<p>Små barns sätt att kommunicera i leken.</p><p>Small children’s ways off communication when they play.</p><p>Syftet med denna undersökning är att beskriva hur små barn kommunicerar i leken. Jag har undersökt vilka olika uttryckssätt barnen använder sig av när de kommunicerar i olika leksituationer. Undersökningen är gjord på en småbarnsavdelning, och metoden jag har använt mig av är videoobservationer. Resultatet visar att de små barnen oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, handgripligheter, imitation och olika ljud för att göra sig förstådda när de kommunicerar. I diskussionen tas det upp hur och varför de kommunicerar som de gör och om vikten av att förstå leksignalerna för att inga missförstånd ska uppstå.</p>

This master thesis’s in Library and Information Science examines texts from “Barnbokskatalogen”, a catalogue that primely presents children's books but also contains texts promoting reading. The aim is to critically examine reading as a social practice in these texts, where the aspect of power is the foundation of the analysis. This master’s thesis draws upon the theories of Norman Fairclough and uses Fairclough’s methods of critical discourse analysis. The reading practices constructed in the analyzed texts are mostly associated with idealistic values, expressed with an authoritarian voice where the author of the text is positioned as an initiator of the reading practice. This makes a closed and excluding reading practice in the texts. This is unfortunate when the library should undermine its power in the cultural field to include as many groups as possible in its practices, and not only those social groups where a cultural capital is an important part of the group’s identity. The most open practice, which is found in the texts, is reading as a personal experience.

<p><strong>Problem</strong>: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.<strong></strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats? <strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong>: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år). Alla var flickor, de kom från 10 olika länder och en majoritet av dem har varit offer för grovt koppleri. Rekryteringen har skett på olika sätt men inte sällan exploateras flickorna av familj och bekanta. I flickornas sociala historia och bakgrund framkommer olika riskfaktorer som riskerar att försätta flickorna i situationer där de utnyttjas. I domarna beskrivs att majoriteten av flickorna mår psykiskt dåligt efteråt. Fynden visar också att tingsrätten genomgående gör en hög bedömning av flickornas trovärdighet. Flickorna bedöms vara utsatta på olika vis och just deras låga ålder är en avgörande faktor vid förståelsen av deras utsatthet.<strong></strong></p><p><strong>Slutdiskussion: </strong>Studien visar att människohandel är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vidare visar fynden att barn har en egen agens och initiativförmåga och att de ibland fattar beslut som försätter dem i riskfyllda situationer. Motiven till besluten kan förstås utifrån deras beskrivna sociala bakgrund och vad som ses som ”normalt” beteende i barns uppväxtmiljö kan ha påverkats av destruktiva hemsituationer. Det verkar som att flickorna i många fall inte kan förutsäga konsekvenserna av sina beslut.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Människohandel, barn, Sverige, rättsväsendet.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet. För att hjälpa barnen att bearbeta sin sorg skulle de bl.a. svara på barnets frågor, tillåta känslor, läsa böcker om ämnet och ge barnet mycket uppmärksamhet. Pedagogernas kunskap om barn i sorg är begränsad. Hälften av dem har varit på en föreläsning och den andra hälften har ingen utbildning alls inom ämnet. Samtal med barnen om döden förekommer, men då endast på initiativ av barnen. Dessa samtal inträffar oftast ute i naturen när de hittar döda djur eller vid måltider då barnen i lugn och ro sitter och samtalar tillsammans med pedagogerna. De flesta av pedagogerna säger att man kommer till himlen efter döden, de vill på så sätt förmedla ljus och hopp. Några andra av pedagogerna anser att det är föräldrarnas uppgift att förmedla sin tro och uppfattning vidare till sina barn och vill därför inte påverka dem med sin egen uppfattning. Osäkerheten kring om de har någon handlingsplan för barn i sorg är stor. De flesta av pedagogerna hävdar att de inte har någon på deras förskola.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>This paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I’ve focused on the youngest children</p><p>in preschool. I’ve searched for information in litterateur and articles. To fins literature is not a problem because it is a lot written about this subject. I did two interviews with three preschool teachers. All my sources agree that stress among children is a problem that we must try to work against.</p><p>There are two kinds of stress, one is positive and the other one is negative. Everyone needs positive stress in their lives, but we don’t need negative stress. Negative stress is when you have so much pressure on you that can’t match your capacity and when that happens you experience negative stress.</p><p>I have found out in my research that stress exists among children in preschool. Everyone express stress differently because we all have different stress patience, which makes it hard to tell when children experience stress. There are simple things that preschool teachers can do to reduce stress. It is important that the teachers aren’t stressed because that makes the children stressed too. The easiest thing preschool teachers can do is to take it calm with the children so they don’t have to feel stressed.</p><p>The aim with this paper is to develop knowledge about children and stress in kindergarten, how they express stress and what preschool teachers can do to work against it.</p><p>Keywords: Children, stress, preschool, weekday</p>

