Detta är en studie som kan bidra till att öka förståelsen om ensamkommande arabisktalande ungdomar när de läser olika språk samtidigt, svenska, engelska och arabiska som modersmål.Studiens syfte är att undersöka fyra ensamkommande arabisktalande ungdomar som läser på språkintroduktion för att ta reda på deras tankar och erfarenheter samt att undersöka om modersmålet har någon roll i deras språkinlärning av andra och tredje språk.Metoden som valts är kvalitativa intervjuer för att få så mycket information av deltagarna som möjligt och för att kunna ställa frågor utifrån deras svar. Empirin till arbetet samlades genom att intervjua ensamkommande ungdomar som är lika gamla.Kartläggningen är grunden för en väl fungerande planering för lärarna som jobbar med nyanlända. Resultaten visar att modersmålet har en stor roll i elevernas lärande, speciellt i början och genom översättning mellan olika språk som ökar deras förståelse. Studien visar också att deltagarna börjar tappa klassisk arabiska under tiden eftersom de bland annat slutar delta i modersmålsundervisningen. Olika sociala förhållandena kan påverka elevernas språkinlärning bl.a. boendet, hemlängtan och saknad av familjen. Skillnader mellan de olika tre språken, engelska, svenska och arabiska ökar på svårigheter att läsa dessa språk. Svårigheterna är olika som t.ex. uttal och grammatik.

Mother Tongue Teachers in Studyguiding for Multilingual Students

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur några förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolans verksamhet. För att få en klarare uppfattning kring hur förskollärarna arbetar, har vi valt att använda oss av frågeställningar som berör samt belyser vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barns språkutveckling likväl vilka arbetssätt och metoder förskollärare använder sig av för att anpassa verksamheten till de flerspråkiga barnen. Utifrån våra frågeställningar har vi valt att utföra en kvalitativ studie genom att intervjua fem förskollärare för att vi ska kunna uppnå variation och bra resultat. På så sätt får vi även en fördjupad kunskap och inblick kring vårt berörda ämne.Teoretisk utgångspunkt för studien har varit den sociokulturella teorin samt kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Teorin tar bland annat upp att det förekommer ett samband mellan tanke och språk redan tidigt under barns utveckling vilket syftar till att kommunikationen är en viktig bit i barns språkutveckling men även i samspel med andra individer (Säljö, 2000).Det framkom i vårt slutliga resultat bland annat att förskollärarna hade samma förhållningssätt kring arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer även att en del förskollärare anser att det är oerhört spännande och utmanande, medan andra upplever det betydligt svårare att stödja barn i deras språkutveckling. Utifrån våra intervjuer har det framkommit att det finns olika tillvägagångssätt för att kunna arbeta med flerspråkiga barn, stödmaterial såsom Ipad, Takk, sagoläsning, bilder samt penpal finns till för att stimulera och utveckla språkkunskaper. Resultatet av studien visade även att personal som är flerspråkiga är till extra stöd för barn kring deras utveckling i modersmål.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare arbetar med de yngre flerspråkiga eleverna och vilken roll modersmålet har i deras språk- och kunskapsutveckling. Metoden har bestått av insamling och granskning av information som resulterat i nio referensgranskade studier, samt en rapport från Skolinspektionen. Resultatet i några av de studier som bearbetats visar att modersmålsundervisning har en gynnsam effekt på andraspråksinlärningen om elevernas samtliga språk används parallellt i klassrummet. Ytterligare resultat visar en problematik kring genomförandet på den organisatoriska nivån av en parallell språkundervisning i svenska skolor och att modersmålsundervisning är ett marginaliserat ämne. I slutsatsen hanteras studierna utifrån ett pedagogiskt synsätt kopplat till svenskämnet. Problematiken kring hur lärarutbildningen utformas gällande tvåspråkiga klassrum diskuteras. Det lyfts även varför modersmålsundervisning är viktig för elevers kulturella arv, fortsatta språk- och kunskapsutveckling samt hur lärarna i studierna ser på arbetet med förstaspråket och flerspråkighet.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samt att undersöka lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som har sin utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Litteratur som jag har använt mig av i arbetet är Strandberg (2009), Ladberg (2003), Svensson (2013) och andra forskare. Studiens resultat grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i tre förskolor som jobbar aktivt med barns språkutveckling. Alla förskolor ligger i områden med stor etnisk mångfald. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser flerspråkighet som en tillgång för både individen och samhället. Hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkiga barn påverkar barnets språkutveckling på både svenska och modersmål. Resultatet belyser att samarbete mellan pedagogerna och familjen förstärker flerspråkiga barns identitet och deras självkänsla dessutom ökar deras trygghet. En annan sak som resultatet visar är att ett starkt modersmål är grunden till vidare språkinlärning senare i skolan. Resultatet påpekar att pedagogerna hade kunskap om att förskolans lärandemiljöer är avgörande för barns språkutveckling. Det visar sig från resultatet att pedagogerna använder sig av olika arbetsmetoder till exempel bok-och sagoläsning, sånger, ramsor, teckenstöd, bilder samt konkreta föremål i sitt arbete med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. Resultatet belyser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med barnens språk i alla pedagogiska situationer. I diskussionen har det framkommit att pedagogernas förhållningssätt och de sociala miljöerna är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling.

Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen.  Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.

