phenomenon of reading aloud differ. A qualitative method in the form of semi-structured interviews with childcare workers' and preschool teachers' was used to collect empirical data for the study. In the analysis, we used content analysis as a basis, and in the discussion section, we connect our findings to sociocultural theory. The results show that reading aloud is mainly organized in connection with nap time, with a perception that the activity is beneficial for children's language development. All informants believed that reading aloud contributes to children's language development, but the view of what language development is differs to some extent between childcare workers' and preschool teachers'. Childcare workers seemed to focus more on group dynamics, where the purpose was for the children to have the opportunity to speak during reading aloud. Preschool teachers seemed to focus more on the development of the individual in order to adapt the teaching and provide the child with favorable conditions. All informants advocated using some form of artifact to attract children interest in literature. What differed between childcare workers' and preschool teachers' was that preschool teachers used the book itself as an intriguing artifact. This includes where to place the books in the children's immediate surroundings, and how to present the book to the children before reading it.  Keywords: Interest, language development, reading aloud, reading rest / Syftet med studien är att jämföra om barnskötares och förskolläraresuppfattningar om fenomenet högläsning skiljer sig. En kvalitativ metod i formav semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare har använtsför att samla in empirin till studien. I analysarbetet har vi utgått ifrån eninnehållsanalys och i diskussionsdelen kopplas vårt resultat till densociokulturella teorin.I resultatet framgår att högläsningen främst organiseras i samband med vilan,med en uppfattning om att aktiviteten är givande för barns språkutveckling.Samtliga informanter ansåg att högläsning bidrar till barns språkutveckling,men synen på vad som är språkutvecklande skiljer sig till viss del mellanbarnskötare och förskollärare. Barnskötare verkade fokusera mer pågruppkonstellationer där syftet var att barnen skulle få möjlighet att komma tilltals under högläsningen. Förskollärare verkade istället se till den enskildaindividens utveckling för att kunna anpassa undervisningen och ge barnetförutsättningar att utveckla språket. Samtliga informanter förespråkade attanvända sig av någon form av artefakt för att väcka barnens intresse förlitteraturen. Något som här skilde sig mellan barnskötare och förskollärare varatt förskollärare även använde boken i sig som en lockande artefakt. Där ingicktanken bakom böckernas placeringar i miljön och hur de presenterade bokenför barnen före läsningen.

This study aimed to analyze scientific articles on reading aloud to see what the research says about the success factors in the classroom that affect ages six to ten years. To investigate the articles for the area of investigation, Eriksson-Barajas et al. (2013) were used as the starting point for the method. This method consisted of six steps: identifying the area of interest and defining keywords, deciding which criteria to use for this study, conducting searches in appropriate databases such as Primo and ERIC ProQuest, searching on your own, selecting relevant titles, and the final step is reading the entire articles and making a quality evaluation. As for the selection criteria, it contained articles that had relevant purposes and articles that are peer-reviewed. At the same time, annual spans were set to limit the search and language choices to facilitate reading. The results showed that reading-aloud is important for students language development and language learning, through it for the pupils greater vocabulary and better reading comprehension. One of the difficulties reading-aloud in the classroom turned out to be the lack of time. The results also showed that teachers used the reading aloud as a time-out instead of as part of the planning.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten var att ta reda på hur högläsning i skolan kan användas som en språkutvecklande aktivitet av läraren och hur det påverkar eleverna. Genom att sökningar har genomförts i olika databaser framkom ett urval av två avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar som kunskapsöversiktens resultat grundades på. Avhandlingarna och de vetenskapliga artiklarna var både nationella och internationella. För att sortera urvalet gjordes en tematisk innehållsanalys som resulterade i tre olika teman som resultatet byggde på. Dessa teman var: boksamtal, bokval och lärarens roll i högläsning. Det som framkom i resultatet var att högläsning i sig inte ger en språkutvecklande effekt utan att mycket ligger på lärarens arbete med det. Metoder som beskrevs som användbara och gynnsamma för att högläsning ska bli språkutvecklande var boksamtal och bokval, dock framkom det att inte alla typer av boksamtal och bokval ger en språkutvecklande effekt. Även här beskrevs att läraren har en viktig roll för att det ska bli språkutvecklande genom att exempelvis använda öppna frågor i boksamtal och variera genre i bokvalet. Genomförs högläsning på ett språkutvecklande sätt kan bland annat elevernas ordförråd, läsförståelse och hörförståelse utvecklas. / The purpose of this literature review was to examine how reading aloud in school can be used as a language development activity by the teacher and how it affects students. The results of this review were based on two dissertations and seven scientific articles, selected by searching in different databases. The dissertations and scientific articles were both national and international. A thematic analysis was made to categories the samples, which resulted in three themes being identified. These themes were book talks, book choice, and the teacher’s role in reading aloud. The results showed that reading aloud in itself does not have a language development effect, but instead it depends on the teacher’s work with the material. Book talk and book choice were described as useful and beneficial methods to make reading aloud language developing. However, it became clear that not all types of book talks and book choice were beneficial. The teacher’s important role in language development was again described, for example through the use of open questions in book talks and by varying the genre of the choice of book. If reading aloud is carried out in a language-developing way, the students´ vocabulary, reading comprehension and listening comprehension can be developed, among other things.