Abstract This paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I’ve focused on the youngest children in preschool. I’ve searched for information in litterateur and articles. To fins literature is not a problem because it is a lot written about this subject. I did two interviews with three preschool teachers. All my sources agree that stress among children is a problem that we must try to work against. There are two kinds of stress, one is positive and the other one is negative. Everyone needs positive stress in their lives, but we don’t need negative stress. Negative stress is when you have so much pressure on you that can’t match your capacity and when that happens you experience negative stress. I have found out in my research that stress exists among children in preschool. Everyone express stress differently because we all have different stress patience, which makes it hard to tell when children experience stress. There are simple things that preschool teachers can do to reduce stress. It is important that the teachers aren’t stressed because that makes the children stressed too. The easiest thing preschool teachers can do is to take it calm with the children so they don’t have to feel stressed. The aim with this paper is to develop knowledge about children and stress in kindergarten, how they express stress and what preschool teachers can do to work against it. Keywords: Children, stress, preschool, weekday

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen? Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval. Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen. / This thesis aims to investigate a number of educationalists attitude towards children’s influence in the process of documentation, and to examine if respect towards children’s integrity is taking into consideration in the process of documentation. On the basis of this aim, we have the following questions of issue: What kind of influence do the children have in the process of documentation? and What is the educationalists attitude towards children’s integrity in the documentation? The thesis uses a qualitative approach to examine educationalists attitude towards the topic mentioned above. We have interviewed nine educationalists, working in both preschool and primary school, because this puts the study in a wider perspective. The nine educationalists, which we chose to interview, were a choice of convenience. The results showed that children have a certain amount of influence in the documentation, but it is not a meaningful influence because the educationalists are not making the children aware of the reason with and the circumstances around the documentation. Often, the children do not have influence over the whole chain of documentation, but just over a certain part of it. For example, the children are not aware of the aim of the documentation, what is supposed to happen with the material and the voluntariness of the documentation. When it comes to integrity we have seen three different approaches among the educationalists, namely integrity as a border or a sphere, as respect or consideration and as a way of getting received. A fourth approach means that the educationalists are not taking the children’s integrity into consideration in the process of documentation.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet. För att hjälpa barnen att bearbeta sin sorg skulle de bl.a. svara på barnets frågor, tillåta känslor, läsa böcker om ämnet och ge barnet mycket uppmärksamhet. Pedagogernas kunskap om barn i sorg är begränsad. Hälften av dem har varit på en föreläsning och den andra hälften har ingen utbildning alls inom ämnet. Samtal med barnen om döden förekommer, men då endast på initiativ av barnen. Dessa samtal inträffar oftast ute i naturen när de hittar döda djur eller vid måltider då barnen i lugn och ro sitter och samtalar tillsammans med pedagogerna. De flesta av pedagogerna säger att man kommer till himlen efter döden, de vill på så sätt förmedla ljus och hopp. Några andra av pedagogerna anser att det är föräldrarnas uppgift att förmedla sin tro och uppfattning vidare till sina barn och vill därför inte påverka dem med sin egen uppfattning. Osäkerheten kring om de har någon handlingsplan för barn i sorg är stor. De flesta av pedagogerna hävdar att de inte har någon på deras förskola.