Syftet och frågeställningarna med denna studie var att öka kunskapen om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen samt att vilka uppfattningar och erfarenheter har lärare och studiehandledare om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen. Jag vill genom studien undersöka deras uppfattning och synpunkter för att få en bredare förståelse av för studiehandledning på modersmål. Den empiriska undersökningen grundar sig av fem kvalitativa intervjustudier där jag intervjuade lärare och studiehandledare på en skola (språkintroduktionen). En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av syfte, därefter har intervjuerna analyserats utifrån studiens frågeställningar, styrdokument och tidigare forskning samt aktuell litteratur. Resultatet i studien har visat att studiehandledning på modersmål i matematik har betydelse för nyanlända elevernas förståelse och kunskapsutveckling. Elevernas tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter varierar. Eleverna som har en bra skolgång klarar sig bättre i matematikinlärning än de som gått i skolan i några år i sina hemländer. Bristande skolgång kan leda till svårigheter i matematikinlärning för dessa elever.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetsmetoder och lärandemiljöer pedagoger använder för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan samt hur dessa arbetsmetoder stämmer är överens med det sociokulturella perspektivets bild av en god språkutveckling miljö. Vi har genomfört en kvalitativ studie på tre mångkulturella förskolor i södra Sverige. Vi har intervjuat fem förskollärare som arbetar aktivt med flerspråkiga barns språkutveckling.    Studien utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektivet som tar sin utgångspunkt i att allt lärande hos barnet sker genom sociala samspel och kommunikation med andra. Det betyder att sociala sammanhang stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling.    Vårt resultat från studien visar att alla intervjuade förskollärare har likadana förhållningssätt om flerspråkiga barns språkutveckling. Där pedagogerna betraktar flerspråkighet som en tillgång för individen och samhället. Dessutom hade förskollärarna kunskap om att lärandemiljö spelar viktigt roll i flerspråkiga barns språkinlärning. Det visar sig i studiens resultat att alla förskollärarna använder sig av likadana arbetsmetoder i olika förskolor såsom benämna och upprepa föremål, högläsning, bildstöd, teckenspråk, TAKK och kroppsspråk. Alla dessa arbetsmetoder utgår ifrån sociokulturella perspektiv och har utgångspunkt från barns lärande kommunikation. Resultat av vår studie visar också att samarbeta med vårdnadshavarna är avgörande för barns språkutveckling. Ett samarbete mellan familjen och pedagoger ökar dessutom flerspråkiga barns trygghet i förskolan. Det visar även att ett starkt modersmål är basen till en framgångsrik språkinlärning hos flerspråkiga barn. Alla intervjuade pedagoger har en positiv uppfattning till språkutveckling av flerspråkiga barn i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares perspektiv på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien tog en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt tog avstamp i Roger Säljös tolkning av Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematiskanalys och då framkom fyra övergripande teman i resultatet: förutsättningar i arbetet med flerspråkighet, flerspråkiga barns förutsättningar till språkutveckling, förskolans miljö och material samt samverkan med vårdnadshavare. Resultatet visar bland annat att flerspråkiga barn ges olika förutsättningar till språkutveckling beroende på vilka språk som talas av personalen. Studiens slutsats är att förskollärarna beskriver ett gediget arbete med flerspråkiga barns språkutveckling men att utbildning inom området är önskvärt. Förskollärarna uttrycker den pedagogiska miljön som betydelsefull för flerspråkiga barns språkutveckling, både den fysiska miljön tillsammans med materialet såväl som den sociala miljön och deras förhållningssätt.

Sammanfattning Studien behandlar barns modersmål som är viktigt för barns språkutveckling och identitetsutveckling. De inställningar pedagoger har till modersmål påverkar dess användning på förskolan. Förskollärares uppfattningar blir viktigt att undersöka för att alla barn behöver ha möjligheter till utveckling och lärande i en förskola med hög kvalitet. Syfte Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om värdet av att använda modersmål i förskolan för att främja barns språkutveckling och identitet. Till syftet formuleras två frågeställningar som berör hur förskollärare resonerar om betydelsen av att arbeta med barnens modersmål och vilka hinder och möjligheter som finns i arbetet. Metod För att undersöka förskollärares uppfattningar har vi använt kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av digitala intervjuer. I undersökningen har vi gjort semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare från fem förskolor som har intervjuats under 30 minuter. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats genom kodning och resulterat i två kategorier till den första frågeställningen och tre kategorier till den andra. Resultat Resultatet visar att förskollärare ser det betydelsefullt att använda barnens modersmål för andraspråksutveckling. Användning av modersmål parallellt med det svenska språket kan bidra till att barnen bekantar sig med det nya språket. I samspel med andra bidrar modersmålet till utveckling inom olika språkliga områden. Det är även viktigt att stärka modersmålet. Resultatet visar även att förskollärare värdesätter användning av modersmål för barnens utveckling av identitet. Där framkommer vikten av att modersmålet lyfts fram tillsammans med andra för att stärka identiteten. När modersmål synliggörs kan barnen känna igen sig, vilket gör att självkänslan stärks. Svårighet att hitta verktyg kan beröra litteratur. Där finns möjlighet att använda vårdnadshavare samt att göra material tillgängligt för alla på förskolan. Flerspråkig personal kan vara en resurs när det uppstår svårigheter i kommunikation och förståelse. Olika inställningar till barnens modersmål i samarbete med personal eller vårdnadshavare kan skapa svårigheter i arbetet med modersmål.