Studiens syfte är att synliggöra hur några förskollärare arbetar med barnlitteratur i verksamheten för att främja barns språkutveckling. Vi har intervjuat sex verksamma förskollärare i två närliggande kommuner. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och dess begrepp: scaffolding, proximal utvecklingszon och medierande redskap.  Resultatet visar att förskollärarna anser att barnlitteratur fyller en viktig funktion i språkutvecklingen och att förskolläraren behöver ha ett stöttande förhållningssätt gentemot barnen, där pedagogen uppmuntrar barnen till läsning, är en aktiv lyssnare till barnens tankar och utmanar barnen på deras nivå i boksamtalen. Barnlitteraturen som förekommer på förskolan är utvald av pedagogerna på förskolan utifrån kartläggningar av barnens intressen, teman som förskolan arbetar med och de språkutvecklingsmässiga behov som finns. En utmaning som förskollärarna nämner är att hitta rätt bok till rätt barn, där boken är vare sig för lätt eller för svår för att barnet ska nå sin proximala utvecklingszon. Förskollärare använder barnlitteraturen som ett redskap för att arbeta med fler ämnesområden, exempelvis matematik och skapande.  En slutsats av studien är att förskollärarna anser att högläsning med boksamtal har en stor betydelse för barns språkutveckling, men att stora barngrupper och tidsbrist påverkar hur barnlitteraturen prioriteras i förskolan. / AbstractThe purpose of the study is to highlight how some preschool teachers workwith children's literature in their activities to promote children's languagedevelopment. We have interviewed six active preschool teachers in twoneighbouring municipalities. The collected material has been analysed from asocio-cultural perspective and its concepts: scaffolding, proximal developmentzone and mediating tools.The results show that the preschool teachers believe that children's literaturefulfils an important function in language development and that the preschoolteacher needs to have a supportive approach towards the children, where theeducator encourages the children to read, is an active listener to the children'sthoughts and challenges the children at their level in the book discussions. Thechildren's literature used in the preschool is selected by the preschool teachersbased on surveys of the children's interests, the themes that the preschool workswith and the language development needs that exist. One challenge mentionedby preschool teachers is finding the right book for the right child, where thebook is neither too easy nor too difficult for the child to reach their zone ofproximal development. Preschool teachers use children's literature as a tool towork with more subject areas, such as maths and creativity.One conclusion of the study is that the preschool teachers believe that readingaloud with book discussions is of great importance for children's languagedevelopment, but that large groups of children and lack of time affect howchildren's literature is prioritised in preschool.Keywords: Children's literature, Language development, Preschool, Readingaloud

Syftet med studien är att bidra med kunskap om det dialogskapande som kan ske under planerade högläsningssituationer i både fysisk bok men även i e-bok.För att få skapa en större kunskap om dialoger under planerade högläsningssituationer samt hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande via dialog används följande frågeställningar: Hur visar sig dialogen mellan pedagog och barn vid planerad högläsning via en fysisk bok och via e-bok? Hur skapar pedagogerna ett aktivt deltagande genom dialog hos barnen i planerad högläsning? För att få svar på forskningsfrågorna har empiri samlats in via ljudinspelningar av planerade högläsningssituaioner fyra med e-bok och fem med fysisk bok. De nio olika tillfällena leds alla av nio olika pedagoger. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Bakhtins teori om dialogism och de grundpelare som den bygger på. Resultatet visar olika sorters dialoger mellan de som deltar i högläsningstillfällena och även hur barn skapar sitt egna aktiva deltagande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about the dialogue creation that can take place during planned reading aloud situations in both the physical book but also in the e-book. To create a greater knowledge of dialogues during planned reading aloud situations and how children create their own active participation through dialogue The following questions are used: How does the dialogue between educator and child turn out in planned reading aloud via a physical book and via e-book? How do the educators create an active participation through dialogue with the children in planned reading aloud? To get answers to the research questions, empirical data has been collected via audio recordings of planned reading aloud situations, four with e-book and five with physical book. The nine different occasions are all led by nine different educators. The results of the study have been analyzed with the help of Bakhtin's theory of dialogism and the pillars on which it is based. The results show different kinds of dialogues between those who participate in the reading aloud sessions and also how children create their own active participation.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  • På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  • På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? • Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse. Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande.Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte denspråkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  ·       På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  ·       På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? ·       Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse.  Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande. Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte den språkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

