Denna studie genomfördes i syfte att öka kunskapen om hur förskollärare beskriver sitt arbete för att stötta flerspråkiga barn i deras språkliga utveckling i förskolan. För att undersöka detta har åtta förskollärare intervjuats. Det sociokulturella perspektivet med de teoretiska begreppen redskap, mediering, den proximala utvecklingszonen och scaffolding har förankrats i denna studie. Dessa teoretiska begrepp har använts för att analysera förskollärares beskrivna utgångspunkter, arbetssätt, samt vilka redskap de använder kopplat till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet påvisar att förskollärares förhållningssätt och syn på flerspråkigheten är en viktig utgångspunkt i arbetet med flerspråkiga barn. Det visade också en stor variation av redskap och arbetssätt som syftar till att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det framkommer i resultatet att förskollärarna anser att struktur och mindre barngrupper är av betydelse när man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, samt att upprepning i olika sammanhang ökar förståelsen. Även att samverka med hemmet pålyser förskollärarna har en enorm betydelse för utvecklingen av det svenska språket och modersmålet. Dessutom påvisar resultatet att förskollärarna anser att leken har en omfattande roll för flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet påvisar att förskollärarna använder en stor variation av olika redskap för att stimulera barnen i sin språkliga utveckling, såsom bildstöd och tecken som stöd, digitala redskap, estetiska lärprocesser, bokläsning och modersmålsstödjare.

Arbetet med jämställdhet i skolan är en fråga om alla barns rätt till lärande och utveckling och enligt läroplanen något alla lärare ska arbeta med. För att lyckas med arbetet krävs kunskap, metoder och långsiktighet. Skolinspektionen (2020) har granskat hur jämställdhetsarbetet ser ut på skolorna och resultatet tyder på att systematik saknas. Modersmålslärare ingår inte i denna granskning och det finns begränsad forskning kring jämställdhetsarbetet inom modersmålsundervisningen. Det är därför av stor vikt att undersöka hur modersmålslärare reflekterar kring jämställdhetsaspekter i modersmålsundervisningen, vilket föreliggande studie haft för syfte. Aspekterna i centrum för studien är talutrymme, könsstereotyper, genusbaserade förväntningar samt värdekonflikter. Ytterligare ett syfte har varit att belysa framgångsrika metoder för ett systematiskt arbete med jämställdhet i undervisningen. Studiens frågeställningar lyder: ● Hur reflekterar modersmålslärare om inkluderingen av jämställdhetsaspekter i sin undervisningspraktik? ● Vilka arbetssätt urskiljs som framgångsrika i lärarnas reflektioner? Studiens teoretiska perspektiv avser delar av Wedins (2018) modell för jämställdhetsarbete iskola och förskola samt Schöns (1983) begrepp om reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Forskningsmetoden är fokusgruppssamtal. Materialet består av en ljudinspelning från samtalet, vilken analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar på en mängd olika reflektioner och metoder. De flesta modersmålslärare betonar vikten att inkludera samtliga jämställdhetsaspekter i sin undervisning. Slutsatsen dras att dessa kan inkluderas i modersmålsundervisningen på ett systematiskt och långsiktigt sätt genom planeringen av aktiviteter, material och innehåll där jämställdhetsaspekterna på olika sätt beaktas.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på hur de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet innefattar intervjuer gjorda med åtta förskollärare på fem förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt skiljer sig åt och att det finns en mängd olika strategier som förskollärare använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer också flera verktyg i arbetet med flerspråkiga barn så som Polyglutt, TAKK med bildstöd, sånger och böcker. Även samverkan med vårdnadshavare lyfts som en del i arbetet med att främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns modersmål samt vilka utmaningar det finns i arbetet kring flerspråkighet. I studien har åtta förskollärare intervjuats i en mellanstor stad i Sverige. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Det framgick i resultatet att förskollärarna har samma förhållningssätt till alla barn oavsett språk. Förskollärarna använder olika verktyg exempelvis bildstöd och digitala verktyg för att främja barnens alla språk. De utmaningar som visades var kommunikationen till vårdnadshavarna men ibland även till barnen. Slutsatsen som kunde dras var att förskollärare har svårt att utmana barnen i ett språk de själva inte pratar.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om förskolepersonalens arbetssätt och förhållningssätt med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats för att genomföra 10 semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på mångkulturella förskolor i fyra olika kommuner i Sverige. I denna studie har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen använder olika metoder och strategier för att stötta flerspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska. Till exempel beskriver förskollärare att de i arbetslaget använder TAKK-tecken, bildstöd, polyglutt och kroppsspråk för att kunna utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det lyfts också att förskolepersonalen anser att det är en fördel att det finns flerspråkiga personal som arbetar på förskolan. Studiens slutsats visade att förskollärare verkar aktivt för att hjälpa barnen med språkutveckling och inkludera alla barns språk i förskolan.