Syftet med studien är att få mer kunskap runt vad förskollärarnas egna beskrivningar är om hur och varför de på förskolan arbetar med högläsning och berättande och om det ser annorlunda ut för olika åldersgrupper på förskolan. Studiens metod är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer av förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna tillsammans med de yngre barnen samtalar och ställer frågor om bilderna i litteraturen och att de yngre barnen får återberätta det som lästs för dem med hjälp av till exempel sagopåsar och tillsammans med de äldre barnen samtalar de även om texten i litteraturen. Högläsning är något som alla förskollärarna gör för barnen oavsett ålder och den sker framförallt spontant under hela dagen. Förskollärarna anger att de har högläsning, berättande och samtal för att de anser att det gynnar barnens språkutveckling samt att barnen bygger en grund för deras senare läs- och skrivinlärning. Resultatet visar även att litteraturen finns tillgänglig för alla barn på förskolan oavsett ålder och att alla förskollärare på något sätt arbetar kring litteraturen tillsammans med barnen i de olika åldrarna. / The aim of this study is to gain more knowledge about the preschool teachers own descriptions of how and why they are working with reading aloud and storytelling and if it is different depending on the age groups in the preschool. The study's methodology is qualitative and consists of four semi-structured interviews of preschool teachers at two different preschools. The result shows that the preschool teachers converses with the younger children, talking and asking questions about the pictures in the literature and lets them retell what was read for them with the help of for example story bags and with the older children also converses about the text in the literature. Reading aloud is something that all preschool teachers do for children in all ages and it occurs primarily spontaneously throughout the day. The preschool teachers say that they use reading aloud, storytelling and conversation because they believe it promotes children's language development and build a foundation for their future learning of reading and writing. The results also show that the literature is available to all children in the preschool regardless of age and that all preschool teachers, in some way, are working with literature together with the children in the different ages.

Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling i hemmet och i skolan och om samverkan mellan hem och skola inom berört område. Syftet är även att undersöka om föräldrars sociokulturella bakgrund har någon betydelse för deras uppfattningar. Studien har genomförts i samarbete med ett projekt i en årskurs ett på en kommunal skola i Sverige som syftar till att stärka samverkan mellan hem och skola. Det sociokulturella perspektivet svarar för studiens teoretiska utgångspunkt och den metodologiska ansatsen tar sin utgångspunkt i fenomenologin. Empirin består av en enkätundersökning och kvalitativa forskningsintervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av föräldrarnas egna uppfattningar. Vad gäller de informanter som deltar i studien så har de valts ut bland de föräldrar till de deltagande barnen i den årskurs ett som projektet berör. Studien lyfter fram föräldraperspektivet vilket till stor del har saknats i tidigare forskning. Studiens resultat indikerar att föräldrars sociokulturella bakgrund inte har någon större betydelse för deras uppfattningar. Föräldrarna uppfattar att högläsning i hemmet och i skolan och samverkan mellan hem och skola är betydelsefull för barns läsutveckling. Studien visar även att föräldrarna ser sig själva som betydelsefulla vägledare i högläsningssituationen, vilket i sig kan gynna barnets läsutveckling. / The purpose of this study is to investigate parental perceptions of the significance of reading aloud for children ́s reading development at home and in school, and the interaction between home and school in the area concerned. The aim is also to examine if the parents ́ socio- cultural background influence their perceptions. The study was conducted in cooperation with a project that took place in the first grade at a public school in Sweden, which aimed to strengthen the cooperation between home and school. The socio-cultural perspective forms the study ́s theoretical basis and its methodological approach is based on phenomenology. The empirical data consist of a survey and qualitative interviews with the intention to get to know the parents ́ own perceptions. As for the informants involved in the study, they have been selected among the parents of the children who are participating in the first year of the project. The study highlights that the parental perspective has largely been lacking previous research. The results of the study indicate that the parents ́ socio-cultural background does not have any significant impact on their perceptions of the significance of reading aloud for children at home and in school. Parents perceive that reading aloud at home and in school and a collaboration between home and school are important for children ́s reading development. The study also finds that the parents see themselves as important actors when it comes to reading aloud situations, which in itself beneficial for the children ́s reading development.