Detta examensarbete utforskar användningen av modersmålet vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Studien utgår från den övergripande frågeställningen: Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av modersmålsanvändning för flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling vid andraspråksinlärning i klassrumsundervisning. Genom att analysera tidigare forskning och teorier relaterade till modersmålsanvändning i undervisningen samt granska metoder och strategier som tillämpas för att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling, strävar studien efter att belysa väsentliga insikter och bidra till att fylla eventuella kunskapsluckor inom området. Frågeställningarna som examensarbetet bygger på är:  1. Vad kännetecknar forskning om modersmålsanvändningens betydelse för elevers språkutveckling under de tidigare åren i skolan? 2. Vilka syften och frågeställningar har ställts i tidigare forskning? 3. Vilka metoder och teorier man har använt i tidigare forskning? 4. Vilka forskningsluckor finns i tidigare forskning? 5. Vilka är de viktigaste slutsatserna i tidigare forskning? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av Eriksson Barajas et al. (2013) 5 steg. Genomsökningar i Primo och Eric ProQuest identifierades 13 användbara artiklar, som sammanställdes i en tabell och utgör grundvalen för examensarbetet. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket breddade studiens omfattning. Analysen av artiklarna gjordes utifrån flera aspekter för att ge en omfattande bild av forskningsområdet. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmål i klassrumsundervisningen vid andraspråksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främjaspråkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Studiens resultat belyser tydligt att samtliga lärare är villiga att integrera elevernas modersmåli klassrumsundervisningen vid andra språksinlärning. Lärarna ser flerspråkighet som en tillgång och anser att stimulering av modersmålet bidrar positivt till elevernas utveckling av andraspråket. Forskningsartiklar som studien bygger på bekräftar att en betydande del av verksamma lärare anser att användningen av elevernas modersmål eller förstaspråk kan främja språkutvecklingen. Vidare, framkommer i resultaten att flerspråkiga lärare som behärskar ett annat språk än svenska utgör en resurs i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever. Den inkluderande användningen av elevernas modersmål framhålls som nyckeln till att skapa en tryggare klassrumsundervisning och därigenom främja snabbare kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever. Slutsatserna som dras i denna studie knyter samman med de ursprungliga frågeställningarna och visar på en övergripande positiv inställning bland lärarna mot modersmålets roll i andraspråksinlärning. Användningen av modersmålet som pedagogiskt verktyg uppfattas som gynnsam för elevernas språkutveckling och utgör en resurs som bör integreras i undervisningen. Denna slutsats bidrar till den övergripande förståelsen av modersmålets betydelse för flerspråkiga elever i skolmiljön och pekar mot fortsatt behov av forskning och praktisk implementering av denna strategi för att optimera andraspråksinlärningen.

Studien handlar om olika undervisningsstragier inom den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Kommunikationen i klassrummet inom den svenska matematikundervisningen är en viktig del för de flerspråkiga eleverna. Enligt flera forskare finns det flera utmaningar för flerspråkiga elever inom textuppgifter i matematikundervisningen. Matematik och språk är tätt sammanvävda vilket poängterar vikten av olika undervisningsstrategier inom matematikundervisningen vilket min undersökningsfråga relaterar till: Vilka undervisningsstrategier finns tillgängliga för flerspråkiga elever inom området textuppgifter i den svenska matematikundervisningen på högstadiet? Metoden som användes för att besvara frågeställningen var en litteraturstudie genomförd med en tematisk analys. Urvalet bestod utav vetenskapliga artiklar kopplade till flerspråkighet inom svensk matematikundervisning på högstadiet. Resultatet visade på de fyra undervisningsstrategierna tvåspråkig undervisning, erfarenheter som tillgång, fokus på grunderna och öppna klassrumsdiskurser. De viktigaste resultaten var att nyanlända kunde ta större del av matematikundervisningen från början vid tvåspråkig undervisning, medan elevernas erfarenheter kunde användas även vid när undervisningen gick över till svenska som undervisningsspråk. Det visade sig även att fokus på grunderna var extra viktigt för de som invandrat i tidigare åldrar och missat grundkunskaper på grund utav språket. Den sista undervisningsstrategin visade hur diskussioner i klassrummet hjälpte språkutvecklingen inom den svenska matematikundervisningen. Undervisningsstrategierna var klart kopplade till de olika utmaningarna som uppkommer för de flerspråkiga eleverna inom textuppgifter. Denna studie är relevant för matematiklärare då Sverige är ett mångkulturellt land med ökande andel flerspråkiga elever. Undersökningen ger ett relevant bidrag till den svenska matematikundervisningen på högstadiet med flertalet undervisningsstrategier som kan tillämpas i lektionsplaneringen.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med nio förskollärare. Förskollärarna har fått beskriva sitt förhållningssätt till modersmål, vilka strategier de har för att inkludera flerspråkiga barns modersmål i förskoleverksamheten, samt vilka utmaningar de upplever relaterat till att inkludera och arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan. Förskollärarnas beskrivna förhållningssätt och strategier i förhållande till att inkludera barns modersmål i förskolan har analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt till inkludering av modersmål är positivt och har stor betydelse för vilka förutsättningar de flerspråkiga barnen får att utveckla alla sina språk i förskolan. Några av de strategier förskollärarna använder sig av som stöd för att förstärka och förtydliga den språkliga undervisningen presenteras i resultatet. Resultatet pekar även på att förskollärarna upplever att det talas för lite om hur arbetet med flerspråkighet och modersmål bör se ut i förskolan. Samtliga förskollärare uttrycker att de upplever utmaningar och svårigheter med hur de ska inkludera flerspråkiga barns modersmål på ett naturligt sätt i undervisningen och några av dessa utmaningar blir synliga i resultatet. Studien bidrar med ökad kunskap om hur förskollärarens förhållningssätt påverkar flerspråkiga barns möjligheter och förutsättningar till att få utveckla alla sina språk. Studien bidrar även med en insyn i både de strategier förskollärarna använder som stöd för att inkludera modersmålet i verksamheten samt de utmaningar som förskollärarna upplever med det arbetet.

Flerspråkighet är idag mycket utbrett i det svenska samhället och lika så i den svenska förskolan. Enligt våra observationer får andra språk än svenska begränsat utrymme i förskolan och språkundervisningen handlar i stort sett enbart om det svenska språket. Detta examensarbete har till syfte att undersöka hur förskollärare uppger att de arbetar med flerspråkighet i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärarna ser i flerspråkighetsarbetet. För att göra detta möjligt användes intervjuer som metod. Sex intervjuer med förskollärare genomfördes på sex olika förskolor. Det som framkom när intervjuerna transkriberades och analyserades var att arbetet med flerspråkigheten varierade, däremot använde samtliga förskollärare metoder som exempelvis bildstöd och högläsning. Det framkom även att de avdelningarna med högt antal flerspråkiga barn fokuserade på att lära barnen svenska i kontrast till de avdelningar med färre antal flerspråkiga barn som la större fokus på barnens olika modersmål. Det har visat sig att barn som utvecklar sitt modersmål sedan har lättare att lära sig ett andraspråk (Skolverket, 2021). Personalbrist och stora barngrupper är något många av förskollärarna anser är ett hinder för att utveckla flerspråkigheten. Det som framkom som möjligheter var förskolornas system för kompetensutveckling, samt stöd från rektorn vid behov. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det interkulturella perspektivet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till elevernas flerspråkighet, samt om elevernas flerspråkighet utnyttjas i klassrumssammanhang. Syftet uppnås och frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I studien deltar fyra kvinnliga och yrkesverksamma lärare som arbetar inom årskurs F-3. Lärarna berättar vilken syn de har på att eleverna använder sitt modersmål i undervisningssammanhang och även delvis i övriga klassrumssammanhang. Lärarna berättar även om de använder sig av några strategier för att främja elevernas flerspråkighetsutveckling. Vidare talar lärarna om hur eller om de använder elevernas flerspråkighet i klassrummet. Det insamlade empiriska materialet analyseras utifrån den tidigare framtagna forskningen. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har en generellt positiv inställning till elevernas flerspråkighet. Resultatet visade dock samtidigt att elevernas flerspråkighet inte används i klassrummet i en stor utsträckning. Det blev även väldigt synligt att resultatet och diskussionen blev motsägelsefull.